Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kvinnors potential till att utmana heteronormativa konventioner genom polyamorös praktik, samt att undersöka vilket motstånd kvinnorna mött eller möter från omgivningen och i kärleksrelationer med män. Studien utgår teoretiskt från Stevi Jacksons definition av heteronormativitet som en normerande, institutionaliserande struktur som reglerar normer för såväl sexualitet som kön, och Chris Beasleys teori om gränsöverskridande heterosexualitet, det vill säga olikkönade sexuella praktiker som har potential att utmana könade och sexuella ojämlikheter som struktureras av heteronormativitet. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade enskilda djupintervjuer, med tre kvinnor som definierar sig som polyamorösa och som har erfarenheter av kärleksrelationer med män. Dessa har sedan tolkats tematiskt genom lodrät och vågrät textanalys i enlighet med Heléne Thomssons systematiska textanalys. Resultaten visar på att kvinnorna utmanar heteronormativa föreställningar om att kvinnans sexualitet ska kontrolleras av en man, om att kvinnor bör hämma individuell utveckling till förmån för stabiliteten i en parrelation samt om att kvinnor är potentiella rivaler om män snarare än potentiella vänner, och om att kärleksrelationer bör prioriteras över platonska vänskapsrelationer. Kvinnorna möter motstånd i och med att omgivningen ofta förstår polyamori som sexuell promiskuitet, och att kvinnor i enlighet med den sexuella dubbelstandarden döms hårdare än män när de har flera sexuella partners. I kvinnornas relationer med män kvarstår och reproduceras vissa traditionella könsmönster, där männen i enlighet med ideal för hegemonisk maskulinitet ser kvinnornas andra manliga partners som rivaler, och där kvinnorna gör en större del av det känslomässiga arbetet än sina manliga partners. Det finns begränsningar, främst i form av bristande tidsmässiga och energimässiga resurser, för kvinnornas möjligheter att underhålla multipla kärleksrelationer i praktiken. Samtidigt menar jag att det finns frigörande potential i sig i att ha känslomässig och kroppslig autonomi att få inleda multipla relationer om man orkar och vill.

Female influencers have during the last years reached great success on social media, they are popular and influential with a lot of followers who they have a close bond with. Therefore, they are frequently used as a third part of corporate marketing strategies. The content on social media have however been criticised for only presenting an edited and happy picture of life. Thereby, the purpose of this study was to analyse the five biggest influencers in Sweden and their self-representation concerning happiness on Instagram. More specifically to study how happiness is constructed discursively. The study was based on posts published during 2018 and was conducted through a discourse analysis inspired by Laclau and Mouffe, focusing on happiness as an empty signifier. The theoretical starting point of this essay was based on Ahmed´s (2010) argumentations about happiness, Gill´s (2007) understanding of postfeminism and Hochschild´s (2003) comprehension of feelings as a part of labour. The results showed that happiness was both expressed as a process and as a state of mind, where happiness either could be reached through change and improvement or by loving yourself just the way you are. The results also showed that happiness was used as a tool within their self-representation in order to market products and services. Furthermore, their relationships were constructed as an ideal for a happy life. Finally, setbacks and problems were expressed as an opportunity to grow and learn in order to experience greater happiness in the future.

The present study set out to explore how male university students perceive their involvement in gender studies and how this intersects with their masculine identities. The research was a qualitative one and semi-structured individual interviews were used to collect data from ten Humanities postgraduate students attending a large, urban university comprising men who do gender studies and those who do not. Two key informants were also interviewed for the study. Qualitative thematic content analysis was employed to analyse the data collected; these reflected themes that bordered around the men and their identities, gender equality, engagement in gender studies, and changing attitudes towards observable gender transformation. In comparing the responses of both categories of men, an inference made was that, although the men mostly expressed positive attitudes towards engagement in gender studies, there does not seem to be a direct relationship between exposing men to gender studies courses or not, and changes in perception towards gender relations. This was evidenced by the fact that both groups of men predominantly upheld traditional hegemonic ideals of masculinity through displays of complicit, accommodating and defensive masculinities amidst a couple of progressive representations. The study affirms the thesis that masculinity is socially constructed based on the contradictory manner in which the men spoke about their identities. This reaffirms the essentiality of speaking about men in diverse ways and rejecting any notions of singularity. Key words: Gender studies, masculinity, hegemonic masculinity, masculinities, university men, changing attitudes

