People living with disabilities in our society today are more likely to be without a job compared to the rest of the population. The fact that a high number of people are not given the opportunity to work, and thereby being self-sufficient, is a failure for both the individual and the society. My purpose with the study is to increase knowledge and understanding regarding disabilities in the working life, with focus on the disability dyslexia. In the study, I am investigating the employer’s obligations and rights when employing a person with disabilities. To achieve my purpose and answer the research questions in the most adequate way, I am making use of a traditional legal dogmatic method, but also a sociological method focusing on law.Throughout the study, the employer’s equitable obligations to carry into affect for supporting and customizing already during the recruitment process for a person with disabilities are introduced. This is done in order for the individual to be in a comparable situation as remaining jobseekers. Persons with disabilities are entitled to the same rights as others. Previous studies show employers lack knowledge regarding disabilities and what it means to have a disabled employee, and therefore neither wishes nor dares to hire someone with special needs. In lots of other European countries the existence of quota legislation is creating opportunities for people with disabilities to enter the ordinary labour market<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" />. Sweden has made the choice to use special arrangements that are for the employer to use if they having a disabled employee. Why Sweden chooses to use this system rather than the quota system is due to the effects from a quota system cannot be distinguished and because the government prefers to have optional arrangements, instead of legislating on quotas.

En elevs karriärutveckling hänger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att få mer kunskap om hur lärare och studie- och yrkesvägledare vid skolor tillhörande skolformen Lärvux förbereder elever i övergången från studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begränsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med både studie- och yrkesvägledare samt lärare på Lärvux. Resultatet visar att skolorna använder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmärks vid upprättande av individuella studieplaner, vägledningssamtal med eleven, erbjudande av lärlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan. Orsaken till de skiftande arbetssätten beror på att skolorna har ojämlika förutsättningar för att kunna tillgodose elevers olika behov. Okunskap och ointresse för individer med funktionsnedsättning från arbetslivet är de hinder som begränsar förberedelserna. För att motverka dessa hinder präglas skolans arbetssätt av ett genuint engagemang samt en ständig strävan efter att utveckla skolformen. / A student's career depends on how the education and work is shaped in relation to each other. The purpose of this study is to gain more knowledge about how teachers and guidance counsellors in Lärvux prepare students from education to employment and what possibly can restrict their work. A qualitative approach has been performed with four semi-structured interviews that were conducted with both guidance counsellors and teachers at Lärvux. The results show that schools are using different methods of work during the preparations. These are characterized by the establishment of individual study plans, guidance counselling meetings with students, offering of vocational training, promoting both students and school, and collaborating with different participants both inside and outside the school. The main reason for the various ways of working is because the schools have unequal conditions to meet students’ different needs. Results also show different obstacles due to lack of knowledge and interest from the labour market in involving individuals with disabilities. These are the main barriers that are limiting the school preparations. True commitment and sustained effort in developing the school environment characterize the schools involvement in order to counteract these barriers.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gäller för flera svenska samhällsområden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsättning har rätt att bli bedömda utifrån sina egenskaper och förmågor. När jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svårt att antas till grundläggande militär utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta närmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument från Försvarsmakten sett utifrån ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess. Dessa personer har enligt Försvarsmaktens styrande dokument möjligheter att söka och antas till grundläggande militär utbildning, men på grund av utformningen av rekryttestet ges dessa personer inte möjlighet att ta sig vidare i processen. Deras funktionsnedsättning blir ett hinder i antagningsprocessen.

