<p>Geometri är ett matematiskt område som visat sig vara svårt för svenska elever. Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka aspekter på geometri elever i år nio, med särskilt stöd i matematik, behöver utveckla för att nå godkända resultat. Den söker även svar på vilka faktorer som påverkar eleven i inlärningssituationer.</p><p>Empirin inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att begreppsförståelse, formelhantering och förmåga att kommunicera är aspekter som måste fördjupas för att målen i matematik ska nås. De mest frekventa påverkansfaktorer som angavs i inlärningssituationer var läraren, tiden, kompisar och läromedlet.</p>

Forskning som ingår i studien gällande digitala verktyg och geometriundervisning visar att elevers kunskaper i geometri är bristande. Det visar även att digitala verktyg används i mindre omfattning i matematikundervisningen i förhållande till andra ämnen trots att målet är att digitaliseringen ska öka i alla ämnen. Vidare visar forskning att digital storytelling har positiva effekter på förståelsen av komplexa begrepp samt utvecklingen av kommunikationsförmågan och den digital läskunnigheten. Men trots det har det inte implementerats i undervisningen. Syftet med den här studien är att utveckla kunskap om hur elever interagerar med varandra när de arbetar med digitala verktyg i form av digital storytelling i geometri, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka samspelsstrategier använder elever när geometriundervisningen baseras på digital storytelling? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har två klasser från två skolor i åldrarna 10- 12 studerats. Studien utgår ifrån ett sociokulturell perspektiv med fokus på språket som ett medierande redskap där elevernas samspelsstrategier har studerats utifrån verbal och icke-verbal kommunikation. Då undervisningen formas mer och mer utifrån det sociokulturella perspektivet ses ett intresse att titta på varför det visar positiva resultat och vad det är som sker mellan elever när de samspelar med varandra. Det här för att synliggöra vad som sker mellan elever när de arbetar med digital storytelling genom att titta på hur de interagerar med varandra. Datamaterialet har samlats in via videoinspelning där en interaktionsanalys har använts vid transkribering och analys av materialet. Resultatet visar att eleverna använder samspelsstrategier i form av verbal kommunikation tillsammans med blickar och andra detaljer samt verbal kommunikation tillsammans med kroppsspråk och rörelser. Slutligen diskuteras didaktiska implikationer såsom att införandet av digital storytelling i samband med flipped classroom kan ge möjlighet för elever att förbereda sig inför lektionerna och vara mer deltagande i klassrummet vilket kan bidra till att läraren kan skapa förutsättningar för djupare diskussioner och ämnesinnehåll. Som förslag på vidare forskning ser vi en möjlighet att undersöka vilken påverkan elevernas samspelsstrategier har på lärandet.

<p>Syftet med denna studie har varit att hitta de kritiska aspekterna för eleverna att lära sig särskilja fyrhörningarna, kvadrat, rektangel, romb och parallellogram. Vidare har vi undersökt hur undervisningen kan genomföras för att eleverna ska ha möjlighet att känna igen och korrekt namnge fyrhörningarna samt hur läraren kan ge eleverna möjlighet att erfara variation av vårt valda lärandeobjekt. För att besvara ovanstående frågor har vi använt oss av learning study som forskningsmetod. De 3 momenten som har ingått i vår studie är förtest, lektion och eftertest. Studien har genomförts i årskurs 2 i 3 relativt kunskapshomogena elevgrupper som vi i studien kallar grupp 1, 2 och 3. Alla grupper har efter genomförd undervisning förbättrat sina kunskaper avsevärt. Grupp 1 var den grupp som hade den största kunskapsökningen samt visade det totalt bästa resultatet.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur barn i åldrarna tre till sex år uppfattar de geometriska formerna i sin närmiljö, utan att någon vuxen påvisar formerna. I undersökningen ingår även att se vilka former barnen känner till och hur de benämner formerna. Metoderna som använts i undersökningen är intervjuer och observationer. Huvudresultatet var att barnen såg olika geometriska former i sin förskolemiljö. Hur barnen benämnde formerna varierar mellan matematisk benämning och vardagsbenämning och även egen påhittad benämning. Att förskolorna arbetar olika med matematik gör ingen skillnad för hur barnen benämner formerna.</p><p>Viktig Slutsats: Barnen benämner de geometriska formerna med samma benämning som de vuxna i barnens omgivning använder sig av.</p>

Geometri är ett matematiskt område som visat sig vara svårt för svenska elever. Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka aspekter på geometri elever i år nio, med särskilt stöd i matematik, behöver utveckla för att nå godkända resultat. Den söker även svar på vilka faktorer som påverkar eleven i inlärningssituationer. Empirin inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att begreppsförståelse, formelhantering och förmåga att kommunicera är aspekter som måste fördjupas för att målen i matematik ska nås. De mest frekventa påverkansfaktorer som angavs i inlärningssituationer var läraren, tiden, kompisar och läromedlet.

