I denna undersökning har Hallandspostens sportsidor under 2019 studerats utifrån könsrepresentation genom en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet från denna undersökning har jämförts med resultatet från en tidigare kandidatuppsats som behandlande samma månader under 2014. De teoretiska utgångspunkter som studien utgått ifrån är att männen kan ses normen inom idrottsrapporteringen och kvinnorna blir därav marginaliserade, studien baseras därav på genusteori och dagordningsteorin. I resultatet framkommer det att av all sportrapportering så handlar det om män i tre fjärdedelar och enbart en fjärdedel av artiklarna behandlar kvinnliga idrottsutövare. Den främsta skillnaden som framkom i jämförelsen är att kvinnor får en ökning i sportrapporteringen under oktober 2019 jämfört med 2014. Sett till utrymmet så är det männen som får de stora artiklarna och kvinnor syns i störst utsträckning i de mindre artikelformaten. Analysen visade på att det är en skev sportrapportering utifrån genus och detta kan tolkas som att mäns prestationer värderas högre än kvinnors. Den mansdominans som är i Hallandspostens sportsidor kan medföra att manlig idrott hamnar högre upp på konsumenternas dagordning.

Sex och samlevnad är ett ämne som kommer mer och mer upp i samhällsdebatten. Även Skolverket vill tydliggöra hur sex och samlevnadsundervisning ska integreras i skolans arbete. Forskning visar att sex och samlevnad är ett svårt ämne men att det finns strategier som lärare använder sig av för att kunna undervisa i ämnet. Studiens syfte är att ta reda på hur lärare arbetar ämnesintegrerat med sex och samlevnad i mellanstadiet. Den teoretiska ansats som har använts är genussystemet och queerteorins heteronormativitet. Datainsamlingsmetoden som har använts är semistrukturerad intervju där sex lärare deltog. Tematisk innehållsanalys användes som analysmetod. I analysen kan det läsas om de teman som framkommit vilka är den planerade undervisningen och fånga frågan i flykten, relationer och var stödet finns och var lärarna saknar stöd.  Resultatet visar på att lärare arbetar med ämnesintegrering av sex och samlevnad under hela skoldagen.

Den här studien syftar till att bidra med förståelse för hur förskollärare i Sverige ser på genus, könsroller och könsstereotyper. Studien är genomförd som en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien medverkar fem förskollärare. Empirin har analyserats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kön samt utifrån Harding och Hirdmans genusteorier. I resultatet kunde två olika mönster ses där det ena var medvetet om sina fördomar och arbetade aktivt för att motverka dem och det andra var mer omedvetet om de fördomar de hade. Det gick även att utläsa att lärarna var mer benägna att se barnen som individer, utan fördomar kring hur de skulle bete sig på grund av sitt kön, än vad det var när det gällde de vuxna i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket utrymme kvinnliga respektive manliga författare ges och hur de presenteras i läromedel i svenska 2 för gymnasiet. Inledningsvis presenteras vår teoretiska utgångspunkt som grundar sig i Yvonne Hirdmans genusteori och även centrala begrepp behandlas. Vi redogör för relevant tidigare svensk forskning gjord av Christoffer Dahl, Annica Danielsson och Caroline Graeske. Dessutom presenterar vi en australiensisk studie av Jackie F.K Lee och Peter Collins. Den tidigare forskningen sätts sedan i relation till vår studies resultat. Metoden vi använder för att uppnå studiens syfte är läromedelsanalys. Vi har dels använt oss av en kvantitativ innehållsanalys, dels en kvalitativ textanalys för att kunna besvara våra frågeställningar. För att strukturera vårt resultat har vi även använt oss tematisk analys för att kunna identifiera teman i materialet. Materialet som vi har använt är fyra läromedel anpassade efter Lgy 11 som behandlar kursen svenska 2 för gymnasiet. Resultatet från våra läromedelsanalyser visar att manliga författare dominerar i samtliga läromedel, men hur starkt de dominerar varierar mellan läromedlen och mellan avsnitten. Resultatet visar även att det finns en skillnad mellan hur kvinnliga och manliga författare presenteras och beskrivs i läromedlen. Dessutom visar resultatet att det finns skillnader i beskrivningarna av författarna i de olika läromedlen. I diskussionen lyfter vi de delar av resultatet från den tidigare forskningen som även går att se i vår studies resultat. Likväl diskuterar vi de delar av resultatet som skiljer sig från den tidigare forskningen. Vi diskuterar även att det har skett en förbättring gällande jämställdheten mellan kvinnliga och manliga författare i de läromedel som vi har granskat jämfört med den tidigare forskningen. Slutligen lyfter vi problematiken kring ansvaret att granska läromedel och vikten av att det genomförs.

