Bakgrund                                                                                                                                               År 2009 producerade ICA ett flertal reklamfilmer i kampanjen ”Vi kan mer” som syftade till att utmana fördomar kring personer med intellektuell funktionsnedsättning. Reklamfilmerna startade en livlig debatt på Internet och väckte både frågor kring produktionernas syfte och etik. Syfte                                                                                                                                    Studiens ambition har varit att undersöka hur bloggare och bloggkommentatorer uppfattat de tre första reklamfilmerna i kampanjen. Syftet var också att utröna huruvida filmerna har genererat några konsekvenser för bilden av personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod                                                                                                     Studien har till största del baserats på en kvalitativ metod, då syftet har varit att nå förståelse snarare än att försöka nå statistiskt säkerställda resultat. Kritisk diskursanalys användes för att analysera studiens material som bestod av cirka 80 blogginlägg med tillhörande kommentarer. Resultat                                                                                                                                  Studien konkluderar att reklamfilmerna har uppfattats på många olika sätt när det kommer till syfte och etik. Resultatet indikerar även att reklamfilmerna kan ses både reproducera och utmana fördomar gentemot funktionsnedsatta.Företagets initiativ har inte uppnått sitt fulla syfte, men filmerna har inneburit ett viktigt första steg mot normalisering för denna grupp i samhället. / Background                                                                                                                                     In 2009 ICA, one of Sweden’s largest food store chain, produced a series of commercials in a campaign which aimed to challenge prejudices about mental disability. The commercials started a lively online debate, and raised questions regarding both the purpose and ethics of these productions. Purpose                                                                                                                                              The ambition of this study was to examine how the people that participated in the online debate perceived ICA’s three first commercials in the campaign. The aim was also to analyze whether they have generated any consequences for the perception of mental disability. Method                                                                                                                                                   A largely qualitative approach have been used, since the aim has been to reach deeper understanding rather than statistically ensured results. Critical discourse analysis was used to analyze the study’s data which consisted of about 80 blog posts with related comments. Results                                                                                                                                                The study concludes that the commercials have been perceived in many different ways when it comes to purpose and ethics. The results also indicate that ICA’s advertisement both reproduce and challenge existing prejudices towards people with mental disabilities. The company’s initiative has not fulfilled its full purpose, but it constitutes an important first step to reach normalization for this group of society.

In this essay I study how ideas of people with disability-issues and their relationship to the labor market takes form in the Swedish politics of functional limitation. There has been some modification within the concept of disability-issues and functional limitations that people either can have or experience in their surroundings. In this essay I also ask the question if there has been some change in the ideas of people with disability-issues and their relationship to the labor market in the Swedish politics of functional limitation along with the modification of the concept of disability-issues and functional limitations. To fulfill the purpose with this essay I am using a discourse analytic method based on ideas from social constructivism. In my research I am analyzing two documents, one from before the modification of the concepts and one from the time after. To analyze these two documents I am using the analytic tool problem – reason – solution, inspired by Ulf Mörkenstam.  The result show us that the ideas of the relationship to the labor market for people with disability-issues are very similar within these two documents. Even though they from some points starts from different line of thoughts, they both end up with giving the idea that this group of people have a difficult situation on the labor market, they do not participate on the labor market on same conditions as other people and they suffer with difficulty in the competitive strength together with other people on the labor market.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsättning i Umeå, med avseende på psykisk hälsa, och på hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hälsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsättning som går i specialklasser (grundsärskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsättningar), fick besvara en enkät under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkät använts.   Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mår bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lärare och med sina föräldrar. Majoriteten mår lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bättre än de ungdomar i Folkhälsoinstitutets undersökning, som angett att de hade någon funktionsnedsättning.   Inom några områden visades dock lägre resultat. Ungdomarna i vår undersökning uppgav att deras svårigheter påverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter. De umgås mer sällan med kamrater, motionerar mindre och har färre fritidsaktiviteter. Ungdomar med Asperger skiljer ut sig mest i vår undersökning, de är mindre nöjda med livet och med sig själva, känner sig mer ensamma,  umgås mer sällan med kamrater och har mindre kul, jämfört med ungdomar i grundsärskolan.   Det finns områden där stödet ifrån Barn- och ungdomshabiliteringen kan förbättras, som att utveckla metoder för socialt samspel och stärka ungdomarnas identitet och i samarbete med andra aktörer öka delaktigheten till en mer aktiv fritid.

