The virtual visits at the public library websites are increasing more and more every day. That is why usability is something that becomes very important, especially for those people who have special needs and abilities. Therefore our aim in this bachelor thesis is to determine how user friendly the public library websites in Sweden are for people with special needs and abilities. The research question will be how well do the public library websites comport with the criterias that are used for maintaining the usability for people with special needs and abilities in other countries with respect to the Library Act clause 6? In the method 34 public library websites has been analyzed in two different ways: The first is an audit by an evaluation tool from WCAG that is checking if the websites comply with the A level criteria’s according to the guidelines. The second method examined the website code and specifications against the WCAG 2.0 guidelines. The evaluation has showed that many of the public libraries have very few tools for our target group if any at all. It also showed that they should have better navigation and contrast on their websites. What this thesis implicates that the majority of the public libraries should work on how to be more available and user friendly for people with special needs and abilities.

Syftet med studien var att undersöka hur brukare med psykiska funktionsnedsättningar och boendestödjare upplever brukarnas situation och insatsen boendestöd. Gemensamt för brukarna vi intervjuade var att de hade en psykisk funktionsnedsättning. Till vår hjälp för att undersöka detta använde vi oss av intervjuer med tre boendestödjare och tre brukare, sex informanter totalt. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar. En av studiens huvudsakliga resultat var att många av brukarna såg boendestödjarna som en form av social kontakt, som någon de kan sitta ned och prata med och även anförtro med privata känslor. Slutsatsen av detta var att boendestödet handlade om mycket mer än att skapa en självständig tillvaro för brukarna. Studien visade också på att boendestödjarnas arbete blivit mer krävande, som en följd av ständigt nytillkomna brukare med varierande grad av funktionsnedsättning och medföljande behov. Personalens upplevelser av sitt arbete som mer komplext såg vi som en indikation på att kompetensutvecklingen inte gått i samma takt.

Livskvalitet är ett brett fenomen som definieras utifrån olika livsområden såsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men även utifrån mer subjektiva upplevelser såsom välbefinnande, tillfredsställelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsättning upplever sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet beträffande socialt och psykiskt välbefinnande bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt med fyra semistrukturerade intervjuer där analysen gjorts utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande resultatet är att intervjupersonerna känner ett socialt och psykiskt välbefinnande. Det sociala utifrån att de upplever sig ha stor delaktighet i form av inflytande, rikt socialt liv samt känsla av tillhörighet. Det psykiska välbefinnandet upplevs utifrån erfarenheten av mestadels positiva känslor, god självbild, tillfredsställelse med sin livssituation samt positiv syn på framtiden. I studien tyds en genomgående förnöjsamhet bland intervjudeltagarna inom alla undersökta livsområden. Min tolkning är att förnöjsamheten finns där tack vare den delaktighet och välbefinnande de upplever.

The publicly funded libraries should be accessible toeveryone and according to § 4 of the Library Act libraries arelegally obliged to pay special attention to persons withdisabilities. The purpose of this thesis is to examine howpeople with disabilities are addressed in local library policydocuments. The research questions address the disabilitiesidentified in library policy documents and whether the usergroup is named as a priority group. They also address theservice offered by the libraries and operational deficiencies.42 library policy documents from municipalities in VästraGötaland were analyzed by content analysis. Buckland'stheories of different aspects of access to information havebeen used to conduct the analysis. The theoretical perspectiveof the thesis focus on ill-suited environments instead ofindividual inadequacies.The analysis showed that dyslexia and visual impairment arethe disabilities most often mentioned in the library policydocuments. Only half of the documents mentioned personswith disabilities as a priority group. The service most oftenmentioned is accessible media, of which the talking book isby far the most common. Of the deficiencies noted the vastmajority concern the need for better adapted premises.Interventions designed to facilitate retrieval of informationare seldom mentioned in the library policy documents.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier. Dessa underkategorier var; självständigt liv, minskade symtom, tillgänglighet, ökad livskvalitet, relationsarbete, kommunikation och stöd av personal. Case management som omvårdnadsinsats visade sig ha ett stort inflytande i livet för människor med psykisk funktionsnedsättning. Diskussion: Ju mer kvalitetstid den psykiskt funktionsnedsatta får från en engagerad case manager, desto bättre relation och därmed bättre resultat. Intensive case management och Assertive Community Treatment är de modeller som bäst hjälper den psykiskt funktionsnedsatta till bättre livskvalitet, minskade psykiatriska symtom, ökad social förmåga och ett mer självständigt liv. Dessa modeller leder också till färre återinläggningar på sjukhus vilket är mer kostnadseffektivt för samhället. Slutsats: En bra relation mellan den psykiskt funktionsnedsatta och case managern gör att den psykiskt funktionsnedsatta får en bättre livskvalitet, mindre psykiatriska symtom och färre återinläggningar på sjukhus. Case management är framtidens vård för psykiskt funktionsnedsatta.

