Studien syftar till att granska genus- och rollkonstruktioner i barnböcker utifrån frågeställningarna; hur ser genus- och rollkonstruktioner ut i de studerade böckerna? Böcker är en viktig källa i barns socialisationsprocess (Hulth & Schönbäck, 2011). Studien utgår från konstruktionismen, och använder sig av bild- och textanalys för att studera LasseMajas detektivbyrå. Studien utgår ifrån genusteori och rollteori och har en deduktiv ansats. Resultaten visar bland annat att böckerna innehåller en genusnormativ yrkesdelning och att bilderna särskiljer kvinnor och män från varandra. Det finns vissa grundläggande normer i böckerna samt vissa yrken som har olika viktiga funktioner. Böckerna skildrar även hierarkier, att det finns skyldigheter inom givna relationer samt att vissa roller krockar med varandra. Studiens slutsats är böckerna skildrar normativa inslag gällande hur karaktärer porträtteras och tillåts agera. Konstruktionerna förmedlar att det är viktigt att kvinnor och män särskiljs, samt att ordning och stabilitet bevaras i sociala system.

Detta är en diskursanalytisk undersökning, där vi har antagit genusteoretiska perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur kvinnliga respektive manliga författare och författarskap framställs i fem läroböcker, som används i undervisningen på gymnasiet i ämnet Svenska 2. Samtliga läroböcker är anpassade för Gy11. Uppsatsen granskar vilka egenskaper de kvinnliga respektive manliga författarna samt författarskapen tillskrivs och hur detta kan förstås utifrån genusteoretiska perspektiv. Undersökningen uppmärksammar även vilka effekter framställningarna av kvinnliga respektive manliga författare och författarskap kan tänkas ha på elevers uppfattning om kön, förstått genom genusteoretisk diskursanalys. Resultatet visar att de undersökta läroböckerna framställer de kvinnliga respektive manliga författarna och författarskapen genom en dikotomi och stereotypa föreställningar angående vad som är kvinnligt respektive manligt. De könsstereotypa framställningarna är förenliga med såväl genussystemet som den heterosexuella matrisen och genuskontraktet. Detta kan både förstås och reproduceras vidare via de tre processerna som skapar genus, den symboliska, strukturella, och individuella eller socialisationsprocessen.

The purpose of this study is to examine how women’s reading of the Harry Potter books can be understood on the basis of gender theory and reader-response criticism. The empirical data is gathered through qualitative interviews with six female Harry Potter readers between the age of 21 and 35, and is analyzed through several theories regarding gender and reading. The results show that the readers are critical towards many aspects of the books, especially when it comes to the stereotyped depiction of women and men. The books are said to reproduce the gender dichotomy, the gender hierarchy and the heteronormativity in society. At the same time, the readers deeply appreciate many aspects of the books. Not only are these positive opinions more than the negative ones, they also deal with the same things to a great extent. For example, the books are said to also challenge gender dichotomy, gender hierarchy and heteronormativity in many respects. The results further show that the readers oppose the books’ negative aspects, including the gender stereotypes, by their interpretations, ideas of heroes and identification during the reading. Finally, the study shows that the books serve several important functions for the readers, for example resistance to and compensation for the gender order. The study’s conclusions are that women’s reading of the Harry Potter books can be seen as an active transaction between reader, text and society, where the negative aspects are compensated by the positive parts of the reading experience. This means that the gender order affects, but does not determine, the women’s reading of these books.

