Denna studies syfte är att undersöka hur läromedel inom de naturorienterande ämnena för årskurs 4 - 6 framställer kön ur ett genusperspektiv och huruvida det finns en analys kring hur könen presenteras. Ramverket för studien är Hirdmans teori om genusordningen och studien baseras på den kvalitativa metoden diskursanalys. Analysen av läromedlen resulterade i slutsatserna att läromedlen ger en bild av att naturvetenskapen är till för män, samt att män framställs som aktiva medan kvinnor framställs som passiva och anonyma. Icke-binära finns inte representerade i något av läromedlen. Trots detta finns en antydan till en strävan mot mer jämställda läromedel. Detta visar sig när resultatet av denna studie jämförs med tidigare forskning. Studien visar att ett stort ansvar läggs på läraren att adressera genus och hur könen framställs då det helt saknas analyser kring kön i läromedlen.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera lärares didaktiskaval i arbetet med samhällsorienterande ämnen i förskoleklass upp tillårskurs tre. De didaktiska valen diskuteras i relation till samhälletsoch skolans genusordning.Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer avsex grundskolelärare från olika skolor, som alla är verksamma inomårskurs f-3. I analysen av lärarnas didaktiska val inomsamhällsorienterande ämnen har olika teman vuxit fram. De två mestövergripande är hur läraren väljer att undervisa samt hur lärarenpåverkas av samhällets genusordning.I vår studie framkommer det att lärarna arbetar utifrån enelevcentrerad undervisning som kombinerar teori och praktik.Undervisningen ska även ha en verklighetsanknytning utifrån barnetsperspektiv med ett ändamål att förbereda eleverna för vuxenlivetsamt att uppnå kursmålen i läroplanen. Något annat som lyfts fram äratt lärarna väljer material med en genus- ochjämställdhetsmedvetenhet.

All forms of texts carry messages and meanings depending on societal ideals and values, including children textbooks. In this critical text analysis we focus on how the values regarding gender is portrayed in a textbook for primary school students. The book we base our analysis on is Den magiska kulan (The Magical Ball) by Mats Wänblad (2011). Our purpose with this text analysis is to shine some light on the way gender is manifested in texts. The representations of what is seen as masculine and feminine are contributing factors on how we experience social reality based on discourses. Which notions of gender are expressed in the text? In what way are masculine and feminine traits represented in the texts’ meanings and messages? The method we chose to use is inspired by critical discourse analysis in which we focus on text as a discursive practice. To create an adequate analysis we combined our method with gender theories and terms central to the subject. Our result shows that the book represents both traditional and alternative gender roles and gender patterns. Male and female characters are represented almost equally throughout the book, however we found that female characters were portrayed with male characteristics more often than male characters with female characteristics. This shows that theories regarding the gender system are conformed by the text. Ideals concerning alternate gender roles, such as “the soft man” and “tomboy”, challenge stereotypes and our thoughts beyond dichotomies.

Syftet med vårt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivån på kunskaper om genus och studie- och yrkesvägledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgår ifrån är SOU 2004:43, forskning om jämställd vägledning och examensarbeten på C- och D-nivå. Vårt arbete bygger på tre genusteoretiska perspektiv. Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsätt mellan vägledarna i resultatet av vår enkät. Vägledarna utan genuskunskaper på högskolenivå beskrev i stor utsträckning aktiviteter för att bryta könsstrukturer. Vägledarna med genuskunskaper på högskolenivå fokuserades istället på att beskriva en medvetenhet hos sig själva. Även de kvalitativa intervjuerna med vägledare med genuskunskaper på högskolenivå visade tydligt på en medvetenhet som enligt vägledarna leder till ett förändrat förhållningssätt, så att de försöker bemöta elever inte utifrån kön, utan som individer och därmed förmedlar fler valalternativ. De vägledare som har genuskunskaper på högskolenivå säger sig ändå inte alltid arbeta så aktivt för jämställdhet som de skulle vilja. Tankar om sega strukturer och svårigheter att förändra traditionella mönster är ständigt återkommande i enkät- och intervjusvaren. Vi konstaterade också genom informantintervjuer med tre programansvariga att det inte ingår någon särskild genusvetenskaplig kurs på Studie- och yrkesvägledarprogrammen, men att avsikten är att genusperspektivet skall genomsyra alla kurser. Vi drar slutsatsen att genuskunskaper gör skillnad och att det är av största vikt att utrusta vägledarna med sådana kunskaper i sin utbildning så att de i sin framtida roll kan främja jämställdhet som är ett sedan länge uppsatt, men inte uppnått mål. / Does knowledge of gender affect the way career guidance is performed?

