Sex – och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom årens gång haft olika syften och utföranden. I den här uppsatsen ligger fokus på hur låg- och mellanstadielärare hanterar frågor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv där lärares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras på intervjuer med just låg- och mellanstadielärare där jag i analysen har sökt efter återkommande mönster i svaren. Det är vanligt att lärarna inte har någon eller ytterst lite utbildning för sex- och samlevnadsundervisning och att de inte heller planerar undervisningen särskilt genomgående i lärarlagen. På så vis tenderar undervisningen, inom detta så kallade kunskapsområde, att bli subjektiv där lärarnas egna värderingar och erfarenheter skiner igenom.

Den här studien tar upp jämställdhetsarbete på förskola utifrån en mer queerteoretiskt ansats, för att synliggöra flera interagerande maktordningar runt kön som exempelvis heteronormativitet

Syftet med vår examinationsuppgift är att få inblick i hur barn uppfattar och reflekterar kring könsmönster på film. För att få reda på detta valde vi att använda oss av gruppintervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat tolv barn och då med fördelningen fem flickor och sju pojkar, vilket resulterade i tre stycken gruppintervjuer där utfallet blev en flickgrupp och två pojkgrupper. Vi har intervjuat barn i år 3 för att ta del av deras tankar kring manligt/kvinnligt och könsmönster på film. Som grund till intervjuerna har vi visat två filmer för barnen, en med tydligt traditionella könsmönster och en med det motsatta. Dessa filmer ligger som grund för vår intervjustudie, vilken i sin tur ligger som grund för besvarandet av våra forskningsfrågor. Ett av målen att uppnå i grundskolan är att eleven ”har kunskaper om medier och deras roll” (Lpo 94, sid 12). Vi menar att detta mål som elever ska uppnå, även har blivit betydelsefull för oss som blivande lärare att ha kunskap om, då vi med vår bakgrundslitteratur har kommit fram till att medierna har en stor betydelse när det kommer till hur vi uppfattar och tolkar vår omgivning. Vi har där även fått kunskap om att medierna är en av de största källorna för genusmeddelanden som barn utsätts för. Utifrån våra intervjuer har kommit fram till att barnen reflekterar kring mycket av könsmönstren på film. Flickorna gör detta i högre grad och kan ifrågasätta det manliga idealet. Dock är det kvinnliga skönhetsidealet någonting som de själva vill leva upp till. Likaså kunde vi märka att det manliga till stor del är normen för pojkarna. Trots att barnen reflekterade kring könsmönstren ifrågasatte de dem inte, varken i den traditionella eller i den icketraditionella filmen. Vilket vi anser tyder på att våra förutfattade meningar, om att de skulle starkt ifrågasätta den icke-traditionella filmen, inte blev sanning.

Min empiriska studie grundar sig på intervjuer av 9 kvinnor mellan 17 och 46 år som själva sett sig som ”duktiga flickor”. Syftet har varit att öka kunskapen om duktiga flickors upplevelse av sin skoltid. Jag har använt mig av enskilda kvalitativa intervjuer som har bandats, transkriberats och kodats för att sedan kategoriserats. Litteraturen jag läst kring ämnet visar att det i första hand är läraren som ställer höga krav på enskilda elever och frambringar rollen som duktig flicka. Resultatet av min studie visar dock att det finns många orsaker till varför vissa elever blir duktiga flickor eller hjälpfröknar. Lärarens krav är emellertid inte en av de mest framträdande orsakerna. Informanterna har också beskrivit på vilket sätt deras beteende yttrade sig i klassrummet. Dessa beteenden går att dela in i två kategorier; för lärarens skull och för klasskamraternas skull. En majoritet av kvinnorna angav att de hade ändrat sitt beteende på grund av att de börjat ifrågasätta meningen med att vara en duktig flicka.

Syftet med arbetet var att försöka förstå enskilda ungdomars val av ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Jag ville undersöka dessa ungdomars egna tankar om orsaker till och konsekvenser av sitt otraditionella gymnasieval. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever. Av studien framkom att Elprogrammet och Omvårdnadsprogrammet är de program som domineras mest av killar respektive tjejer och av den anledningen valde jag att intervjua tre tjejer på Elprogrammet och tre killar på Omvårdnadsprogrammet. Genom intervjuerna har jag undersökt ungdomarnas bakgrund, orsaker till gymnasievalet, deras framtidssyn, hur de uppfattar att omgivningen ser på deras val och vilken status deras framtida yrke har. Resultatet av intervjustudien visade att elevernas bakgrund har haft stor betydelse för deras val och att det är viktigt att tjejer och killar provar på varandras områden för att ett intresse ska kunna väckas. Ungdomarnas värderingar och förväntningar på sitt framtida yrke skiljer sig från tidigare forskningsresultat om de tjejer och killar som gör traditionella val.

