<p>I vårt samhälle skapas och upprätthålls dagligen en genusordning, där kvinnan underordnas mannen. Genom vårt sätt att uttrycka oss konstrueras och upprätthålls genusordningen, ofta omedvetet då den är så djupt rotad i oss att vi inte lägger märket till den. Denna konstruktion, upprätthållandet av genus, sker i vårt samhälle likaväl som på SiS (Statens Institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem. Vårt syfte med uppsatsen är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen på de särskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi ämnar också undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mål i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrättades. Vi undersöker detta genom intervjuer med personal på ett antal av SiS särskilda ungdomshem samt en granskaning av IUM-utredningen. Vi har gjort en diskuranalys av de intervjutexter vi fått fram med utgångspunkt i genusteorin samt tre genusdimensioner: strukturell, symbolisk och individuell. Vi kan genom att studera den diskurs personalen ingår i, kring genus och institutionsvård, se hur pojkars och flickors genus skapas och kan konstatera att intervjupersonerna uttrycker sig på ett, med varandra, likartat sätt. Även om vi inte har ett tillräckligt stort material för att kalla slutsatserna representativa, kan vi ändå anta att en av anledningarna till att våra intervjupersoner, uttrycker sig på detta sätt, är att det för dem är ett naturligt sätt att tala så som de gör om flickor respektive pojkar. Vi kan även se att IUM-utredningens mål kring könsdifferentiering till viss del har uppnåtts, men ej på ett, enligt vår uppfattning, tillfredsställande sätt.</p>

No description available.

I vårt samhälle skapas och upprätthålls dagligen en genusordning, där kvinnan underordnas mannen. Genom vårt sätt att uttrycka oss konstrueras och upprätthålls genusordningen, ofta omedvetet då den är så djupt rotad i oss att vi inte lägger märket till den. Denna konstruktion, upprätthållandet av genus, sker i vårt samhälle likaväl som på SiS (Statens Institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem. Vårt syfte med uppsatsen är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen på de särskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi ämnar också undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mål i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrättades. Vi undersöker detta genom intervjuer med personal på ett antal av SiS särskilda ungdomshem samt en granskaning av IUM-utredningen. Vi har gjort en diskuranalys av de intervjutexter vi fått fram med utgångspunkt i genusteorin samt tre genusdimensioner: strukturell, symbolisk och individuell. Vi kan genom att studera den diskurs personalen ingår i, kring genus och institutionsvård, se hur pojkars och flickors genus skapas och kan konstatera att intervjupersonerna uttrycker sig på ett, med varandra, likartat sätt. Även om vi inte har ett tillräckligt stort material för att kalla slutsatserna representativa, kan vi ändå anta att en av anledningarna till att våra intervjupersoner, uttrycker sig på detta sätt, är att det för dem är ett naturligt sätt att tala så som de gör om flickor respektive pojkar. Vi kan även se att IUM-utredningens mål kring könsdifferentiering till viss del har uppnåtts, men ej på ett, enligt vår uppfattning, tillfredsställande sätt.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och på rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ”dold” läroplan och härskarteknikerna såväl befästs och förstärks samt förändras och överskrids. Denna studie bygger på observationer av och intervjuer med tio elever i år tre. Resultatet visar på att det förekommer både aktiviteter och beteenden som är ett uttryck för en genusordning, ”dold” läroplan och härskartekniker både på rasten och i klassrummet. Vi kunde även se både elever och pedagoger både befästa och förstärka samt överskrida och förändra genusordningen och den ”dolda” läroplanen. Vi observerade också att både elever och pedagoger använde sig av vissa av Berit Åhs härskartekniker.

