Syftet med detta examensarbete är att undersöka om och hur elever uppfattar begreppen omkrets och area. Då vi båda studerar till matematiklärare anser vi att detta arbete kan stärka oss i vår lärarroll samt utveckla oss inom arbetsområdet geometri. Vi började med att göra en diagnos med ca 40 elever. Genom att djupintervjua tre av eleverna fick vi en bättre förståelse för varför eleverna svarade som de gjorde på diagnosen. Genom att göra en läromedelsgranskning av de aktuella läroböckerna ville vi se om dessa kan spela roll när det gäller elevernas kunskap inom detta område. Resultatet visar att de flesta eleverna klarade att räkna uppgifter inom området omkrets eller area och använda sig av dessa begrepp när uppgiften var ”given”, på så sätt att eleverna får veta vad som ska räknas ut (area eller omkrets). Problemen dyker upp när eleverna får svårare uppgifter som är konstruerade på ett sådant sätt att de inte får en given metod att lösa uppgiften, det vill säga när det är oklart hur eleverna ska angripa uppgiften.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare uppfattar skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Arbetet syftar också till att undersöka hur det går att använda elevers naturliga lek på skolgården för lärande i matematik. Fyra lärare har intervjuats om skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Elevers naturliga lekar på skolgården har observerats, och studerats utifrån lekarnas matematiska innehåll inom området geometri. På basis av de fyra lärarintervjuerna, och skolgårdsobservationerna, planerades och genomfördes en utomhuslektion i matematik. Resultaten visar att lärare i liten utsträckning använder sig av skolgården då de undervisar i matematik. De ser inte heller någon större skillnad i planering när de planerar för uteaktiviteter i matematik i jämförelse med klassrumsundervisningen. Resultaten visar dock att det finns goda möjligheter att använda sig av och utgå ifrån elevers naturliga lekar på skolgården för lärande i matematik.

Syftet med examensarbetet är att se om eleverna när de slutar år 6 har de kunskaper i geometri som de förväntas ha när de börjar år 7 och att se om resultatet kan kopplas till de arbetsmetoder eleverna har använt i grundskolans tidigare år. Mina frågeställningar förväntas ge svar på vad eleverna kan, vad lärarna anser att eleverna kan, vad lärarna förväntar sig att eleverna ska kunna när de börjar år 7 och hur lärarna i de tidigare skolåren har arbetat med matematik För att ta reda på svaren höll jag intervjuer med matematiklärarna på skolan som har grundskolans senare år, ett diagnostiskt test med alla elever i år 7 och korta intervjuer med lärarna som eleverna hade i grundskolans tidigare år. Dessutom studerades både nationella och lokala styrdokument för att ta reda på om lärarnas förväntningar stämmer med dessa styrdokument. Resultatet visar att eleverna har brister i sina geometrikunskaper. Det är inget område inom geometri som eleverna kan riktigt bra men det finns några som eleverna kan relativt bra, namnet på de enkla geometriska figurerna, mäta sträckor och att uppskatta längder och areor. Lärarnas förväntningar av vad eleverna bör kunna stämmer relativt bra överens med vad styrdokumenten säger att de ska kunna men vad eleverna kan är lärarna inte överens om. En skola i undersökningen utmärker sig genom att resultatet från denna skola ligger mycket högre än för de andra skolorna. Vad detta beror på kan ha många förklaringar. Någon koppling mellan resultatet och arbetsmetoderna eleverna använt i grundskolans tidigare år har dock inte kunnat hittas.

No description available.

No description available.

Detta är en studie som har sin utgångspunkt i Pierre M. van Hieles teori om lärande i geometri, som presenterades 1986 i boken Structure and Insight. Van Hiele har i boken vidareutvecklat sin och Dina van Hiele-Geldofs ursprungliga lärandeteori från 1955. Vår studie har som syfte att se om van Hieles teori går att tillämpa i en individuell, skriftlig diagnos för att nivåbestämma elever i årskurs 1 på gymnasiet.