Abstract The aim of the study was to examine how a school team works with formative assessment in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The study had a particular focus on formative assessment in relation to pupils with moderate and severe intellectual disabilities. Since there is a lack of research within the field of formative assessment and pupils with moderate and severe disabilities this study may contribute to new knowledge in this field.   A sociocultural perspective has been used as a theoretical framework. A central concept in the sociocultural perspective is that people develop knowledge in interaction with other people and that communication and language is important.  The methodical framework was inspired by an ethnographic approach and the empirical material was concocted by participatory observations and by interviews. In the class there were six pupils (3 girls and 3 boys) and in the staff there were two teachers and three assistants.   The result show that the staffs communications skills and relational work is an important factor for the formative assessment. To meet the pupils in their development the staff had to use both intellectual and material tools in order to make it possible for the pupils to participate in the formative process. / Självständiga arbetet är på avancerad nivå och är utförd under ht-14. Författare till detta självständiga arbete i kursen 4PP23E är Malena Östlund som har haft Christer Jacobson som handledare och Elisabet Frithiof som examinator.   Syftet med studien var att undersöka ett arbetslags arbete med formativ bedömning i grundsärskolan för elever med kognitiv funktionsnedsättning. Studien hade ett särskilt fokus på formativ bedömning i förhållande till elever med måttlig och omfattande kognitiv funktionsnedsättning. Eftersom det finns en brist på forskning inom detta område kan studien bidra till ny kunskap.   Ett sociokulturellt perspektiv har använts som teoretisk referensram. Ett centralt begrepp i det sociokulturella perspektivet är att människor utvecklar kunskap i samspel med andra människor och att kommunikation och språk är en viktig del i arbetet. Undersökningen inspirerades av en etnografisk ansats och det empiriska materialet har utgjorts av deltagande observationer och intervjuer. I klassen fanns det sex elever (3 flickor och 3 pojkar) och personalen som arbetade i klassen var två lärare och tre assistenter.   Resultatet visar att personalens kommunikationsförmåga och relationsarbete är en viktig faktor för den formativa bedömningen. För att möta eleverna i deras utveckling var personalen tvungen att använda både intellektuella och materiella verktyg för att göra det möjligt för eleverna att delta i den formativa processen.

Trots rapporterade brister och ojämlikheter i sexualundervisningen både i Sverige och utomlands, finns det inga tydliga riktlinjer för hur undervisningen ska bedrivas. Syftet med uppsatsen var att få en fördjupad kunskap i hur pedagogerna inom grundsärskolan arbetar med sex- och samlevnadsfrågor samt hur normer och sex- och samlevnad som ämnesområde integreras i grundsärskolans undervisning. Fyra intervjuer genomfördes med totalt 6 personer och en kvalitativ tematisering av materialet genomfördes. Analysen genomfördes med hjälp av Deweys pedagogiska förhållningssätt som teoretisk utgångspunkt. Resultatet av undersökningen visar att det finns svårigheter för pedagogerna att veta hur undervisningen bör utformas då det saknas riktlinjer för detta och att flera utmaningar i undervisningen går att identifiera. Det framkommer också att det normkritiska förhållningssättet är bristfälligt och saknar betydande perspektiv. Slutsats är att det behövs mer riktlinjer och stödmaterial för att försäkra att eleverna erhåller en sex- och samlevnadsundervisning av hög kvalitet. / Despite reported shortcomings and inequalities in sex education both in Sweden and abroad, there are no clear guidelines for how the teaching should be conducted. The purpose of the thesis was to gain an in-depth knowledge of how the pedagogues within the primary school of student with intellectual disabilities work on sex and cohabitation issues, as well as how norms and sex and cohabitation as a subject area are integrated into the primary school's teaching. Four interviews were carried out with a total of 6 people and a qualitative thematization of the material was carried out. The analysis was carried out with the help of Dewey's pedagogical approach as a theoretical starting point. The result of the study shows that there are difficulties for the educators to know how the teaching should be designed when there are no guidelines for this and that several challenges in the teaching can be identified. It also appears that the norm-critical approach is deficient and lacks significant perspectives. The conclusion is that more guidelines and support material are needed to ensure that the students receive a high-quality sex and cohabitation education.

