Arbetet är en feministteologisk studie av fyra kvinnliga gestalter från judendomen och kristendomens religiösa urkunder. Syftet med arbetet är att synliggöra kvinnor från religiösa texter och hur de får status för sin egen person eller gärning. Arbetet använder feministisk exegetik och kontextualisering med ett aktörsperspektiv som metod för analys. Målet är att undersöka hur de kvinnliga gestalterna beskrivs, vilken status de har, vilken handlingar de utför och hur det erkänns samt om det sker en förändring i status under historien och vad förändringen beror på. I arbetet står fyra kvinnliga gestalter i fokus: Sara, Ester, Rachav och Foibe från olika delar i judendomens och kristendomens religiösa urkunder. Som representant för den judiska urkundstexten är JPS Hebrew-English Tanakh från 2003 i översättning av The Jewish Publication Society. Där återfinns Sara och Ester. Som företrädare för kristendomens religiösa urkund valdes Bibelkommissionens översättning av Bibeln utgiven av Verbum förlag 2011 och här finns Rachav och Foibe. Analysen är uppdelad utifrån kvinnorna i kronologiskordning med gestalterna från Tanakh först följt av Bibeln. Varje gestalt studeras utifrån ett feministiskt perspektiv med fokus på kvinnornas agerande och status i förhållande till sin kontext. Sedan relateras gestalterna och deras beskrivning till ämnesplanen för religionskunskapsämnet i gymnasieskolan och vilka möjliga användningsområden de har i undervisningen. I resultatsammanfattningen och diskussionen kopplas resultatet till frågeställningarna, detta resulterar i slutsatser som att kvinnornas status förändras under historien vilket påverkas både av dem själva men även av yttre faktorer. Att kvinnorna är aktörer i sin kontext men även är beroende av andras agerande är slutsatser som kan dras av beskrivningarna kring de kvinnliga gestalterna från judendomen och kristendomens religiösa urkundstexter.

Studiens syfte är att kritiskt granska och analysera hur kända BookTubers upprätthåller genusstereotyper inom den specifika subkulturen The BookTube Community. Ambitionen är att förstå huruvida subkulturen representerar normer och normativa genusstereotyper. Studiens urval utgörs av de två kvinnliga och de två manliga BookTubers som i dagsläget, januari 2020, har flest prenumeranter. Materialet omfattar fyra YouTube-videor, en från varje BookTuber, där böcker diskuteras i ett generellt sammanhang och inte utifrån någon specifik genre. Analysen är utförd med genusteori som teoretiskt ramverk och kritisk diskursanalys som metod, med Faircloughs tredimensionella modell som utgångspunkt. Det framgår av analysen att kända BookTubers upprätthåller genusstereotyper till viss del genom sitt utseende och sitt uppträdande. Även sättet som de diskuterar litteratur på går att tolkas som genusstereotypiskt i vissa avseenden. / The purpose of the study is to critically examine and analyze how well-known BookTubers maintain gender stereotypes within the specific subculture The BookTube Community. The ambition is to understand whether the subculture represents norms and normative gender stereotypes. The selection of the study consists of the two female and the two male BookTubers who currently, in January 2020, have the most subscribers. The material includes four videos, one from each BookTuber, where books are discussed in a general context and not based on any specific genre. The analysis is performed with gender theory as a theoretical framework and critical discourse analysis as a method, with Fairclough’s three-dimensional model as a starting point. It appears from the analysis that well-known BookTubers maintain gender stereotypes to some extent through their appearance and behavior. The way in which they discuss literature can also be interpreted as gender stereotypical in some ways.

I föreliggande studie har vi, utifrån en kvalitativ ansats där vi använt implementeringsteori som analysinstrument, studerat hur vetenskaplig kunskap implementeras i pedagogisk praktik med utgångspunkt från flickor med ADHD. Vi har studerat skolans styrkedja i en mindre kommun i Sverige. I studien har vi gjort nedslag i såväl den övre nivån; den så kallade formuleringsarenan, som den lägre nivån; den så kallade realiseringsarenan. Flickor med ADHD är en grupp som enligt forskningen generellt sett upptäcks senare än pojkar med ADHD. Anledningen till detta är att flickor uppvisar andra symptom än pojkar. Konsekvensen av detta är att flickor med ADHD till viss del blir en osynlig grupp i skolan, och får hjälp och stöd först senare i livet. Vi har studerat styrkedjan i kommunen för att se hur olika aktörer arbetar med att föra in vetenskaplig kunskap med utgångspunkt från flickors ADHD i skolan. Då det finns forskning och kunskap kring hur ADHD manifesterar sig hos både flickor och pojkar, tror vi att en viktig del i att kunna erbjuda reellt stöd handlar om att implementera den kunskap som redan finns. Vår studie visar att flickor är svåra att upptäcka eftersom uppfattningen om ADHD utgår från en pojknorm. Vi ser också att vetenskaplig kunskap om flickors ADHD har svårt att få genomslag i organisationen, samt att aktörerna i styrkedjan, beroende på om de befinner sig i formulerings- eller realiseringsarenan, uppfattar visionen om ett tillgängligt lärande och möjligheten att implementera den på olika sätt. Vi kan se att det bedrivs ett målinriktat arbete i kommunen utifrån visionen om ett tillgängligt lärande, och att det är av betydelse hur denna vision förmedlas och uppfattas i styrkedjan. Betydelsefullt är att det finns ett inslag av både -down och bottom-up-perspektiv mellan styrkedjans formulerings- och realiseringsarena.

