Evenemang är ett turistiskt fenomen som handlar om att erbjuda en upplevelse som är något utöver det vanliga. I dagens samhälle tas upplevelsen tillvara på och används i marknadsföringssyfte där själva evenemanget kan marknadsföra ett budskap. Det finns möjligheter att utöka intresset hos besökarna genom att förstärka marknadsföringen före och efter ett evenemang, på så vis får budskapet en större genomslagskraft. Problemområdet i studien undersöks genom att behandla evenemanget Industrinatten som en fallstudie. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med respondenter från tidigare genomförda Industrinatten-evenemang i orterna Malmö, Sjuhärad och Östersund. Sekundärdata i form av enkätsammanställningar från de genomförda evenemangen utgör kompletterande material till intervjuundersökningarna. Evenemang skapas ofta med ett underliggande syfte och används mer och mer som ett verktyg för att marknadsföra en plats eller ett varumärke, något som kan benämnas som evenemangsmarknadsföring. Att förmedla ett budskap används många gånger på arbetsmarknadsmässor, som benämns vid MICE-evenemang (Meeting, Incentives, Conventions & Events). Resultatet jämförs respondenter emellan utifrån teman för att lyfta fram likheter och skillnader. De mest effektiva marknadsföringsmetoderna och strategierna lyfts sedan fram och utgör analysdelen där en ny modell har konstruerats utifrån respondenternas svar och det teoretiska ramverket. Studiens slutsats besvarar frågeställningarna och belyser flertalet metoder och strategier både före och efter ett evenemang som har visat sig vara effektiva vid evenemangsmarknadsföring. Studien är baserad på evenemanget Industrinatten och de metoder och strategier som presenteras är anpassade efter Industrinattens marknadsföring men ämnar dock även kunna appliceras på andra typer av evenemang. / Events as a tourism phenomenon are created to offer an experience that is something out of the ordinary. In today's society, the experience is taken advantage of and used for marketing purposes where the event itself can promote a message. There is scope for increasing visitor interest by strengthening the marketing before and after an event, thus increasing the impact of the message. The problem area of the study is examined by treating the Industrinatten event as a case study. The empirical material consists of qualitative interviews with respondents from previously conducted Industrinatten events in Malmö, Sjuhärad and Östersund. The secondary data consists of questionnaires from the previous completed events and constitutes of additional complementary material for the interview surveys. Events are often created with an underlying purpose and are today used more as a tool for promoting a site or brand, something that can be termed as event marketing. Communication a message is often used in labor market fairs, also known as MICE (Meeting, Incentives, Conventions & Events) events. The result connects respondents with various themes to highlight similarities and differences. The most effective marketing methods and strategies are then highlighted which creates the analytical part where a new model has been constructed based on respondents' responses and the theoretical framework. The conclusion of the study answers the questions and highlights the majority of methods and strategies that before and after an event has been proven effective in event marketing. The study is based on the event Industrinatten and the methods and strategies presented are adapted to the marketing of the event but is also possible to apply in other types of events.