Maj Bring (1880–1971) var en svensk konstnär som var aktiv från början av 1900-talet fram till sindöd. Sedan 1994 har hennes konst visats upp i retrospektiva utställningar som har syftat till att lyftafram exkluderade kvinnliga konstnärskap, tidigare Matisse-elever och Brings konstnärskap. Syftetmed uppsatsen är att genom en historiografisk analys undersöka hur Bring historiseras i översiktsverkoch utställningskataloger sedan 1994. För att ytterligare belysa vilken historia Bring skrivs in ijämförs de sentida narrativen med konstkritik från Brings samtid. Det historiografiska perspektivet,med fokus på det modernistiska paradigmet, genus och presentism, utgör studiens teoretiskautgångspunkt. Uppsatsens resultat visar att Bring främst historiseras som en kvinnlig modernist somhar exkluderats ur konsthistorieskrivningen utifrån sitt kön. Bring historiseras även som en elev tillMatisse. Vissa utställningskataloger diskuterar Bring utifrån hennes konstnärskap, medan andra gördet utifrån kön eller i relation till andra konstnärer. Konstkritiken från Brings samtid visar att henneskonst värderades utifrån hennes kön, att kritiken ofta var relativt positiv och att Brings konst sällantillskrevs radikalitet. Analysen visar att diskrepansen mellan konstkritiken och de sentidabeskrivningarna av Bring som modernist kan förstås utifrån det modernistiska historiografiskaparadigmets dominans sedan mitten av 1900-talet.

Denna uppsats ämnar göra en jämförande analys av fem historieläroböcker med fokus på genus. Syftet blir att undersöka hur genusperspektiv framträder i historieläroböckerna. I så hög grad som möjligt handlar det om att undersöka hur jämställdhet mellan kön och kvinnor och män i relation till varandra framställs i historieläroböcker och vilket utrymme kvinnors respektive mäns historiska relationer ges i läroböckerna. Med stöd i tidigare forskning och med utgångspunkt Joan Scotts genusteori och Hirdmans teori om genussystem, analyseras materialet. Resultatet visar att de granskade läroböckerna följer två olika mönster. Tre av de granskade läroböckerna följer det första mönstret, att kvinnorna att osynliga, och dessa läroböcker saknas ett genusperspektiv, medan två av de granskade läroböckerna följer det andra möstret, att kvinnorna är synliga, och ett genusperspektiv och ett jämställdhetsperspektiv mellan kön är tydligt. Resultatet visar också att de sistnämnda läroböckerna har förändrats övertid, rörande genusperspektiv och jämställdhetsperspektiv. / <p>Godkännande datum: 2022-01-14</p>

Utifrån våra erfarenheter som förskollärarstudenter och vikarier inom skolväsendet anser vi att uppbyggnaden av miljön ofta glöms bort i arbetet med genus. Syftet med denna studie är att granska en förskolemiljö ur ett normkritiskt genusperspektiv. Vi vill genom vår granskning undersöka hur miljön speglar samhällets föreställningar om genus, det vill säga på vilket sätt vi tolkar vilka normer som finns i material och utformning av miljön. För att bearbeta, analysera och förstå vårt insamlade material används Yvonne Hirdmans och Judith Butlers genusteorier samt Reggio Emiliapedagogikens filosofin om miljön som den tredje pedagogen som våra teoretiska utgångspunkter. För att samla in vårt material har vi använt oss av kvalitativa insamlingsmetoder med en kombinerad observationsmetod mellan strukturerad- och öppen observation. Vi har kompletterat vårt material med uppföljande intervjufrågor med en platsinteragerande metod för att få en helhet på vårt material. Vår studie visar att en förskolemiljö både kan vara isärhållande och könsuppdelade. Detta resultat fick vi fram genom att bland annat observera vilket material som erbjuds. Följaktligen speglas genusstrukturer genom den förskolemiljö som erbjuds barnen. Slutsatsen är att genus och miljö är något som är sammankopplat men som ofta glöms bort i utformandet av miljö och material.

Denna studie syftar till att ta reda på, och bidra med kunskap om hur manligt och kvinnligt gestaltas i den mest lånade barnlitteraturen som förskolorna i två olika kommuner lånar från de kommunala biblioteken, då läsning av böcker är en aktivitet som bland annat gynnar barn i deras framtida uppfattning om kön (Strasser &amp; Seplocha, 2012; Filipović, 2018). Motivet till studiens valda problemområde grundar sig i Skolinspektionens rapport (2016) om förskolans jämställdhetsarbete, som visade att det systematiska arbetet med jämställdhet i förskolan inte var tillräckligt, vilket resulterade i att vi ansåg det vara angeläget att studera hur genus gestaltas i förskolans barnböcker. Studien har utgått från en multimodal textanalys (Björkvall, 2019) där resultatet har kopplats till Hirdmans genusteori (1988). Resultatet visade att både manliga och kvinnliga karaktärer gestaltas med en bred variation, såsom ansvarstagande vuxna samt kaxiga, självsäkra, känslosamma eller oroliga barn. Det som även framkom i analysen var att flertalet av böckerna skildrar tydliga olikheter mellan könen i böckerna där de traditionella könsnormerna förstärks av de attribut som karaktärerna bär. I ett fåtal av böckerna upplevdes det som svårt att identifiera olikheter mellan könen då det enda som skiljer könen åt är de könsbekräftande pronomen så som han eller hon, som beskriver karaktärerna, då de inte var bärare av några specifika normbekräftande attribut. Detta arbete har förhoppningsvis bidragit med kunskap om hur manlighet respektive kvinnlighet kan gestaltas i barnlitteratur, då detta kan vara ett värdefullt verktyg när pedagoger väljer ut passande böcker till förskolans verksamhet. / <p>2020-06-08</p>