Antalet besökare på svenska kommuners webbsajter bestod år 2005 av drygt 60 procent av internetanvändarna i Sverige. Sedan dess har användandarna ökat precis som medellivslängden i Sverige också har ökat, under 2013 översteg medellivslängden 80 år för första gången hos män. Med en högre ålder ökar risken för olika funktionshinder och idag är det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i åtanke. Idag erbjuder så gott som alla svenska kommuner e-tjänster där medborgarna kan utföra sina ärenden på ett enklare, snabbare och självständigt sätt när de själva vill. Flera kommunsajter har både hög och bred tillgänglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgängligheten markant på en kommuns startsida från den tillgänglighet som man finner på den del av webbplatsen som innehåller kommunens e-tjänster. Denna studie har visat att e-tjänsterna oftast har en lägre tillgänglighet än resten av webbplatsen och därför utesluter flera av de användare som tillhör kommunens målgrupp. Syftet med denna studie är att ta reda på varför tillgängligheten är lägre hos e-tjänsterna och vilka som är ansvariga för tillgängligheten och dess låga grad. Tidigare har antagandet gjorts att kommunerna är medvetna om att den bristande tillgängligheten hos e-tjänsterna gör dessa e-tjänster oanvändbara för flera grupper av användare. Den studie som presenteras här visar att en viss medvetenhet om dessa brister finns hos kommunernas utvecklare men även att den är låg. Kvalitativa telefonintervjuer har gjorts med fyra utvecklare från svenska kommuners IT-enheter och även en utvecklare hos en e-tjänstleverantör har intervjuats. Flera kunniga personer inom området tillgänglighet har också intervjuats över e-post. Telefonintervjuerna visade varför kommunerna har svårigheter att göra e-tjänsterna tillgängliga för hela sin målgrupp men även hur de arbetar med detta.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur personer med synliga fysiska funktionsnedsättningar upplever den psykosociala tillgängligheten i samhället och hur en eventuell brist av denna tillgänglighet påverkar dem känslomässigt. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien är också inspirerad av en hermeneutisk ansatsmetod då syftet är att tolka informanternas upplevelse av till exempel bemötande från människor i samhället. Fem informanter i åldrarna 47-74 år deltog i studien och alla personerna hade själv olika former av synliga rörelsehinder, tre informanter är kvinnor och två är män. Studiens resultat visade på att dess informanter upplevde den psykosociala tillgängligheten, gällande exempelvis bemötandet och attityder, olika. Det syntes vissa tendenser till att skillnaden kunde bero på kön, där männen upplevde det generella bemötandet bättre än kvinnorna, men det kunde också bero på egna attityden, och/eller självacceptans. Att bemötandet inte alltid var tillfredsställande verkar bero på en kunskapsbrist vilket är något som informanterna upplever att samhället behöver arbeta mer med, framförallt inom skolan och hos politikerna. Resultatet analyserades, med hjälp av en tematisk analys, i förhållande till de vetenskapliga teorierna, stigmateorin och cripteorin, samt i förhållande till tidigare forskning inom ämnet.

Syftet med studien är att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med fysiskfunktionsnedsättning samt hos idrottslärare som arbetar dessa elever. Studien har även syftet attställa dessa delstudier mot varandra. Då varken läroplanen eller lärarutbildning ger något konkretstöd hur man ska bemöta dessa elever i undervisningen i idrott och hälsa så vill vi belysa dennafråga med följande studie. I ett reportage från handikappförbundet skriver ordförande IngridBurman att elever med en funktionsnedsättning får sämre utbildning än andra elever och får intemöjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sin egen förmåga. Även Skolinspektionenrapporterar att skolor i Sverige har stora svårigheter med att anpassa lärandemiljön efter enskildaelevers behov samt att lärare förlitar sig på att eleverna själva tar ett eget ansvar att informera omsina svårigheter. Elever med en funktionsnedsättning saknar samma möjligheter till idrott ochmotion som andra elever och därmed blir skolan en viktig källa till fysisk aktivitet. Genom attbåde intervjua elever med en funktionsnedsättning och idrottslärare tog vi del av båda parternasupplevelser och erfarenheter av undervisningen i idrott och hälsa. Resultatet visar att elever meden fysisk funktionsnedsättning tycker att idrott och hälsa är som roligast då de blir inkluderade.Gruppen och kommunikationen med idrottsläraren är en förutsättning för delaktighet. Vidareresultat visar att materiellt stöd finns men lärarnas saknar tidsrelaterade stöd såsom merplaneringstid eller fler lärare per lektion. Det visade sig även att idrottslärarna är i ett stort behovav kontinuerlig kunskap inom detta område.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en fallstudie undersöka hur ämnet Idrott & Hälsa kan vara anpassat till elever med funktionsnedsättningar som går på ett Rh-gymnasium. Fallstudien är uppdelad i tre delstudier som med hjälp av tre forskningsfrågor undersöker hur elever kan uppleva ämnet Idrott & Hälsa, hur lärare i Idrott & Hälsa kan resonera om undervisning för elever med funktionsnedsättningar och hur styrdokument reglerar ämnet Idrott & Hälsa. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som innebär att lärande sker i samspel mellan människor vilket gör att den sociala omgivningen har en avgörande effekt på varje individs utvecklande och lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet har det därmed varit nödvändigt att göra en kontextanalys på Rh-gymnasiet vilket presenteras i resultatet.Empirisk data har samlats in med hjälp av intervjustudier och dokumentstudier. Resultatet av studien visar att ämnet Idrott & Hälsa kan anpassas till elever med funktionsnedsättningar genom att nivåanpassa och individanpassa undervisningen efter varje individs förutsättningar och behov. Eleverna menar att inkluderad undervisning inte behöver betyda att alla elever gör precis samma  sak, utan alla aktiviteter kan anpassas individuellt. Det är därför viktigt med ett samspel mellan lärare och elev för att läraren ska kunna anpassa undervisningen så att varje individ har möjlighet att utmanas och utvecklas så långt som möjligt efter sina förutsättningar. Styrdokument reglerar ämnet Idrott & Hälsa genom SkolL (2010:800), läroplaner, kunskapskrav och Salamancadeklarationen.