Denna studie syftar till att belysa medarbetarnas värderingar under organisationsförändringar och därigenom få förståelse för hur Generation Z skiljer sig från tidigare generationer. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra värderingar av ledarskap mellan Generation Z och tidigare generationer vid organisationsförändringar. Studien söker svar på vilka aspekter av ledarskap Generation Z och tidigare generationer värderar vid organisationsförändringar och om dessa värderingar skiljer sig mellan generationerna.   Undersökningen grundas på en kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlats in genom enkäter. Enkäterna har skickats ut via sociala plattformar och har sammanlagt 137 respondenter som alla förvärvsarbetar fördelat på fyra generationer. Mätverktyget är en omarbetad form av “Developmental Leadership Questionnaire" (DQL) av Gerry Larsson. Datan har analyserats med hjälp av medelvärdesanalys, T-test och en envägs ANOVA (variansanalys) med tillhörande post-hoc-test.  Studiens resultat tyder på att det finns statistiskt signifikanta skillnader i vad generationerna värderar för ledarskap vid organisationsförändringar. Resultatet visar på en statistiskt signifikant skillnad där Generation Z generellt sett värderar de transaktionella ledarskapet aspekterna högre än övriga generationer. Resultatet visar att samtliga generationer motsätter sig aspekterna för icke-ledarskapet. Jämfört med tidigare generationerna visar resultatet att Generation Z har ett högre intresse av att vara delaktig vid organisationsförändringar, samtidigt som de värderar att känna ansvar för enhetens mål lägre jämfört med övriga generationerna.   Studien konstaterar att Generation Z skiljer sig från tidigare generationer i ett flertal aspekter men i större utsträckning gentemot Generation X än Millennials. Studiens resultat indikerar att det blir allt viktigare för arbetsgivare att anpassa sitt ledarskap, där generationernas unika drag kan vara en god utgångspunkt. / This study aims to shed light on employees' values during organizational changes and thereby gain an understanding of how Generation Z differs from previous generations. The purpose of this study is to investigate and compare leadership values between Generation Z and previous generations during organizational changes. The study seeks answers regarding which aspects of leadership Generation Z and previous generations value during organizational changes and whether these values differ between the generations. The research is based on a quantitative cross-sectional study where data was collected through surveys. The surveys were distributed via social platforms and a total of 137 respondents, all of whom are employed, participated, representing four generations. The measurement tool used is a modified version of Gerry Larsson's "Developmental Leadership Questionnaire" (DQL). The data was analyzed using mean analysis, t-tests, and one-way ANOVA (analysis of variance) with accompanying post-hoc tests. The results of the study indicate that there are statistically significant differences in what the generations value in leadership during organizational changes. The results show a statistically significant difference where Generation Z generally values transactional leadership aspects higher than the other generations. The results also indicate that all generations oppose the aspects of non-leadership. Compared to previous generations, the results show that Generation Z has a higher interest in being involved in organizational changes while valuing a sense of responsibility for unit goals lower compared to the other generations. The study concludes that Generation Z differs from previous generations in several aspects, but to a greater extent compared to Generation X than Millennials. The results of the study indicate that it is increasingly important for employers to adapt their leadership, where the unique characteristics of the generations can be a good starting point.

Research questions: What motivational factors can make Generation Z stay in the audit industry? How can the audit industry motivate Generation Z for reduced staff turnover? Purpose: The aim is to investigate, through an exploratory study to increase the understanding of what motivates Generation Z to remain in the auditindustry. Method: A qualitative study has been done, where semistructured interviews where used tocollect data. In addition to this, secondary data and observation has alsobeen used strengthen the credibility of the study and to be able to explainand analyze the results that was given. Conclusion: The conclusion reached in this study, is that the high staff turnover in the auditingindustry is a complex problem. The main factors for Generation Z to feelmotivated to stay in the industry are development, responsibility andconfirmation, reward, socialization and working conditions. To increasethe motivation of the generation, the audit industry needs to take action bychallenging and affirming the employees. It also appears that the auditindustry needs to work on the balance between private life and work life,as the industry is characterized by very high workloads at times. Inaddition, social factors and the salary issue need to be dealt with in orderto motivate Generation Z to continue working in the industry. / Forskningsfrågor: Vilka motivationsfaktorer driver Generation Z till att stanna kvar inomrevisionsbranschen?Hur kan revisionsbranschen motivera Generation Z för minskad personalomsättning? Syfte: Syftet är att genomföra en explorativ studie för att öka förståelsen för vad som motiverar Generation Z till att stanna kvar inom revisionsbranschen. Metod: En kvalitativ studie har genomförts där semistrukturerade intervjuer använts. Ävensekundärdata och observation har använts för att stärka trovärdigheten istudien samt för att kunna förklara och analysera resultatet somframkommit. Slutsats: Slutsatsen som studien kommit fram till är att den höga personalomsättningen inomrevisionsbranschen är ett komplext problem. De främsta faktorerna för attGeneration Z ska känna motivation till att stanna inom branschen ärutveckling, ansvar och bekräftelse, belöning, socialisering, arbetsvillkor.För att öka motivationen hos generationen behöver revisionsbranschen taåtgärder genom att utmana och bekräfta de anställda. Det framgår även attrevisionsbranschen behöver arbete med balansgången mellan privatliv ocharbetsliv då branschen präglas av hög arbetsbelastning i perioder.Därutöver behöver sociala faktorer och lönefrågan hanteras för att fåGeneration Z att motiveras till fortsatt arbete inom branschen.