Problemformulering och syfte: Jämställdhetsdebatten är ständigt i rampljuset i dagens samhälle. Kvällstidningarna är inget undantag då de jobbar hårt med jämställdhet genom att ständigt försöka rapportera så om båda könen lika mycket. Sportjournalistiken har historiskt sett varit en mansdominerad bransch där bevakning av manliga idrottare ofta har varit i fokus snarare än bevakning av kvinnliga idrottare. När de olika könen har bevakats har de bevakats på ett könsstereotypiskt sätt. Tidigare studier visar att utvecklingen har gått framåt, men hur mycket? Syftet med den här studien är att undersöka hur kvinnor och män gestaltas i Sveriges största sportbilaga Sportbladet, under Sommar-OS i Tokyo 2021.  Metod och material: Först en kvantitativ innehållsanalys av samtliga 560 ingresser och rubriker som skrevs på Sportbladet under mästerskapets gång, som handlade om Sommar-OS i Tokyo 2021. Även en kvalitativ textanalys av 17 toppartiklar från mästerskapet, det vill säga den artikel som låg i topp i var dags exemplar av Sportbladets papperstidning, under det att mästerskapet pågick.  Huvudresultat: Sammantaget förefaller det vara så att det inte skiljer något i hur kvinnor och män gestaltas i Sportbladet under vår valda tidsperiod mer än vid något enstaka tillfälle. Resultatet visar även att det skrivs mer om kvinnor än om män i Sportbladet under vår valda tidsperiod. Med det som grund pekar resultatet på att Sportbladet är jämställda i sin bevakning, åtminstone under bevakningen av Sommar-OS i Tokyo 2021.

Denna uppsats undersöker gestaltningen av normbundna och normbrytande karaktärer i Jennifer Mathieus roman Moxie (2021), och vidare hur hon använder de normbrytande beteendena för att porträttera en revolution mot skolledningen. Framtida syfte för den här uppsatsen är att kunna använda den, eller utgå från den i litteraturundervisning. Metoden för analysen är en kvalitativ innehållsanalys. Utgångspunkten för analysen är genusteori (Hirdman, 1988; 2001) och feministisk litteraturkritik (Tyson, 2015; Langås, 2001). Tidigare forskning inom fältet feministisk litteraturkritik (Andrae, 2001; Jarvis, 2014) har använts för att jämföra med fynd i analysen. Revolutionsanalysen har utgångspunkt i tidigare forskning inom fältet för litterär ungdomsrevolt (Aitchison, 2015; Trites, 2000). Analysen visar att Mathieu (2021) gestaltar normbundna karaktärer och bekämpar dessa, genom en revolution kan de normbrytande karaktärerna synliggöra de orättvisor som unga tjejer kan genomlida i skolan. Slutsatsen är att Mathieus (2021) gestaltningar av normbundna och normbrytande karaktärer kritiserar stereotyper genom att gestalta båda sidorna för att kunna bekämpa orättvisor och djupt rotade normer. / This essay examines the conformation of norm-bound and norm-breaking characters in Jennifer Mathieu ́s novel Moxie (2021), and how she uses the norm-breaking actions in order to portray a revolution against the school management. Future purpose of the essay is to be able to make use of it in literature education. The method for the analysis is a qualitative content analysis. The analysis is based on gender theory (Hirdman 1988; 2001) and feminist literary theory (Tyson, 2015; Langås, 2001). Previous research in the field of feminist literary criticism (Andrae, 2001; Jarvis, 2014) has been used to compare with findings in the analysis. The revolution analysis is based on previous research in the field of literary youth revolt (Aitchison, 2015; Trites, 2000). The analysis shows that Mathieu (2021) conforms norm-bound characters and fight them, and with a revolution the norm-breaking characters can make the inequalities visible, which young girls in school can suffer. The conclusion is that Mathieu ́s (2021) conformations of norm-bound and norm-breaking characters criticize stereotypes by using both sides to fight inequity and deeply rooted norms.