Gender studies in South Africa, especially the understanding of masculinity, is still in its infancy and as such paucity in literature and qualitative studies is evident. This study was aimed at exploring how male and female university students talked about the emergence of the ‘metrosexual’ male and the changes, if any, that masculinity has undergone. The rationale of this study is to therefore contribute to the growing understanding of the ‘metrosexual’ male and to try and bridge the gap between theoretical understandings of masculinity and the lived experiences of the South African population. The sample for this study consisted of eight University of Witwatersrand undergraduate students (four male and four female). . The research process involved each participant undergoing a semi structured interview, after which their talk around the ‘metrosexual’ male was analysed using discourse analysis. The researcher was interested in learning how the participants talked about current masculinity, the ‘metrosexual’ male, factors that are responsible for the emergence of the ‘metrosexual’ male and finally the suggestion that masculinity is in crisis. The data suggests that whilst the ‘metrosexual’ is understood as being another form of masculinity, the suggestion of a crisis is questionable, as perhaps the so called crisis is created through people’s discourses as a means of repositioning masculinity and maintaining its inherent dominance. The ‘metrosexual’ male was therefore seen as a positioning of masculinity that implies freedom to explore without disrupting the hegemonic qualities of masculinity.

In 2014, the Swedish Government decided to review the sexual offences legislation, in order to introduce a consent-based regulation. The main argument in support of a consent-based legislation is that it will change the norms and attitudes regarding gender and sexuality, thereby decreasing the occurrence of sexual violence in society. A consent-based legislation emphasizes the importance of sexual consent within sexual relations, thus giving such legislation a potential to construct a more just and gender-equal sexual culture. Sexual consent is, however, not reducible to a simply “yes” but rather consisting of different elements and dependent on the context in which it is communicated. The aim of this thesis is to examine how the sexual consent is constructed in the publications included in the legislative process and analyze this construction from a heteronormative perspective.  Using the sexual script theory developed by John Gagnon and William Simon demonstrates how sexual consent is constructed in terms of which subject consents to what acts in what context and to what purpose. Analysing the construction of sexual consent from a heteronormative perspective demonstrates how the consent-based legislation both challenge and reproduce normative ideas of sex and sexual culture.  Examining the construction of sexual consent through script theory demonstrates how heteronormative understandings of sexual acts and subjects influence the understanding of which subjects are able to consent to what actions. The construction of consent is characterized by a division between the legislative understanding of sexual offences as a crime against a genderless individual, and a gendered understanding of sexual violence as a part of men’s violence against women. In theory, there is a clear understanding of the difference between consensual and non-consensual sex, but when situated in a heteronormative context these two becomes harder to separate. Therefor, the potential of challenging normative understandings of sexuality of gender seems limited, even though it takes further research in order to establish the actual effects of the legislation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur genus skapas och upprätthålls inom skol- och fritidshemsverksamhet. Detta med fokus på hur det uttrycks språkligt. Studien besvaras med följande frågeställningar: Hur kommer föreställningar och förväntningar om hur man kan och bör vara som flicka/pojke till uttryck på fritidshemmet? Hur formar och formas genusnormer i skolan/fritidshemmet genom vårt språkbruk? I studien så lyfts både nationell och internationell forskning som berör genuskonstruktion, både mer generellt men även med fokus på språk. Studien har haft en kvalitativ ansats med metoden deltagande observation för att utforska elevers språkbruk som har direkt koppling till genus. Tre klasser i årskurs tre har observerats. Dessa klasser sammanslogs till ett fritidshem på eftermiddagarna. Materialet har analyserats genom tematisk analys. De övergripande temana är 'Sådana är flickor – sådana är pojkar' som tar upp situationer där elever uttrycker hur pojkar och flickor är/bör vara. Temat 'Distansering / Rivalitet' tar upp situationer där elever på något vis visar distansering och/eller rivalitet till motsatta könet. Det sista temat 'Förhandla normer' handlar om situationer där elever bryter mot rådande normer. Resultatet i studien visar att elevers språkliga delaktighet i genuskonstruktion gick att observera. Eleverna uttryckte på olika sätt hur de upplever att pojkar och flickor är/bör vara. En stor del av studiens resultat gick i linje med rådande normer men det uppkom även exempel där elever bryter dessa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka olika perspektiv vad gäller Svenska kyrkans engagemang i hbtq-frågor samt hur sexualitet konstrueras inom institutionen och upplevs av informanterna. Som metod genomför jag tre semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med hbtq-frågor inom Svenska kyrkan i tre olika församlingar. Dessa är Sofia församling, Högalids församling och Engelbrekts församling. Jag transkriberar materialet utifrån ljudinspelningar och använder mig sedan av en stegvis-deduktiv induktiv metod för att kunna identifiera återkommande teman eller begrepp genom kodning. I analysen tar jag upp teman utifrån intervjuerna som jag sedan analyserar utifrån mina teoretiska utgångspunkter som berör stigmatiseringen av religiositet i ett sekulariserat samhälle, föreställningen om hbtq och religion som varandras motsatser och skillnadsskapande i relation till konstruktionen av”den andra”. Jag utgår även ifrån teoretisering av olika ”komma ut”-processer och plats i relation till identitetsskapande. I den avslutande diskussionen visar jag på den upplevda motsättningen i att vara hbtq-person och kristen samt hur den påverkar den enskilda individen. Jag sammanfattar de strategier som informanterna använder sig av i sitt förändringsarbete samt hur stigmatisering förändras genom normaliserande processer över tid. Jag diskuterar även platsens och språkets betydelse för utvecklingen av strategierna. Utöver detta talar jag om hur det går att bryta ner dikotomin och över gränserna samarbeta mellan religion och sekularism samt diskuterar hur teologin omtolkas i informanternas förändringsarbete.