Syftet med studien är att undersöka och förstå vilken roll organisationsidentitet har haft i den senaste splittringen av Sveriges jourrörelse. Det har tidigare skrivits om jourrörelsens förra och första splittring, som ägde rum på 90-talet. Men ingen litteratur finns ännu angående den senaste splittringen av jourrörelsen, detta är någonting som denna uppsats vill ändra. Syftet med studien är att undersöka och förstå vilken roll organisationsidentitet har haft i den senaste splittringen av jourrörelsen. Splittringen föregicks av att ett nytt samverkansorgan bildades år 2017: Förenade tjej- trans- och ungdomsjourer (FTTU). Bildandet av detta samverkansorgan efterföljdes av att nästan alla transjourer lämnade riksförbundet Unizon, till fördel för FTTU. Studien är en fallstudie där organisationsidentiteten undersöks och jämförs mellan Unizon och tre transjourer som begärt utträde ur Unizon. Meningsskiljaktigheter om transinkludering lyfts av alla tre transjourerna som orsak till deras utträden. Fallet är ett exempel på splittringen av en feministisk rörelse, vilket gör att studien kan komma att bidra till den forskning som finns om splittring av feministiska rörelser. Studien använder sig av kvalitativ textanalys och samtalsintervjuer som metoder. I tidigare forskning har olika orsaker lyfts fram till varför en rörelse eller organisation splittras: (1) motstridigheter mellan en social rörelses kollektiva identitet och medlemmarnas individuella identiteter; (2) introduktionen av en ny fråga i en rörelse; (3) exkluderingen av en grupp eller en grupps känsla av att bli osynliggjord i en rörelse. Transjourernas utträden ur Unizon går i varierande grad att förklaras med alla dessa tre förklaringsmodeller. Studien kommer fram till att organisationsidentiteterna i transjourerna och Unizon spelade en viktig roll i jourrörelsens senaste splittring. Trots likheter mellan Unizons och transjourernas organisationsidentiteter, skapar centrala delar i organisationsidentiteterna skiljelinjer mellan transjourerna och deras förra riksförbund.

I denna studie analyseras boken Pippi Långstrump från 1945 skriven av Astrid Lindgren. Syftet är att urskilja karaktären Pippis normbrytande beteende gällande genus för att sedan undersöka om boken utifrån analysen fungerar som diskussionsunderlag till arbete med normer och värden i skolan. Underlaget till studien är sett från ett samhällsperspektiv där det alltid är aktuellt att diskutera och lära om normer och genus. Dagligen möter vi detta i vår vardag, därför är det av vikt att studera detta vidare för att bygga mer kunskap kring det. Metoden som använts är ett diskursanalytiskt synsätt av kvalitativ art samt en hermeneutisk metod. Till analysen har ett schema med stereotypiska kvinnliga och manliga egenskaper i barnlitteraturen använts som analysverktyg. Resultatet av studien visar att Pippi är en flicka med många stereotypa manliga egenskaper och attribut. Slutsatsen är att boken utifrån analysen lämpar sig som diskussionsunderlag för värdegrundsarbete i skolan där eleverna bland annat kan lära sig om könsidentiteter och normer. Samt även om hur äldre barnlitteratur fortfarande är aktuell att diskutera och lära sig om. Bland annat kan eleverna få förståelse för att det ständigt är aktuellt att normalisera beteenden som inte anses falla inom normen och att detta är något som debatterats under en längre tid. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

The research question is as follows: Have Gillette chosen to market their products from a gender perspective and if so, what are those differences?   The purpose of the study is to compare the ways in which Gillette portrays the individual in their respective gender presentation. The theories used in this analysis come under the heading of  'gender theory' alongside 'feminist theory'. With these theories as a foundation this essay explores the differences between each Instagram account.   In order to depict a fair and balanced overview, a systematic random selection has been used for each account type. The sample for this study included 100 images from the female account and 100 images from the male account. The research question has been analyzed using specific variables with associative values, all of which are directly based on previous research and are linked to the original question. When the study was completed, a large portion of the results were consistent with existing research, with some exceptions.   In conclusion, the answer to the research question was; Yes, the individual accounts differ depending on which marketing group was targeted and it could be argued that Gillettes marketing is consistent with existing gender-related stereotypes of today’s society. However it is worth nothing that there were some occasions when the representations break from gender norms.