<p>Denna uppsats är en diskursanalytisk undersökning av ett antal texter (debattartiklar, riksdagsmotioner samt ett utdrag ur en riksdagsdebatt) rörande frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Analysens fokus ligger på det sätt som texterna argumenterar mot en förändring av dagens äktenskapslag som skulle innebära att även ”enkönade” par inkluderas. Centralt för uppsatsen är hur föreställningar om genus och sexualitet skapas och återskapas i texterna som studeras. Uppsatsen präglas av ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt, vilket innebär att den utgår från den socialkonstruktivistiska premissen att världen, så som vi förstår den, är socialt konstruerad och att människor ständigt skapar och omskapar verkligheten i interaktion med varandra. Därför spelar också språket, som utgör en väsentlig en del av denna sociala interaktion, en avgörande roll för hur vi uppfattar att verkligheten är beskaffad. </p><p>I de texter som analyserats, omskapas och upprätthålls en tydligt homofobisk diskurs som bygger på hierarkiskt (patriarkalt) ordnade, heteronormativt kontrollerade subjekt, vilket syns inte minst i den konsekventa användningen av turordningen ”man” sedan ”kvinna” som är genomgående i samtliga texter. Detta är inte obetydligt, utan visar på just den repetitiva process i vilken genus blir till – hierarkin uppstår och bibehålls genom upprepandet. Begreppen ”man” och ”kvinna” blir därför också mycket mer än en markör för biologisk särskillnad, såsom görs gällande i de texter som analyserats. Som begreppspar blir kvinna/man på samma gång varandras motsatser och komplement, och på så sätt söker texterna bringa klarhet i den komplexitet av betydelser som konkurrerar om att fylla begreppen. Homosexualitet framställs också genomgående som ett moraliskt problem, och attribut som promiskuitet, tillfälliga förbindelser, oansvarighet och egoism fogas till homosexuella som grupp, varpå det blir möjligt att motivera att man bör motverka den så kallade familjeupplösningen (som en könsneutral äktenskapslag antas bidra till) genom att äktenskapet bibehålls för de ansvarsfulla, omsorgsfulla, engagerade och inte minst heterosexuella par, vilka det framstår som värdefullt för samhället att investera i. Uppsatsen utgår från och anknyter till från en förståelse av kön/genus som grundar sig i Judith Butlers genusteori.</p>

<p>Författare: Magnus Gustafsson Niclas Hagel</p><p>Handledare: Thomas Knoll</p><p>Examinator: Martin Danielsson</p><p>Titel: Al-Jazeera och CNN - En jämförande fallstudie i krigsjournalistik</p><p>Typ av rapport: C - uppsats</p><p>Ämne: Medie- och Kommunikationsvetenskap</p><p>År: Höstterminen 2008</p><p>Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle</p><p>Syfte: Vårt syfte är att studera och jämföra al-Jazeeras och CNN:s</p><p>bevakning av en händelse i Afghanistankonflikten för att kunna</p><p>redogöra för eventuella skillnader. Vi vill se hur olika faktorer</p><p>påverkar journalistiken. En analys ur ett genusperspektiv</p><p>kommer också att göras.</p><p>Metod: Fallstudie har tillämpats som huvudsaklig metod och vid analys</p><p>av material har innehållsanalys och kritisk diskursanalys använts.</p><p>Slutsatser: Efter att ha jämfört de två nyhetskanalerna kan vi tydligt se att</p><p>det finns stora skillnader i rapporteringen av ett amerikanskt</p><p>flyganfall mot en afghansk by. CNN som amerikansk</p><p>nyhetskanal visar att deras rapportering påverkas av det</p><p>amerikanska medieklimatet där en neutral krigsrapportering kan</p><p>ses som stötande och journalister ständigt utsätts för</p><p>påtryckningar. Ur ett genusperspektiv ser vi dock tydliga</p><p>likheter mellan kanalerna.</p>

<p>Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ”Kostym” har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas.</p>