Människan anses alltid vara utgångspunkten vid olika byggnationer. Människans behov och intresse skall vara i centrum vid projektering. Hänsyn skall tas till verksamhet och den omgivande miljön för att byggnader skall vara tillgängliga och användbara. Tillgänglighet och användbarhetskrav för byggnader infördes 1977 av Boverket och har utvecklats sedan dess. Kraven utvecklas fortfarande för att uppnå bostäder som är tillgängliga och användbara framförallt för personer med funktionsnedsättningar och funktionshinder. Kraven har skärpts särskilt gällande projektering av nybyggnation samt ändring av byggnader. Gavlegårdarna har under 2012 byggt nya bostadslägenheter med hög tillgänglighet. Lägenheterna på Gävle Strand i Etapp 2 ligger i området mot havet och erbjuder nya möjligheter för modernt boende. Föreliggande fallstudie fokuserar på tillgänglighet gällande tre grupper med funktionsnedsättningar: nedsatt rörelseförmåga, nedsatt syn och nedsatt hörsel, i samband med det nya bostadsområdet på Gävle Strand. Fallstudien undersöktes tre utvalda lägenheter med varierande boarea. Syftet med fallstudien är att bedöma lägenheternas tillgänglighet och användbarhet genom en inventering med hjälp av rullstolsvandring samt gångtur med ögonbindel och käpp. Inför bedömning av lägenheternas standard togs en inventeringslista fram för respektive lägenheter. Inventeringslistan baseraras på föreskrifter, lagar och rekommendationer från Boverkets byggregler och Svensk Standard. Fallstudien resulterade i en beskrivning över lägenheternas bristande delar och delar med Normalnivå och Hög nivå på tillgänglighet. Utrymmen och detaljer som anses ha Hög nivå på tillgängligheten är kontrastmarkeringar utvändigt bland annat i entréer och trappor. Invändigt är lägenheterna välplanerade, tillgängliga och användbara. Det finns rymliga ytor där en rullstolsburen kan förflytta sig utan hinder. Slutsatsen visade att samtliga bostadslägenheter uppfyller Normalnivå som är minimikrav på tillgänglighet och användbarhet. Trots helhetsbedömningen av lägenheternas välplanerade utformning, fann studien brister i form av trånga badrum och höga trösklar till balkongdörrar. Fallstudien presenterade förbättringar samt åtgärder som bör utföras vid eventuella brister, för att åstadkomma en hög tillgänglighet. / Human beings are always considered to be the starting point for various construction projects; their needs and interests should always be the center of each successful design. At the same time, considerations should be given to activities and surrounding environment to ensure that buildings can be both accessible and usable. The accessibility and usability requirements for constructions were introduced in 1977 by the National Housing Board and have evolved since then. The requirements are still developing to achieve homes that are accessible and useable, especially for people with disabilities. They have also been tightened in particular concerning the design of new construction and alteration of buildings. Gavlegårdarna have, in 2012, built new residential apartments with high accessibility standards. The apartments in Gävle Strand, Stage 2 are located in an area next to the sea and offer new opportunities for a modern way of living. Considering the new residential area of Gävle Strand, this case study focuses on the accessibility standards concerning three categories of disabilities: limited mobility, limited vision and limited hearing. The case study examines three selected apartments with different living area. The purpose of the case study is to assess the accessibility and usability of the apartments. This is done through an inventory using a wheelchair, taking a walking tour while blindfolded and using a cane. Before the assessment of the apartments' requirements, an inventory list of respective apartments was prepared. The list is based on regulations, laws and recommendations from Building Regulations and Swedish Standard. The results of the case study categorize the apartments in two levels: normal- and high level accessibility. Spaces and details that are considered to have high accessibility have externally contrast markings including the entrances and stairways. Inside, the apartments are well planned for enhanced usability and there are spacious areas where a wheelchair can move without any difficulty. The conclusion shows that all apartments meet the requirements at normal level which is the minimum level of accessibility and usability. Despite the general assessment of the apartments’ well-planned design, the study finds flaws in the form of a cramped bathrooms and high thresholds to the balcony doors. Finally, in order to achieve high availability the case study presents improvements and measures that need to be changed to the presented deficiencies.