The goal of this study has been to investigate what gender representation looks like in the pictures in Kalmar's largest newspaper, Barometern, and how men and women are portrayed in the pictures. The material used is all editorial images during week 9 in 2010 and during week 9 in 2020. I have conducted a quantitative content analysis of the images and analyzed them based on gender theory, stereotype theory and semiotics.The study shows that gender representation is uneven in Barometern's images and that women occur to a lesser extent than men. The study also shows that men and women are portrayed in different ways in the pictures and that women are portrayed as less important, more passive and less professional than men. Men also appear to a much greater extent on sports pages and in professional contexts.When the images from the two periods are compared, the results show that the total number of images and people has decreased by a third during the current ten years. But the total representation of men and women is much more even during week 9 in 2020 than in week 9 in 2010. On the other hand, men and women are still presented very differently and can be seen in different parts of the newspaper. Men are divided in much the same way in the newspaper and dominate the sports pages, while women are more common on the family pages as well as the culture and entertainment pages. Women have made some movements and are portrayed to a greater extent in the same way as men, but the changes are small.The study shows that Barometern has come a long way towards equal gender representation in its images, but that the development is slow and that Barometern still contributes to consolidating the prevailing gender power order.

Pappan är central för barnets utveckling, men kunskap och förståelse kring pappans erfarenheter av sin roll saknas. Syftet med litteraturstudien var att utforska och beskriva mannens erfarenheter av sin roll som pappa till barn under sex år. I resultatet ingår 13 kvalitativa artiklar och det framkommer fem teman: hantera biologiska skillnader, föra maskuliniteten vidare, ansvaret som familjeförsörjare och beslutsfattare, strävan efter jämställdhet och involvering samt emotionell och praktisk anknytning. Resultatet består av artiklar från flera länder: Norge, USA, Kanada, Irland, Finland, Tjeckien, Thailand, Polen, Sverige och Ghana. Den geografiska platsen och kontexten tenderar att ha en betydelse för de erfarenheter som män har av papparollen. I samhället behövs en medvetenhet och öppenhet för hur olika pappor erfar sin roll, men kunskapen kan också vara av betydelse för studerande inom olika vårdutbildningar som kan komma att möta pappor inom barnhälsovården. Förslag till fortsatt forskning kan vara hur samkönade par upplever sina föräldraroller. / The father is central to the child´s development, but knowledge and understanding of the father´s experiences of his role are lacking. The purpose of this literature study was to explore and describe the man´s experiences of his role as a father to children under six years old. The study resulted in 13 qualitative articles where five themes emerged: dealing with biological differences, passing on masculinity, responsibility as a family provider and decision-maker, striving for equality and involvement, and emotional and practical connection. The result consists of articles from several different countries: Norway, USA, Canada, Ireland, Finland, Czech Republic, Thailand, Poland, Sweden and Ghana. The geographical place and context tend to be significance for the experience´s men have of the father role. Society requires awareness and openness to how different fathers experience their role, knowledge may also be of importance to students in various health care educations who may come to meet fathers in the child health care. Suggestions for continued research may be how same sex couples experience their parenting roles.

This paper is a case study of the Viking Age ship burial from Oseberg, Norway. The aim of this paper is to use the concept of persona developed within rhetoric’s, and to investigate if it is possible to apply it on archaeological materials such as the Oseberg burial. The concept of persona as developed by Birgitte Mral is to identify strategies used by individuals to change their personality in order to enable themselves as a part of the public sphere. It is argued here that applying persona is a complement method to use in archeological research with a focus on gender. Although gender theory has previously been implemented on the Oseberg find, the history of its interpretations is still deeply influenced by the original interpretations put forward after the excavation in 1904. Therefore, a discussion based on analogies is conducted to evaluate the use of persona in gender archaeology in relation to other archeological interpretations of the Oseberg burial. The case study has introduced persona in an archeological context and used persona as a method and theoretical framework to gain new perspectives on how archaeologists can study the people in a grave rather than larger cultural events. The analysis based on analogies showed how persona can be used as a reflective tool as well as a theoretical framework.

Work-life balance är ett väldigt aktuellt ämne eftersom organisationers arbetssätt ser annorlunda ut idag än vad det gjorde förut. Vi ville därför med denna studie undersöka olika definitioner av work-life balance och dess påverkande faktorer hos individer. Då jämställdhetsfrågan är en pågående debatt, valde vi att även undersöka denna studie ur ett genusperspektiv. Då vi under tidigare kurs läst om ämnet work-life balance där forskning visade att kvinnor har det svårare att finna sin balans, uppstod ett intresse från oss författare. Vi upplevde att tidigare forskning kring work-life balance ofta talade om att finna balans, men i vår studie valde vi att utgå från att balans är något som individen skapar. Syftet med studien blev således att utveckla en förståelse för hur WLB skapas och hanteras i en organisation. Där vi ville undersöka detta ur ett genusperspektiv. Där vår strävan var att belysa betydelsen av arbetsgivarens sätt att hantera arbetstagarnas work-life balance på ett meningsfullt sätt, både i nutid och dess framtid. För att få en djupare bild av hur man hanterar work-life balance valde vi att fokusera på en avdelning i en organisation. Semi-strukturerade intervjuer gav oss möjligheten att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter kring hur organisationen hanterar work-life balance. Vi fann då att organisationen använde sig av olika verktyg och strategier för att främja work-life balance. Samt att organisationen visade en medvetenhet gällande att gränsdragning är individuell, vilket påvisades både i teori och empiri.