Denna studie är baserad på material från tre svenska hemsidor som driver ideella arbeten kring hur män ska involvera sig i jämställdhetsarbetet. Studiens syfte är att analysera hur figurationen av den jämställda mannen återges och hur den skiljer sig från en föreställd traditionell manlighet. Med stöd från maskulinitetsteorier och Butlers (1990/2007) begrepp den heterosexuella matrisen visar studien på hur maskulinitet ofta skapas i ett jämförande med det Andra. Undersökningen fokuserar på fem centrala teman i materialet som inkluderar hur manlighet förstås i relation till femininitet, papparollen, manlighet som heterosexuell, mäns våld samt hur den svenska manligheten även bygger på en idé kring vithet. I bakgrunden finns den svenska jämställdhetsdiskursen som bär på en förståelse för en binär könsuppdelning. Studien stödjer sig på ett diskursteorietiskt förhållningssätt i analysdelen där språk och uttryck i materialet undersöks för att ringa in föreställningar kringjämställd maskulinitet.

<p> On November 5, 1996, California became the first state in the US to legalize Marijuana for medical purposes through the enactment of the Compassionate Use Act of 1996. Later Marijuana for recreational use was also enacted through the Adult Use of Marijuana Act of 2016. Presently, 29 States in the U.S including the District of Columbia have legalized the use of marijuana for either medicinal or recreational purposes (Election 2016&ndash;Marijuana Ballot results). With the legalization of Marijuana, there have been tremendous higher rates of distribution, sales, and consumption of the drug in California. The use of Marijuana has not only been socially accepted but has also laid a foundation for more research about the social economic and health effects to the communities. Therefore this paper seeks to assess the detrimental and beneficial effects of marijuana use among the racial/ ethnically diverse population of northern California.</p><p>

Née en 1935, Monique Wittig est aujourd’hui célèbre surtout grâce à ses textes théoriques, mais elle est aussi l’autrice d’une œuvre littéraire éclectique, complexe et subversive. Au centre de de sa production littéraire et théorique, il y a le corps. Tout d’abord, nous nous proposons donc d’étudier la relation entre corps du texte et corps humain dans l’œuvre de l’autrice. L’attention que Wittig focalise sur le corps est strictement liée à son idée de langage. À son avis, la langue peut opérer une « plastie » sur la réalité et, de la même manière, les mots ont un côté matériel qui touche notre vie quotidienne. De plus, le langage peut nous heurter et il joue un rôle précis dans la construction des injustices sociales. Ma thèse vise donc à sonder cette violence langagière qui est véhiculée par les textes littéraires et par le langage quotidien. Finalement, nous nous proposons d’analyser le personnage lesbien qui peuple les livres de Wittig. Le corps de ce protagoniste est traditionnellement monstrueux et effrayant : Wittig se réapproprie cette tradition afin de démontrer dans quelle mesure les corps lesbiens sont au même temps vulnérables et puissants. Bref, le personnage lesbien de Monique Wittig n’est pas seulement la femme qui aime une autre femme, mais il est un être humain qui échappe à toute norme hétérosexiste et dont le corps est à la fois heurté par les mots et grâce aux mots peut devenir puissant. / Even if Monique Wittig was a very talented writer, she has been especially studied as an essayist. At the center of both her fictional and political universes is the human body. First of all, I intend to examine the relationship between the body of the text and the human body described in the text. The attention that Wittig pays to the body of the text is interrelated to her idea of language. According to her, language can operate a “plastic surgery” on reality. In the same way, the book as an object and the act of reading can operate on the perception of one’s identity and body. In other words, the language has a material side that affects our everyday life. It can seem a banal statement, but Wittig goes further in her thought: words hurt us and cooperate in the development of social injustices and class hierarchies. On account of this, my research aims to investigate this particular kind of violence that literary texts and common language perform on our bodies. Finally, Wittig’s lesbian characters will be analyzed in the last part of my work. The body of this peculiar lesbian protagonist is traditionally represented as ambiguously monstrous and scary. Wittig takes this tradition back and she manipulates it in order to show how lesbian bodies are vulnerable and strong at the same time. In short, Wittig’s lesbian characters are not simply women who love other women: they are people who do not fit in the heteronormative binary system and whose bodies are made of and from words, and it is through words that they can create a different reality.