Syftet med denna studie har varit att hitta de kritiska aspekterna för eleverna att lära sig särskilja fyrhörningarna, kvadrat, rektangel, romb och parallellogram. Vidare har vi undersökt hur undervisningen kan genomföras för att eleverna ska ha möjlighet att känna igen och korrekt namnge fyrhörningarna samt hur läraren kan ge eleverna möjlighet att erfara variation av vårt valda lärandeobjekt. För att besvara ovanstående frågor har vi använt oss av learning study som forskningsmetod. De 3 momenten som har ingått i vår studie är förtest, lektion och eftertest. Studien har genomförts i årskurs 2 i 3 relativt kunskapshomogena elevgrupper som vi i studien kallar grupp 1, 2 och 3. Alla grupper har efter genomförd undervisning förbättrat sina kunskaper avsevärt. Grupp 1 var den grupp som hade den största kunskapsökningen samt visade det totalt bästa resultatet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur barn i åldrarna tre till sex år uppfattar de geometriska formerna i sin närmiljö, utan att någon vuxen påvisar formerna. I undersökningen ingår även att se vilka former barnen känner till och hur de benämner formerna. Metoderna som använts i undersökningen är intervjuer och observationer. Huvudresultatet var att barnen såg olika geometriska former i sin förskolemiljö. Hur barnen benämnde formerna varierar mellan matematisk benämning och vardagsbenämning och även egen påhittad benämning. Att förskolorna arbetar olika med matematik gör ingen skillnad för hur barnen benämner formerna. Viktig Slutsats: Barnen benämner de geometriska formerna med samma benämning som de vuxna i barnens omgivning använder sig av.

Abstract Skolverket (2019) writes in the mathematical intent that the pupil shall be given opportunities to investigate mathematical concepts with the use of digital tools. Since the schools have become more digitised we wanted to do a study about conceptual learning in digital curriculum resources connected to mathematics and geometry. Digital learning materials are one of many digital tools that schools can use for instance in the mathematical subject. The purpose of this study is to enlighten how different digital curriculum resources give the pupils opportunities to train their conceptual understanding in preschool. The analysis query in our study is based on different theories about how digital curriculum resources are constructed, geometry learning and concept learning. The results showed that the pupils are given opportunities to train their conceptual knowledge. Since tasks that encourage the pupils to cooperate are missing completely, the pupils only get to train their conceptual knowledge individually without any encouragement for discussion from the learning material. / Sammanfattning Skolverket (2019) skriver i matematikdelens syfte att eleverna ska ges möjlighet undersöka matematiska begrepp med hjälp av digitala verktyg. I och med att skolorna har blivit alltmer digitaliserade ville vi göra en undersökning om begreppsinlärning i digitala läromedel kopplat till matematik och området geometri. Digitala läromedel är ett av de många olika digitala verktyg som skolor kan använda sig av i exempelvis matematikämnet. Syfte med denna undersökning är att belysa hur olika digitala läromedel ger eleverna möjligheter att träna på begreppsförmågan inom geometri i lågstadiet. Analysfrågorna i vår studie baseras på olika teorier som handlar om digitala läromedels uppbyggnad, lärande i geometri och begreppsinlärning. Resultatet visade att eleverna får möjlighet att träna på sin begreppsförmåga. Då uppgifter som uppmuntrar till samarbete saknas helt får elevernas endast träna sin begreppsförmåga individuellt utan att läromedlen uppmuntrar till diskussion.

För att uppmärksamma hur estetiska lärprocesser kan bidra till matematikundervisningen framhåller denna studie hur elevernas affektiva faktorer, känsla och motivation, upplevs påverkas av ett estetiskt arbetssätt i matematik. För att undersöka detta genomfördes en lektionsserie på tre lektioner tillsammans med elever i årskurs 2. Lektionerna fokuserade på det matematiska området geometri och genomsyrades av ett estetiskt arbetssätt. För att undersöka elevernas upplevda känsla av arbetet svarade de på två enkäter, samt sex elever deltog i intervjuer. Dessutom genomfördes deltagande observationer under lektionstillfällena. Resultatet från samtliga tre metoder visade att nästan alla elever verkade uppleva positiva känslor under arbetet med geometri och estetiska lärprocesser. Elevernas svar på enkäterna visade att majoriteten av dem hade en positiv känsla för matematik redan innan lektionsserien. Däremot påvisade resultatet från samtliga undersökningsmetoder att den redan positiva känslan hos eleverna verkade öka under arbetet med estetiska lärprocesser. Det tyder på att ett estetiskt arbetssätt i matematik skulle kunna påverka elevers inre motivation och känsla i en positiv riktning.

<p>Syftet med den här rapporten är att se om elever som har svårigheter inom ett specifikt matematiskt område får den undervisning de behöver för att nå upp till målen. En diagnos gjordes med elever i år fyra inom området geometri. De har därefter haft en lektion där en pedagog blivit filmad. Därefter gjordes ytterligare en diagnos med eleverna för att se om resultatet är bättre, sämre eller är oförändrat. Det insamlade materialet analyserades ur ett variationsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar på att eleverna har haft möjlighet att överstiga vissa kritiska aspekter med hjälp av undervisningen. Exempelvis lärde de flesta av eleverna de två kritiska aspekterna som framkom, nämligen hörn och sida.</p> / <p>The purpose of this examination paper was to investigate if the pupils that have explicit difficulties with mathematics acquire the help they need to reach the goals they need to achieve. Pupils in grade four got diagnosed within the area of geometry and later they were filmed by an educator in their classroom. Shortly after, another diagnostic test was made to see if the pupils had improved or not. The material that was collected was analysed through the theory of variation. The effect of this showed that the pupils have had the opportunity to overcome certain critical aspects with help of the lectures. For example most pupils learned the two critical aspects that were exposed, and that was corner and side.</p>