Bakgrund: Allt eftersom demenssjukdomen fortskrider får många patienter svårigheter att äta på grund av utvecklade kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar. Problem: Patienter med demenssjukdom löper därför risk för undernäring och försämrad hälsa då deras tillstånd i förlängningen leder till måltidsrelaterade svårigheter. Kunskaper om hur måltidsmiljön kan främjas vid demenssjukdom blir därför viktig i omvårdnadsarbetet då det i vårdandet av personer med olika demenssjukdomar kan skapa förutsättningar för en god nutrition och ökat välbefinnande. Syfte: Är att skapa en översikt över hur vårdare kan främja måltidsmiljön för patienter med demenssjukdom på äldreboende. Metod: Allmän litteraturöversikt varav åtta artiklar är kvantitativa, fyra är kvalitativa och en av mixad metod. Resultat: Mynnade ut i tre kategorier: stöd, atmosfär och fysisk miljö. Patientens funktionella förmåga samt koncentrationsförmåga kan öka och oro kan minska om vårdare skapar en hemtrevlig miljö och är närvarande vid måltider. Slutsatser: Vårdaren har en central roll i att främja måltidsmiljön. Att vara närvarande vid mötet med patienter under måltider, se varje enskild patient och anpassa måltidsstöd efter patientens behov kan leda till ökat mat- och vätskeintag, ökad funktionell förmåga och minska ett matningsberoende.

I arbetet som lärare i en särskild undervisningsgrupp har vi uppmärksammat att kombinationer av funktionsnedsättningar gör inlärningssituationen mer komplex.  De elever vi främst tänker på är elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autism och/eller adhd. Utifrån dessa tankar växte vårt syfte och våra frågeställningar fram till att undersöka vad som uppfattas vara svårigheter respektive framgångsfaktorer i arbetet med dessa elever.  En kvalitativ intervjustudie genomfördes med nio verksamma pedagoger i grundsärskolan. Intervjuerna undersökte vilka svårigheter och framgångsfaktorer som uppfattas i arbetet med elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autism och/eller adhd. Studien visar att den viktigaste faktorn för framgång i undervisningen är att lära känna eleven samt kartlägga hans eller hennes svårigheter och styrkor. Elevens behov och förutsättningar måste ses i relation till den miljö de befinner sig i. Ett biopsykosocialt perspektiv på funktionsnedsättningar är nödvändigt för att kunna anpassa undervisningen och bemöta varje individ utifrån hans eller hennes förutsättningar. Här poängteras vikten av samarbete och samsyn i arbetslaget. Läraren behöver skapa en god relation till varje elev för att kunna motivera och utmana till lärande. Undervisningen bör knyta an till elevernas vardag och utformas så att eleverna ges förutsättningar att vara delaktiga i sitt lärande. Undervisningen ska vara individanpassad, följa en tydlig struktur och vara varierande.