<p>I en stor och komplex organisation kan det vara svårt att skapa sig en helhetsbild och se sitt arbete i relation till organisationens övergripande syfte. En sådan helhetsbild kan skapas genom att kartlägga och dokumentera aktivitetsflödet i organisationen. Processutveckling tillhandahåller verktyg för att eliminera dubbelarbete och spill och skapa bättre värde för organisationens kunder. Som resultat av detta förenklas arbetet, kostnader kan lättare reduceras och ledtider kan minskas. Allt detta sammantaget leder till ökad konkurrenskraft.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att införa grunderna för processutveckling på Siemens GPMT. Vårt mål är att introducera och etablera ett processinriktat synsätt samt skapa verktyg för att avdelningen i framtiden själv skall kunna utveckla sin verksamhet.</p><p>Rapporten inleds med en presentation av företaget och den problembakgrund som har föranlett examensarbetet. Centrala teorier ochen allmänt applicerbar metodik för processutveckling beskrivs ingående. Slutligen presenteras de resultat vi kommit fram till under arbetets gång och en avslutande diskussion.</p><p>Vi har skapat beskrivningar av arbetet samt underlag för mätning och uppföljning av processernas prestanda. Dessutom har vi tagit fram en ledningsstruktur för fortsatt arbete med processutveckling.</p><p>Väldokumenterade processer och standardiserade arbetsrutiner är ingen garanti för goda resultat. De anger endast den befintliga kunskapsnivån som finns inom organisationen. Deras fulla potential kan endast utnyttjas om personalen verkligen tror på deras värde och arbetar för att utveckla och driva verksamheten framåt.</p><p>Vi är övertygade om att GPMT, genom att ta till sig de resonemang som vi presenterat under vårt arbete och arbetar aktivt med de metoder som vi beskrivit, kommer att utvecklas till att bli en förebild för alla andra avdelningar på Siemens.</p> / <p>In a large and complex organization, it is often difficult to obtain acomplete picture and be able to see individual contributions to the overall objectives of the organization.</p><p>A wide perspective can be created through mapping and documentation of the work-flow within the organization. Process management is a method containing tools that facilitates elimination of overlapping activities and waste, which leads to greater value for the customers. Through this method, work is simplified, costs can be reduced and lead-times shortened. The end result is an improved market position.</p><p>The purpose of this thesis work is to set up the fundamentals of process management at Siemens GPMT. Our goal is to introduce and establish a process oriented perspective and provide tools for the department to be able to improve their processes.</p><p>The report starts with a presentation of the company and the problembackground that has led to this thesis. Essential theories and methods for process management are thoroughly described. The results we have found under the project are presented along with a final discussion and conclusions.</p><p>We have created work descriptions along with tools for measuring and evaluating the performance of the processes. We have also created a structure for further work with process management.</p><p>Well documented processes and work standards are no guarantee for good results. They only present the current level of knowledge within the organization. Their full potential can only be utilized if the personnel really believe in their value and strive to continuously improve the business.</p><p>We are firmly convinced that GPMT, by adopting our recommendations and actively working with the methods we have described, will develop to be a role model for all other departments at Siemens.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om och i så fall hur pedagoger använder geometriska begrepp i samtal med barnen på förskolan. I litteraturgenomgången ges exempel på hur man genom historien sett på geometrin inom förskolan, men även barns begreppsutveckling och pedagogens roll. Data för undersökningen har samlats in via observationer och intervjuer vilka gjordes på tre förskolor. Vid observationerna studerades hur pedagogerna använde de geometriska begreppen. Pedagogerna observerades i vardagliga situationer för att se hur de använde sig av begreppen cirkel, kvadrat, rektangel och cirkel. Under intervjuerna fick pedagogerna berätta om hur de tyckte att de använde sig av geometriska begrepp i sin verksamhet. Pedagogerna presenterades också för bilder på geometriska former, där de skulle redogöra för det sätt på vilket de skulle tala om bildernas former med barnen Resultatet visar att begreppen inte används av pedagogerna i så många situationer och att pedagogerna ibland inte upptäcker begreppen i de vardagliga situationerna. Resultatet tyder också på att pedagogerna utgår från barnens ålder när de använder sig av matematiska begrepp men även att det i pedagogernas vardag finns mycket att ta vara på i de olika situationer som uppstår.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka om och hur elever uppfattar begreppen omkrets</p><p>och area. Då vi båda studerar till matematiklärare anser vi att detta arbete kan stärka oss i vår</p><p>lärarroll samt utveckla oss inom arbetsområdet geometri.</p><p>Vi började med att göra en diagnos med ca 40 elever. Genom att djupintervjua tre av eleverna</p><p>fick vi en bättre förståelse för varför eleverna svarade som de gjorde på diagnosen.</p><p>Genom att göra en läromedelsgranskning av de aktuella läroböckerna ville vi se om dessa kan</p><p>spela roll när det gäller elevernas kunskap inom detta område.</p><p>Resultatet visar att de flesta eleverna klarade att räkna uppgifter inom området omkrets eller</p><p>area och använda sig av dessa begrepp när uppgiften var ”given”, på så sätt att eleverna får veta</p><p>vad som ska räknas ut (area eller omkrets). Problemen dyker upp när eleverna får svårare</p><p>uppgifter som är konstruerade på ett sådant sätt att de inte får en given metod att lösa uppgiften,</p><p>det vill säga när det är oklart hur eleverna ska angripa uppgiften.</p>

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare uppfattar skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Arbetet syftar också till att undersöka hur det går att använda elevers naturliga lek på skolgården för lärande i matematik. Fyra lärare har intervjuats om skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Elevers naturliga lekar på skolgården har observerats, och studerats utifrån lekarnas</p><p>matematiska innehåll inom området geometri. På basis av de fyra lärarintervjuerna, och skolgårdsobservationerna, planerades och genomfördes en utomhuslektion i matematik. Resultaten visar att lärare i liten utsträckning använder sig av skolgården då de</p><p>undervisar i matematik. De ser inte heller någon större skillnad i planering när de planerar för uteaktiviteter i matematik i jämförelse med klassrumsundervisningen. Resultaten visar dock att det finns goda möjligheter att använda sig av och utgå ifrån elevers naturliga lekar på skolgården för lärande i matematik.</p>