Syftet med denna uppsats är dels att studera hur man personer med funktionsnedsättningar konstrueras och framställs i Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 med fokus på arbetsmarknadspolitiken, dels att studera hur representanter på ett antal berörda myndigheter tolkar och uppfattar strategin. En diskussion kommer också att föras om vilka konsekvenser dessa diskurser kan få i förlängningen. Detta kommer att göras från ett perspektiv som är grundat i Michael Foucaults diskursteori. Min utgångspunkt har varit att allt vi tar för givet att vara sanning, bygger på socialt skapade antaganden. Dessa antaganden, som kallas för diskurser, speglar våra ideologier, värderingar och värden. I studien framträder de föreställningar regeringen har om målgruppens identiteter och egenskaper samt om vilka brister eller hinder som präglar deras tillvaro på arbetsmarknaden. Studie visar på en tydlig reproduktion av redan existerande stereotypa föreställningar om personer med funktionsnedsättningar, vilket kan bero på vilka diskurser som präglar den svensk forskning generellt. Studien visar också på hur dessa föreställningar om målgruppen har spridits sig vidare till de personer som arbetar med att implementera strategin i sitt dagliga arbete.

Background ·ADHD  is a syndrome characterized by attention deficits, difficulty of concentration, restlessness and lack of control. The number of persons diagnosed with ADBD have increased over the past few years. One reason for the increase is believed to be that the knowledge has increased in recent years and more persons can be diagnosed . As a nurse it is important to know about ADHD and how it affects the persons with it. Aim. The purpose of this autobiography study was to describe the experience of adult persons living with the disability ADHD. Method. A qualitative approach was used for this literature review. In this study two biographies were analyzed. Qualitative content analysis was used with a manifest focus. Results The analysis of the biographies revealed two main categories; perceptions of lack of control and experiences of various emotions. The results shows that the person experience disorder in life, impulsiveness, difficulty of concentration, feeling different, anger and anxiety and being brave and curious. Conclusion To live with ADHD is something that effects the whole life for the person. To get the diagnosis is a relief and an explanation for their behavior. The authors of the biographies had both had a hard school time where extra help and support would have been valuable. The persons thinks that ADHD gives them both benefits and difficulties. Nurses can better help the persons by seeing each individual based on their own potential

Examensarbetet är en interventionsstudie där syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsättning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek. Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever på gymnasiesärskolans individuella program, verksamhetsträning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fältanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen. Resultaten på testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en något förbättrad fonologisk medvetenhet för en elev. Observationer gjorda under arbetet med Appen gav en bild av den gradvisa utvecklingen. Under intervjuerna kunde inte eleverna berätta om de lärt sig något men alla var positiva till arbetssättet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur LSS-handläggarna upplever arbetet med samordnade och/eller individuella planer i sina ärenden med personer beviljade insatser enligt 9§ LSS. Studien var kvalitativ och data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Uppsatsens tre frågeställningar (rutiner och arbetsmetoder, syfte med planerna samt hur planerna fungerar som verktyg för kvalitetssäkring) har varit en röd tråd genom arbetet. Det framkommer i studien att inte alla kommuner har rutiner gällande erbjudande samt upprättande av planerna. Resultaten visade dock på att man upplever att planerna tjänar ett bra och tydligt syfte, om det är möjligt för den enskilde att tillgodogöra sig planen. Studien visar även på att brist på resurser och kunskap om planerna hos LSS-handläggarna kan påverka arbetet negativt. Utbildningsmöjligheterna för LSS-handläggarna bör ökas för att effektivisera arbetet med planerna. En eventuell omformulering av lagtext efterlyses även då man anser att den inte är anpassad utifrån hur verkligheten ser ut.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke och en tredjedel av dem får tydliga funktionsnedsättningar. Även livet för familj och andra närstående till den drabbade kan påverkas. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor kan ha svårt att ta del av patienters upplevelser när de drabbats av funktionsnedsättning efter en stroke. Detta är något som kan påverka sjuksköterskans vårdande. Syfte: Att beskriva de drabbades upplevelser av att leva med funktionsnedsättning efter en stroke. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar med Evans beskrivande syntes som analysmetod. Resultat: Upplevelser som kom fram delades in i tre stora teman och var kopplade till den förändrade kroppen, det förändrade jaget och den förändrade framtiden. Underteman var kopplade till kontroll och avsaknad av kontroll av kroppen, ett nytt jag och en ny roll, förlust av självständighet samt återhämtning och positiva tankar om framtiden. Slutsats: Att leva med funktionsnedsättning efter en stroke är något som påverkar den drabbade både kroppsligt, själsligt och andligt och det blir en omställning till ett nytt liv. Sjuksköterskan bör bli medveten om dessa upplevelser för att göra vården för dessa patienter så bra som möjligt. / Background: In Sweden aproximately 30 000 people suffers a stroke every year and a third of the victims are also affected by disabilty. The life of families and relatives of the victim is also affected. Problem: Previous research shows that nurses may find it difficult to take part of patients’ experiences when they are affected by disabilty after a stroke. This may be something that can affect the nursing care. Aim: To describe the victims’ experiences of living with disabilty after a stroke. Method: A qualitative literature review based on scientific articles with a descriptive synthesis by Evans as the method of analysis. Result: The experiences that came upp were divided into three different themes which were linked to the changed body, the changed self and the changed future. The subthemes were linked to the control and the lack of control of the body, a new self and a new role, loss of independence, recovery and positive thoughts about the future. Conclusion: Living with disabilities after a stroke is something that affects the victim both physically, mentally and spiritually and it will be a life changing event. Nurses should be aware of these experiences to make the nursing care as good as possible.