The aim of this study is to investigate to what extent Swedish museums perceives TikTok as a useful social media application to reach Generation Z (Gen Z), the essay additionally examines how young people are influenced by social media in relation to museums. To examine this, two different surveys were conducted, one dedicated to museums in Sweden, the other to Gen Z. The results of the study show that very few of Swedish museums in the studies selection group use TikTok, especially in comparison to the selection group consisting of Gen Z where more than half informants use the application. TikTok is a relatively new social media, and many museums are already using as many applications as they have the time and resources for at the moment. The study shows that one of the popular uses of social media in general for museums is marketing. Marketing on TikTok does not fall into the traditional frameworks of marketing strategies, something museums have to be aware of if they want to use the application effectively. The results of the study also shows that TikTok is one of the better applications if you want to reach new audiences in Gen Z, this is largely due to the applications ”For you page” and its unique algorithm. However, the ”For you page" does not make it easier for museums to communicate with their existing audiences. This is because the ”For you page" does not always ensure that you get recommended videos from the users you follow, even if it’s more likely for that to happen. The study shows as well that the majority of Gen Z informants would be motivated to visit museums if they were inspired enough by its content on TikTok or other social media. The survey responses indicate that most informants believe that they are influenced by what they see on TikTok/Social Media, there is thus a high possibility that the types of videos museums choose to publish on TikTok will influence how Gen Z perceives them. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

No description available.

Generation Z är den senaste generationen att inta arbetsmarknaden och blir därför aktuell för undersökning, i syfte att förstå vad som motiverar dem. Generationen i fråga är född mellan åren 1996 och 2012 och är den första generation som har vuxit upp i närvaron av digitala medel. Det har resulterat i att deras krav och förväntningar på en arbetsplats skiljer sig från de tidigare generationernas. Generation Z anses prioritera en flexibel arbetsplats där deras personliga välmående ska stå i främsta rum. Arbetsmarknaden tenderar att fyllas av högutbildade och framåtriktade individer tillhörande generation Z som har höga sociala förväntningar på sin arbetsgivare. Därav ligger det i tiden att skapa sig en uppfattning om vad som motiverar generationen och vilka förväntningar de har på en arbetsplats.     För att få en djupare förståelse om det ovannämnda så tillämpas ett explorativt tillvägagångssätt med en kvalitativ grund.  14 semistrukturerade intervjuer har genomförts med kandidater födda mellan åren 2002 och 1997, med en påbörjad civilingenjörsutbildning. Civilingenjörer uppges ha en stor framtidspotential på den svenska arbetsmarknaden, då de formas till att utveckla en problemlösningsförmåga som är högt eftertraktad på dagens arbetsmarknad. Yrkesgruppen har även möjlighet att vara verksamma inom samtliga branscher, vilket gör de aktuella för undersökning. Under intervjuerna framkom det att generationen har ett stort fokus på sitt eget personliga välmående, det inkluderar att de inte vill begränsas av sin framtida arbetsplats. Vidare värderar generationen en arbetsplats som erbjuder möjligheten till utveckling i kombination med en stödjande arbetsmiljö bestående av trivsamma kollegor och chefer.    Sammanfattningsvis fastställdes frihet och utveckling som de framträdande sociala aspekter som främjar motivation hos generation Z. Detta grundar sig i att generationens framträdande sociala behov av att känna välbefinnande och gemenskap på den framtida arbetsplatsen. Denna slutsats baserades på intervjukandidaternas uttalanden tillsammans med tidigare forskning om generation Z i kombination med två motivationsteorier