Young children get affected and influenced by people’s thoughts and preconceived ideas about the difference between boys and girls. How they should behave and how they are supposed to play and interact with different toys. In the goals for what the school and teachers will achieve it says in the curriculum for preschool that teachers are supposed to counteract the traditional gender roles. To get answers to the question at issue, I collected 48 individual plans of development and I have performed four observations. I put all facts together and compared the results. The main result in this study shows that the traditional gender roles are being reflected in the children’s plans of development. In this study, it is also shown that the results from three of the observations show a different result than the individual plans of development.

Syftet med den här studien är att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i två läseböcker avsedda för grundskolans tidigare åldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i läromedlen förstärker och/eller bryter mot rådande genusstereotyper. Utgångspunkten för uppsatsen är teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare än som biologiskt nedärvda, beständiga och oföränderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt. Analysen syftar därmed till att analysera läsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar på hur genus konstrueras i texterna. De tre mest framträdande genusdiskurser jag funnit vid textanalysen är Den duktiga flickan/Flickan som biroll, Flickan som objekt för pojkars kärlek och Pojken som huvudperson. Det faktum att flickor och pojkar i läseböckerna ofta positioneras i dessa diskurser resulterar i att läsebokstexterna i hög grad bidrar till att befästa och tradera rådande genusstereotyper. I båda läseböckerna förekommer dock även brott mot dessa stereotyper.

Kvinnor som begår självmord eller utsätts för hedersrelaterat våld är vanligare i östra än västra Turkiet. Det förtryck som den turkiska staten har utsatt kurderna i östra Turkiet för har bidragit till att cementera patriarkala värderingar. I januari 2005 skärptes lagstiftningen kring hedersmord. Många misstänker ett samband mellan lagändringen och de ökade självmorden bland unga kvinnor. Den 24 september 2006 demonstrerade åtta unga kvinnor på staden Batmans gator i sydöstra Turkiet. Kvällen innan begick 18-åriga Saliah Demir självmord. Kvinnoorganisationer, advokater, sociologer, dokumentärfilmare, studenter – alla kämpar de för kvinnors rätt till ett liv i frihet.

Undersökningen tar avstamp i den dominerande radikalfeministiska pornografianalysen och normer kring kvinnors sexualitet. Dess syfte är att undersöka hur feministiska porrkonsumerande kvinnor förhåller sig till pornografi. Undersökningsmaterialet har skapats genom fem samtalsintervjuer som fokuserar på feminism i relation till pornografi, normer kring kön och sexualitet samt pornografin, med inriktning på bransch, innehåll och konsekvenser. Utgångspunkten är teorier om heteronormativitet, feminism och en förståelse av porr som tal kring sex. Slutsatserna jag drar utifrån informanternas utsagor är de använder sig av olika feministiska förståelser i talet om pornografi. De förhåller sig aktivt, kritiskt och feministiskt till pornografi i sin konsumtion och genom tal och handling utmanar de normativa föreställningar om kön och sexualitet.

Fotografi handlar om teknik. Det gäller att ha rätt kamera vid rätt tillfälle, att ha rätt inställningar vid själva fototillfället utifrån ljusförhållanden och annat samt att göra rätt vid själva framkallningen. Teknik och naturvetenskap flätas samman och fotografen måste behärska dem båda för att lyckas. För en pressfotograf är det tekniska kunnandet viktigt då en pressfotograf inte har råd att misslyckas, varken vid fototillfället eller i mörkrummet. Ögonblicket kommer inte igen, ett förstört negativ kan inte räddas. Dessutom tickar klockan alltid mot deadline. I slutet av 1990-talet genomgick pressfotografyrket en teknisk revolution . I dag använder de flesta pressfotografer digitala kameror. Filmrullen har ersatts av ett minneskort, mörkrummet och kemin av en dataskärm, där bilden bearbetas. Bilden kan med hjälp av en mobiltelefon nå redaktionen strax efter att den tagits. Det handlar fortfarande om teknik, även om det i dag är viktigare att behärska en dator än att ha än kunskaper i kemi. Dessutom gäller det att vara alert – nya tekniska möjligheter introduceras hela tiden. Kopisterna som hjälpte till att framkalla filmen och göra ut de bilder som fotografen valt ut, har försvunnit till andra arbetsuppgifter. Pressfotografen har i dag hand om hela bildprocessen, från fotoögonblicket till färdig bild för publicering, även om andra kan gripa in under processen och ha synpunkter på bildval eller hur stor bilden ska bli i tidningen. Redigerare, de som gör tidningssidan, kan också beskära bilden ytterligare efter att fotografen gjort sin beskärning av bilden, något som inte alltid ses med blida ögon av fotograferna. Kanske kan den starka kopplingen till teknik vara förklaringen till att de flesta pressfotografer har varit och är män. Men någonting håller på att hända.