Denna studie handlar om arbete och delaktighet i samhället för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien tar sin utgångspunkt i ett utbildningsprojekt i Sverige. Projektet hade som syfte att integrera unga personer med intellektuell funktionsnedsättning in på arbetsmarknaden genom praktik. Med en kvalitativ intervjumetod, gruppintervjuer, har elva deltagare från projektet intervjuats för att höra deras tankar och reflektioner kring arbete och delaktighet i samhället. Utifrån en innehållsanalys och med teorier om sociala identiteter, normalt eller avvikande samt normaliseringsprincipen har deltagarnas berättelser analyserats. Det har skapat funderingar kring innebörden av inkludering och utbildning tillsammans med begrepp som ”sär” och vad ett ”riktig jobb” är. Sammantaget förtydligar denna studie att fördomar, attityder och föreställningar som människor har om varandra skapar begränsningar för individen när det gäller att inkluderas in i samhället. Denna studie, med personer med intellektuell funktionsnedsättning, är bara ett exempel av många som visar på vikten av att finna vägar att bredda samhällets normer.

Syftet med detta arbete är att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlänningar, personer med funktionsnedsättning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt använda svenska gymnasieläroböcker i fysik: tre nutida och en från 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgångspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehållsanalys granskas alla tre innehållstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehållsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jämförs de nutida böckerna sinsemellan och med den äldre boken. Samtliga nutida läroböcker tycks vara mycket mer inkluderande än den äldre boken vad gäller kön och etnicitet; personer som är funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen är lika obefintliga nu som förr, även om det finns små tecken på en mera inkluderande trend. Antalet innehållsenheter med människor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikämnet som konstruerat av människor. Kända och namngivna personer som inte är forskare finns i de nutida böckerna, till skillnad från den äldre boken, och kvinnor förekommer bland dessa. Könsfördelningen har blivit ganska jämn bland fiktiva personer, men mansdominansen är fortfarande mycket stark bland namngivna forskare (utan att detta problematiseras eller förklaras) och ganska stark bland övriga kända personer. Vad gäller etnicitet noterar man en signifikant ökning av andelen utlänningar bland fiktiva personer vid övergång från 1990-talet till nutiden. Namngivna och kända svenskar förekommer oftare i nutida böckerna, och oftast är de inte forskare. I två av de nutida böckerna finner man enstaka exempel på funktionsnedsatta personer, annars är närvaron av denna kategori obefintlig. Två av de parförhållanden som antyds i de nutida böckerna (och ingen i den äldre boken) kan tolkas som homosexuella, annars tycks de personer som finns i böckerna aldrig bryta mot heteronormen.