Examensarbetets titel: Att skapa sensation med en ny generation Författare: Marcus Andersson, Hanna Lindgren, Oscar Wenning Handledare: Universitetsadjunkt Åsa Lindström Examinator: Professor Bertil Hultén Fakultet: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kurs: Examensarbete 30hp, Civilekonomprogrammet inriktning marknadsföring, Linnéuniversitetet Kalmar VT17   Forskningsfråga: Hur behöver mediebolag anpassa sin marknadskommunikation för att nå ut till generation Z? Syfte: Med utgångspunkt i generation Z:s mediekonsumtion idag ämnar studien att ligga till grund för mediebolagens utvecklande av deras marknadskommunikation för att nå ut till och attrahera generation Z. Därmed syftar studien till att kartlägga i vilka kanaler generation Z rör sig i och under vilka tider på dygnet som de är mest aktiva. Studien ämnar även att analysera hur generation Z idag uppfattar olika typer av kommunikation både innehållsmässigt och olika typer av format. Genom analys av de olika faktorerna enskilt och i relation till varandra är syftet med studien att presentera teoretiska och praktiska implikationer på hur mediebolag i allmänhet och SVT specifikt behöver anpassa sin marknadskommunikation mot generation Z. I förlängningen är syftet att presentera praktiska implikationer som kan ha en samhällsnytta för marknadsförare i stort som önskar att nå till generation Z. Metod: Detta arbete har en abduktiv ansats, där kombinationer av både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts. Databildningen har både bestått av litteraturstudier och empiriska undersökningar genom semistrukturerade intervjuer samt enkätundersökningar. Det empiriska materialet som samlades in delades upp i kvalitativ data som analyserades genom en kvalitativ dataanalys och kvantitativ data som analyserades genom en klusteranalys.      Resultat och slutsats: Studiens resultatet kan konstatera att generation Z inte bör ses som en homogen grupp trots att generationen till viss del visar på liknande beteenden. Studien har påvisat att det föreligger stora skillnader inom generation Z när det kommer till konsumtionsbeteende av medier, kommunikationsbeteende och interaktionsbeteende med företag. Utöver detta så har det även påvisats skillnader när det kommer till vad de föredrar att titta på, innehåll på sociala medier och i vilket format innehållet ska presenteras för att tillfredsställa dem. Vad som framkommer i studien är fyra olika framtagna profiler inom generationen där alla har olika beteenden och förhållningssätt, faktorer som är relevanta för SVT och andra mediebolag att beakta vid en framtida marknadskommunikation. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Examensarbetets teoretiska implikationer består av en kartläggning av generation Z:s beteendemönster när det kommer till konsumtion av medier och sociala medier, interaktion med företag samt kommunikation. Studien bidrar även till teorierna kring content-marketing då en kartläggning över generationens uppfattning av olika typer av format på innehållet i sociala medier framförs. De praktiska implikationerna som framförs i studien är dess resultat som bidrar till en grund för hur SVT kan utforma sin marknadsstrategi för att nå ut med sitt budskap till generation Z. Resultaten kan också med tanke på studiens utformning även vara intressanta för andra företag som genom sociala medier vill nå ut med sitt budskap till generationen. Nyckelord: Generation Z, mediebolag, marknadskommunikation, sociala medier / Title: Create a sensation with a new generation Authors: Marcus Andersson, Hanna Lindgren, Oscar Wenning Supervisor: Lecturer Åsa Lindström Examiner: Professor Bertil Hultén Faculty: School of Business and Economics at Linneaus University Course: Master Thesis in Marketing 30 ECTS, Business Administration and Economics Programme, Linneaus University Kalmar, Spring 2017. Research question: How do media companies need to adapt their market communication to reach generation Z? Purpose: Based on generation Z and their consumption of media today, this study intends to provide the basis for SVT’s development of its marketing strategy to reach and attract members of generation Z. Thus, the study aims at identifying which channels generation Z uses and also during what hours of the day they are most active. It is also intended to analyze how the generation perceives the different types of communications, both in terms of content and different types of formats. By analyzing the different factors individually and in relation to each other the purpose of this study will present both theoretical and practical implications on how media companies in general, and SVT specific needs to adapt their market communication towards generation Z. In the long run, the purpose is to present practical implications that may benefit marketers in general that wishes to reach generation Z. Method: This study has an abductive approach, where the combinations of both quantitative and qualitative methods have been used. The data acquisition has consisted of studies of literature and empirical gatherings through semi-structured interviews and surveys. The empirical findings were divided into qualitative data that was analyzed through a qualitative data analysis and the quantitative data was analyzed through a cluster analysis. Results and conclusions: The result of the study shows that generation Z should not be seen as homogenous group, although the generation to some extent shows similar behaviour. The study has also shown that there are major differences in generation Z when it comes to consumer behaviour of media, communication behaviour and interaction with companies. In addition to this, differences have also been identified when it comes to what they prefer to watch, content on social media, and the format of content to be presented in a way that satisfies them. What is evident in the study are four different developed profiles within the generation where everyone has different behaviours and approaches, factors that are relevant to SVT and other media companies to consider in their future market communication. Theoretical and practical contributions: The theoretical implications of this study consist of a description of generation Z’s behavioural patterns when it comes to the consumption of media and social media, interaction with companies and communication. The study also contributes to the theories of content marketing with a mapping of generation Z’s perception of different types of content on social media. The practical implications presented in the study are its findings, which contribute to the basis for SVT’s design of its marketing strategy to reach out with its message to generation Z. The results can also be interesting for other companies that wants to, through social media, reach out with a message to the generation.   Key words: Generation Z, media companies, market communication, social media