<p>Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och på rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ”dold” läroplan och härskarteknikerna såväl befästs och förstärks samt förändras och överskrids. Denna studie bygger på observationer av och intervjuer med tio elever i år tre. Resultatet visar på att det förekommer både aktiviteter och beteenden som är ett uttryck för en genusordning, ”dold” läroplan och härskartekniker både på rasten och i klassrummet. Vi kunde även se både elever och pedagoger både befästa och förstärka samt överskrida och förändra genusordningen och den ”dolda” läroplanen. Vi observerade också att både elever och pedagoger använde sig av vissa av Berit Åhs härskartekniker.</p>

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framställs i barn- och ungdomsboken som vänder sig främst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 års ålder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterära barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjälp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktär som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det är i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper såsom vackra, emotionella, lydiga, osjälviska, omtänksamma, sårbara och pratsamma. Men på samma gång är det bara pojkarna i dessa fyra böcker som genomgår en utveckling och en mognadsprocess som leder fram till att de i slutändan får mer manliga egenskaper.

Syftet är att undersöka upplevelsen av stress i relation till föräldraskap och hemarbete hos mammor och pappor med barn i förskoleåldern. Slutligen vill jag se om de faktorer som bidrar till stressen samt uttryck och hantering av stressen skiljer sig åt mot tidigare forskning, samt analysera och diskutera resultaten utifrån genusperspektivet. Studien hade en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattning om sin omvärld fångades upp, och studien genomfördes med en kvalitativ metod. Det empiriska underlaget i studien inhämtades via semistrukturerade intervjuer, där fyra respondenter valdes ut, två kvinnor respektive två män. Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader mellan respondenterna i upplevelsen av vilka faktorer som bidrog till stressen, samt hur de uttryckte och hanterade stressen. Utbildning i stress var något som respondenterna inte hade kommit i kontakt med via skolväsendet eller hälso- och sjukvården.

Den manliga sjuksköterskan verkar inom ett kvinnligt kodat yrke, ett yrke som genomsyras av en genusordning vilken skapar hierarkiska skillnader och maktstrukturer. Av denna anledning var syftet med studien att undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av genusnormer omgivet sin yrkesroll och dess inverkan på yrkesutövningen. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Nio artiklar med kvalitativ metod valdes ut och kvalitetsgranskades efter sökning Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att bland annat kollegors, närståendes och patienternas föreställningar kunde inverka på den manliga sjuksköterskan såväl inför som i sin yrkesutövning. Detta kunde grunda sig på mannens position i genusordningen samt hur mannen uppfattades ur genusperspektiv, vilket även bland annat kunde inverka på mötet med såväl patienter som kollegor. Slutsats: Slutsatsen är att så länge de rådande genusnormerna, genusordningen och förhållandet till den hegemoniska maskuliniteten gör sig gällande i samhället, kommer en förändring av yrkesrollen ur ett genusperspektiv vara svår att uppnå. Betydelsen av studien är att genusproblematik lyfts upp och belyses, något som resultatet visade inte gärna öppet diskuteras, men i och med denna studie möjliggörs.

I dagens Sverige råder en könssegregerad arbetsmarknad där män och kvinnor förväntas arbeta inom olika sektorer, vilket ofta leder till könsdiskriminering av något slag. Män som arbetar i kvinnodominerade yrken framställs som feminina på grund av de stereotypa föreställningarna som florerar i samhället. Dessa föreställningar kan göra att det är svårt för männen att träda in i kvinnodominerade branscher och därför bibehålls särskiljningen mellan könen på arbetsmarknaden. Att studera män i kvinnodominerade yrken är viktigt då det kan påvisa samt bryta könsnormer i arbetslivet, samt för att få ökad förståelse för hur männen upplever sin vardag som minoritet. Den här uppsatsen har som syfte att få en djupare förståelse för hur män som arbetar inom ett kvinnodominerat yrke upplever sin situation och sina villkor i relation till maskulinitetsnormen. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med 8 deltagande män. För att bearbeta materialet användes en tematisk analysmetod. Resultatet visade att männen upplevde sin situaton och sina villkor som övervägande positiv, däremot märkte männen att de tar omedvetet på sig stereotypa arbetsuppgifter. De upplevde inte att de påverkades av samhällets stereotypa bild av män dock såg de att kollegor, kunder/patienter och ungdomar behandlade dem och sina kvinnliga medarbetade olika beroende på kön.

No description available.