En väntan uppstår hela tiden, det kan vara allt från att vänta på bussen, till att få en läkartid eller ett beslut som ska tas. Väntan kan förknippas med andra närliggande tillstånd som exempelvis förväntan och längtan. Ett barns väntan på jultomten på julafton eller väntan och längtan efter barnet vid en graviditet. När en familj har ett barn med funktionsnedsättning kan hela tillvaron förändras och ytterligare tid och väntan uppstår, sällan den positiva väntan då. Upp till åttio kontakter med olika instanser kan dessa familjer ha. I denna studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där föräldrar har fått tala öppet om den väntan och tid som uppstår kring barnets funktionsnedsättning. Återkommande tema hos föräldrarna var stress och en icke fungerande samverkan. Det är massor av tid som går åt till att agera projektledare åt sitt barn, att föra samman olika aktörer i samhället då samverkan inte fungerar. Konsekvenser för utdragna processer kring barnet kan vara ett socialt utanförskap för barnet, att inte nå upp till kunskapsmålen i skolan, sämre hälsa och sjukskrivna, stressade föräldrar. Varje individ rör sig ständigt mellan de olika systemen i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system. Vi är alla även beroende av dem alla för att utvecklas och för att få vår vardag att fungera. / Waiting occurs all the time, it could be everything from waiting for the bus, to get a doctors appointment or waiting för a decision to be made. Waiting can be associated with other related occasions like expectation and longing. A child´s waiting for Santa Claus on Christmas Eve or the waiting and longing for the newborn baby after a pregnancy.When a family has a child with disabilities their whole life might change and more time and waiting occurs, and rarely the positive kind. These families can have up to eighty contacts with different authorities. In this study I have user qualitative interviews where parents have been able to speak openly about the wait and time that arise around the child´s special needs. The recurring theme by the parents was stress and a non functioning colloboration. Lots of time is being spent when acting project manager för your child, to bring different actors together in society when colloboration is not working. Consequences from extended processes around the child can in itself be a social alienation for the child, not to achieve the learning goals in school, deteriorated health and sick, stressed parents. Every individual moves all the time between the different systems in Bronfenbrenners the ecology human developement. We are also all dependent of them all to get our everday to function.

Undervisningen i skolan ska anpassas efter samtliga elevers individuella behov och de vars funktionsnedsättningar påverkar möjligheterna att nå målen har rätt att få kompenserande stöd som minskar konsekvenserna av nedsättningen. Elever med en utvecklingsrelaterad störning avleds och distraheras lättare av distraktioner irrelevanta för skolarbetet, vilket beror på exekutiva funktioner med ett otillräckligt arbetsminne och/eller brister i inhiberingsmekanismer samt nedsatt uthållighetsförmåga. Då alla sinnesintryck påverkar lärandet och tolkningen av intrycken är avgörande är detta viktiga aspekter att ta hänsyn till i skolan och utformning av undervisningen och dess rum. Som ett led att hålla oss ajour med aktuell forskning och med insikten att det finns en viss saknad av hjälpmedel valde vi att undersöka effekten av ett visuellt brusreducerande hjälpmedel, QuietFrames. Studien genomfördes som kombinerad metod med ett explorativt förhållningssätt. Det är en kvasiexperimentell design med pre-posttest, där interventionen bestod av införandet av hjälpmedlet QuietFrames. 12 elever, diagnosticerade med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, inskrivna i den anpassade grundskolan och gymnasieskolan genomförde kognitiva tester från Mindmore. Resultaten genomgick en statistisk analys av inompersonsdesign med hjälp av det statistiska verktyget Jamovi där analysen nåddes genom beroende t-test där signifikansvärdet studerades. Detta kompletterades med strukturerade intervjuer med 3 pedagoger. Intervjuerna bestod av standardiserade frågor som analyserades tematiskt för att ge en uppfattning om pedagogernas upplevelse av QuietFrames effekt. Resultaten av studien visar att visuellt brusreducerande glasögon inte kan betraktas som ett effektivt hjälpmedel för den undersökta gruppen elever. Inte heller visar den statistiska analysen att användningen av dessa gav ett förbättrat resultat avseende elevernas prestationer gällande uppmärksamhet, fokus och arbetsminne. Detta motsades dock av den upplevelse som pedagogerna redogjorde för i intervjuerna. Studien kan med fördel genomföras på nytt med ett större antal deltagare och fler mätpunkter då urvalsgruppen i denna studie kan anses vara för litet.

The purpose of the study was to describe and analyze the living condition for individuals with co-morbidity in different spheres of life based on a survey conducted in Blekinge county council. The aim has also been to examine the relation between individuals with co-morbidity and the care and support that is available under current legislation. The study examined how two hypotheses about comorbidity is related to different spheres of life as well as health care and support. Both hypotheses was confirmed by the results of the study. Individuals with co-morbidity has often a troublesome living situations and they do not receive adequate care and support. The study's perhaps most unexpected result is the result that emerged in addition to the hypotheses. The young group of people with co-morbidity is high and the group has a great need for extended care and support activities in all areas of life. Individuals with co-morbidity needs to be a continued research focus, especially the young persons.