Tidigare forskning har belyst att positiva attityder kan leda till lojalitet hos kunder. Däremot finns ingen enighet i vad för slags faktorer som påverkar attityd till e-handel. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse om vilka faktorer som påverkar unga konsumenters attityd till e-handel, samt undersöka om det finns någon skillnad i attityd mellan generationstillhörighet hos unga konsumenter. Genom att ta fram fyra faktorer, Upplevda fördelar, E-kvalitet, eWOM och Förtroende ville författarna se hur unga konsumenter förhåller sig till dessa faktorer samt se om de påverkar attityd till ehandel. En kvantitativ undersökning genomfördes för att undersöka dessa faktorers påverkan, samt huruvida generationstillhörighet har en påverkan hos unga konsumenters attityd till e-handel. Resultatet visar att tre av fyra faktorer, Upplevda fördelar, E-kvalitet samt Förtroende påverkar attityd till e-handel hos unga konsumenter men att eWOM inte har direkt påverkan. Generationstillhörighet visade sig inte ha effekt på attityd till e-handel.

Background: Today, 98% of all Swedish upper secondary school students have Internet access and the majority possess accounts on social media; allowing them to generate content and engage with brands in a new way. Amongst this, we find influencer marketing; a new form of endorsement strategy utilized by companies in the social media setting to promote products and brands.   Problem: Companies rely to a greater extent on influencers, becoming one of their main marketing communication strategies. However, the scarcity of research within influencer marketing regarding credibility may cause marketers to fall into a trap of basing their marketing communication on guesswork; potentially affecting the efficiency of their advertising message.   Purpose: This paper sought to create an understanding of how Generation Z assigns credibility to an influencer and their sponsored posts on Instagram, in the multilayered and complex social media environment, where the question of how may cover both the perceived positive and negative influences on credibility.   Method: A qualitative approach with semi-structured focus groups with 29 participants from Generation Z were conducted. The data collected from the focus groups were later analyzed using the general analytical procedure and further compared with existing literature within the field.   Results: This research indicated that expertise, trustworthiness, similarity, engagement, previous endorsements, influencer and product match, advertisement and feed match and follower count can positively influence the assigning of credibility. Furthermore, the following factors were indicated to negatively influence the assigning of credibility: entertainment value, social ties, mismatch between the influencer and the product, multiple endorsements and advertising and feed match.

I den här uppsatsen förses läsaren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team bestående av Generation Z. Vi fokuserar på dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur följande perspektiv; förtroende, ömsesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifrån vår litteraturgenomgång formulerar vi två hypoteser; 1) att nationella kulturer håller på att förändras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera längre, vilka vi undersöker genom en kvantitativ enkät som skickats ut till studenter från hela världen. Vårt resultat visar på att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa områden, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande är närvarande när det kommer till förtroende och ömsesidigt beroende. Dessutom upplevs kulturskillnader fortfarande existera, även om det är svårt att peka på hur dessa skillnader uttrycker sig.