Denna uppsats är en diskursanalytisk undersökning av ett antal texter (debattartiklar, riksdagsmotioner samt ett utdrag ur en riksdagsdebatt) rörande frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Analysens fokus ligger på det sätt som texterna argumenterar mot en förändring av dagens äktenskapslag som skulle innebära att även ”enkönade” par inkluderas. Centralt för uppsatsen är hur föreställningar om genus och sexualitet skapas och återskapas i texterna som studeras. Uppsatsen präglas av ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt, vilket innebär att den utgår från den socialkonstruktivistiska premissen att världen, så som vi förstår den, är socialt konstruerad och att människor ständigt skapar och omskapar verkligheten i interaktion med varandra. Därför spelar också språket, som utgör en väsentlig en del av denna sociala interaktion, en avgörande roll för hur vi uppfattar att verkligheten är beskaffad. I de texter som analyserats, omskapas och upprätthålls en tydligt homofobisk diskurs som bygger på hierarkiskt (patriarkalt) ordnade, heteronormativt kontrollerade subjekt, vilket syns inte minst i den konsekventa användningen av turordningen ”man” sedan ”kvinna” som är genomgående i samtliga texter. Detta är inte obetydligt, utan visar på just den repetitiva process i vilken genus blir till – hierarkin uppstår och bibehålls genom upprepandet. Begreppen ”man” och ”kvinna” blir därför också mycket mer än en markör för biologisk särskillnad, såsom görs gällande i de texter som analyserats. Som begreppspar blir kvinna/man på samma gång varandras motsatser och komplement, och på så sätt söker texterna bringa klarhet i den komplexitet av betydelser som konkurrerar om att fylla begreppen. Homosexualitet framställs också genomgående som ett moraliskt problem, och attribut som promiskuitet, tillfälliga förbindelser, oansvarighet och egoism fogas till homosexuella som grupp, varpå det blir möjligt att motivera att man bör motverka den så kallade familjeupplösningen (som en könsneutral äktenskapslag antas bidra till) genom att äktenskapet bibehålls för de ansvarsfulla, omsorgsfulla, engagerade och inte minst heterosexuella par, vilka det framstår som värdefullt för samhället att investera i. Uppsatsen utgår från och anknyter till från en förståelse av kön/genus som grundar sig i Judith Butlers genusteori.

Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ”Kostym” har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas.

Författare: Magnus Gustafsson Niclas Hagel Handledare: Thomas Knoll Examinator: Martin Danielsson Titel: Al-Jazeera och CNN - En jämförande fallstudie i krigsjournalistik Typ av rapport: C - uppsats Ämne: Medie- och Kommunikationsvetenskap År: Höstterminen 2008 Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle Syfte: Vårt syfte är att studera och jämföra al-Jazeeras och CNN:s bevakning av en händelse i Afghanistankonflikten för att kunna redogöra för eventuella skillnader. Vi vill se hur olika faktorer påverkar journalistiken. En analys ur ett genusperspektiv kommer också att göras. Metod: Fallstudie har tillämpats som huvudsaklig metod och vid analys av material har innehållsanalys och kritisk diskursanalys använts. Slutsatser: Efter att ha jämfört de två nyhetskanalerna kan vi tydligt se att det finns stora skillnader i rapporteringen av ett amerikanskt flyganfall mot en afghansk by. CNN som amerikansk nyhetskanal visar att deras rapportering påverkas av det amerikanska medieklimatet där en neutral krigsrapportering kan ses som stötande och journalister ständigt utsätts för påtryckningar. Ur ett genusperspektiv ser vi dock tydliga likheter mellan kanalerna.

A qualitative interview study how the normative gender images affects on women, their roles and positions in a drug abuse. The purpose of this study aims to shed a light at the consequences that the normative gender scenario inflicts on women with drug abuse and how these prejudices affects these women. Based on interviews with four different women who all lived with a drug abuse we have problematized how the gender system and the normative gender images affected them. We have used gender perspectives and social constructivism theories while analyzing the empirical basis. More specifically we use the theories of Butler about how gender constructs through performative actions and Hirdmans theories of the gender system. The paper ends with a discussion of the result and a description of how the women through the socialization process is shaped to meet the normative image of women. In the subculture they adopt a more masculine appearance in order to achieve respect and status. When the women decides to leave the drug abuse and the subculture they are expected to once again adapt to the normative image of their gender, which on a micro level becomes a rollercoaster of gender strategies for the individual woman.