Våldtäkter som begås av en person som offret är bekant med drabbar oftast unga kvinnor. Sällan blir någon dömd för dessa våldtäkter då det är vanligt att gärningsmannen hävdar att offret samtyckt till sex. Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars förståelse av denna typ av våldtäkt samt hur de uttrycker sig ifråga om frivillighet och samtycke till sex. Dessutom undersöks hur dessa uppfattningar kan kopplas till genusnormer. Empiriskt material har insamlats genom tre fokusgrupper med ungdomar i åldern 17-18 år. Vinjetter baserade på riktiga rättsfall har använts som stimulusmaterial. En tematisk analys av materialet resulterade i två huvudkategorier vilka var tolkningsproblematik och rädslor. Resultatet visar att tjejer i högre utsträckning än killar får ta ansvar för hur deras agerande ska tolkas av den andre. Ofta betonades tjejers ansvar för att agera så att missförstånd om inte uppstod genom att uttrycka tydligt när de inte ville ha sex. Detta kopplas i analysen till att vara ett uttryck för rådande genusordning och normer för maskulinitet och femininitet.

"Should we kick football, miss?" - A qualitative study of children´s perceptions and expectations in preschool staff and thereof their gender creation in preschool.  Det övergripande syftet med den här studien är att i förskolläraryrket, vilket är dominerat av kvinnor, få en inblick i hur barn upplever skillnader på manliga och kvinnliga pedagogers sätt att initiera aktiviteter i förskolan och därav hur genus kan skapas genom lek och aktivitet. I studien ingår semistrukturerade gruppintervjuer med 2-3 barn i varje grupp i åldern 4-5- år. Syftet med dessa intervjuer var att se om det går att urskilja hur barn ser på en verksamhet där det finns manliga pedagoger och vilka förväntningar barnen har på manliga pedagoger till skillnad från de kvinnliga pedagogerna. Intervjuerna visar att barnen inte själva uttalar någon skillnad av om pedagogerna är av kvinnligt eller manligt kön. Barnen uttrycker dock skillnader av genuspositioner då pojkar uttalar sig nedvärderande om kvinnligt kopplade aktiviteter samtidigt som flickor uttrycker sig positivt till manligt kodade lekar och sysslor. Barnen uttrycker en förväntan på de manliga pedagogerna om att få utöva manligt kodade lekar. Dessa skulle lika väl kunna utövas av kvinnliga pedagoger. Studiens resultat visar att det inte är män som manligt kodade genusmodeller som saknas i förskolans verksamhet utan det är mannen som person som behöver få ett erkänt inträde och tilldelas större utrymme i förskolans verksamhet. På så vis kan män företräda sitt kön och samtidigt inta kvinnligt kodade positioner och verka könsöverskridande, för att vidare parallellt med kvinnliga kollegor vilka antagit manligt kodade positioner, bidra till en jämställd verksamhet.

Studien har sin utgångspunkt i att undersöka hur läroböcker inom SO-ämnet framställer pojkar och flickor i relation till de könsnormer som finns. Vidare ställs resultatet av studien i relation till läroplanens utlåtande om hur skolor och de enskilda lärarna ska arbeta med genus och jämställdhet. Studien undersöker också hur text- och bildutrymmet är fördelat mellan könen i läroböckerna som är riktade till lågstadieundervisning. Analysen behandlar de ovanstående frågorna och resultatet går emot den tidigare forskningen som visat att pojkar är högt överrepresenterade inom läroböcker. Studien jag genomfört visar på en viss överrepresentation av pojkar inom flera områden men inte så markant som tidigare forskning pekat på. Analysen visar att läroplanens riktlinjer följs till stor del. Vid endast ett uppslag i den kvalitativa analysen porträtteras så ensidiga könsstereotyper att det går att ifrågasätta huruvida läroplanen efterföljs. / <p>SOSamhällsorienterande ämnenSamhällsorienterande ämnenas didaktik</p>

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om hur pedagoger arbetar med barns bildskapande. Studien innefattade även att få en inblick i hur pedagogerna arbetar för att minska könsstereotypa skillnader i barns bildskapande. Vi använder oss av kvalitativa gruppintervjuer på två förskolor för att synliggöra pedagogernas erfarenheter och uppfattningar om deras arbete inom bildskapande. Den sociokulturella teorin samt teorin om genusordning är verktyg för att analysera pedagogernas uttalanden och därmed få syn på olika förhållningssätt som råder på dessa förskolor. Resultatet visar att pedagogerna har en medvetenhet om att barns bildskapande är en viktig kommunikationsform, samt att det kan användas för att tillägna sig kunskaper i andra ämnen men även för att bildskapandet har ett värde i sig. Därför är bildskapande i olika former någonting som ingår i förskolornas vardag, både som fria och lärarstyrda aktiviteter. Vidare uppvisar pedagogerna en medvetenhet om att det råder olikheter i flickors och pojkars bildskapande, vilka de försöker minska genom att ha ett jämställt förhållningssätt.

Vård- och omsorgssektorn är en organisation som domineras av kvinnor vilket även gäller första linjens chefer inom äldreomsorgen. Tidigare studier visar att arbetsvillkoren är pressade för chefer inom äldreomsorgen och att kvinnor drabbas oftare av arbetsrelaterad ohälsa bland annat på grund av genusstrukturerna i samhället. Chefer inom vård- och omsorgssektorn ansvarar för fler medarbetare, har mindre resurser och mindre handlingsutrymme jämfört med mansdominerade verksamheter. Denna studie fokuserar på kvinnliga chefer inom hemtjänsten och syftet belyser hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljösituation och vilka krav och förväntningar de möter inom sin profession. Syftet är även att synliggöra kvinnliga hemtjänstchefers kompetens och profession. Kvalitativa intervjuer har utförts med fyra kvinnliga hemtjänstchefer från två olika kommuner och kvinnornas uttryck, erfarenheter och perspektiv har sammanställts tillsammans med kunskap från tidigare forskning och teorier. Resultaten visade att de kvinnliga hemtjänstchefernas hängivenhet och tillgänglighet upplevdes i både positiva och negativa aspekter. De upplevde hög arbetsbelastning i sin psykosociala arbetsmiljö och stress upplevdes i varierande grad av olika orsaker. Slutsatsen om subjektiva krav och förväntningar tyder på att den rådande genusordningen finns närvarande i de ledande kvinnornas identitetsskapande. En del chefer uppgav behovet av stöd och kollegor vilket tyder på att stereotypa ledarskapsegenskaper om att en chef ska kunna arbeta självständigt bör betvivlas. Samtliga kvinnliga hemtjänstchefer upplevde arbetsglädje av att få stärka och göra gott för andra.

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva genusordningen i Martin Widmarks böcker om Lasse-Majas detektivbyrå samt undersöka hur detta, på en teoretisk nivå, kan påverka barns uppfattning av genus. Utgångspunkten i textanalysen har varit Kritisk ideologianalys som syftar till att först beskriva och förklara texterna för att sedan sätta dem i relation till dess mottagare. Jag har använt mig av genusteorier som beskriver hur genusordningen är uppbyggd samt hur genus konstrueras och rekonstrueras. Dessa teorier har sedan kopplats till de böcker som jag har undersökt. Jag har också använt mig av forskning som beskriver barnlitteraturen och hur den kan påverka läsarens bild av genus och genusordningen.</p><p>Min studie visade att karaktärerna i böckerna skildras på ett relativt könsstereotypt sätt, främst de vuxna karaktärerna. Även huvudkaraktärerna Lasse och Maja skildras på detta sätt visade det sig vid en närmare granskning. Det finns karaktärer i böckerna som bryter mot den rådande genusordningen, även om de är få. Böckerna skildrar med andra ord den genusordning som finns i vårt samhälle och kan bekräfta den bild av genus som en läsare har. Min slutsats är därför att det är viktigt att barn får lära sig att tänka kriktiskt och reflektera över genus och genusordningen för att på så sätt bli medveten om hur genus konstrueras och rekonstrueras.</p>