För att tydliggöra och urskilja de förändringar som skett i hur författarna gestaltar sina vampyrer undersöks Dracula (Stoker, 1897), En vampyrs bekännelse (Rice, 1976) och Om jag kunde drömma (Meyer, 2005). Även de samhälleliga förändrigar som möjliggjort dessa förändringar, den förändring från folktron till den tidiga vampyrlitteraturen som skett och förändringen från monster till humanvampyrer undersöks. Detta görs genom närläsning och en deduktiv undersökning samt att narratologi och relevant faktalitteratur har använts som hjälp i vår analys. Resultatet av undersökningen är att vampyrerna i den tidigaste romanen är monster, men i Rices roman börjar vampyrgestaltningen humaniseras. Den största skillnaden i de kvinnliga vampyrernas förändring är att den sensuella gestaltningen anses som något negativt i Dracula, är jämställd mellan könen i Rices roman och inte finns alls i Om jag kunde drömma. De samhälleliga förändringar som skett och som påverkat vampyrgestaltningen är sekulariseringen och tillvägagånssättet att bli vampyr skiljer sig mellan folktron och vampyrlitteraturen. Det är tillvägagångssättet i vampyrrapporten om Arnont Paole som  mest stämmer överens med litteraturen, då det i samtliga fall krävs ett bett från vampyren för att offret ska förvandlas. I En vampyrs bekännelse krävs det dessutom att vampyren ger offret sitt blod att dricka.

The purpose of this study is to analyze different aspects of a portraying of individuals from a time past. It is concentrated around questions about why it is important to show the people’s stories in, for example, exhibitions and under which conditions this would serve as a good use of history according to different theories about history and the portraying of it. I have chosen the theories of Freidrich Nietzsche and Georg Simmel as a tool to analyze different aspects of the portraying of people from the past. Nietzsche’s theory about the different ways in which we use the past and Simmels theory about the meeting between a viewer and a cultural experience. In this study I have used a case-study as an example of the stories that can be found in different archives and used in exhibitions. My study is called The case of Anna and is about Anna, who lived in the Swedish village of Bankekind in the 1820’s. My conclusions after analyzing my case-study and the differences theories about the portraying of the past is that a portraying of the “ordinary” people and their stories can be interesting and relevant for those who see it. They can provide a new view of a historical event and interest us thorough different themes that people of today have in common with people, like Anna, from the past. / Syftet med denna uppsats är att analysera olika aspekter av ett gestaltande av enskilda människor från förr. Uppsatsen är centrerad kring frågor som varför det är viktigt och givande att låta enskilda män- niskor från förr ta plats i exempelvis utställningar samt hur detta skulle kunna genomföras. Jag har i denna uppsats valt att arbeta med Freidrich Nietzsche och Georg Simmels teorier för att på så sätt närma mig de undersökta frågorna. Nietzsches teorier kring olika typer av historieanvändning och Simmels teori kring mötet med kulturella yttringar har varit viktiga. Jag har använt mig av en fallstudie, som jag valt att kalla fallet Anna, som ett exempel på en berättelse från arkiven som kan bli intressant att gestalta. Studien handlar om Anna, som lever i Bankekind på 1820-talet. Mina slutsatser efter en analys av min fallstudie och de studerade teorierna är att ett gestaltande av vanliga människor från förr kan vara intressant och relevant för den som kommer i kontakt med den. Dessa gestaltningar kan bidra med en ny vinkling av ett historiskt skeende och intressera oss genom de allmängiltiga inslag som vi idag har gemensamt med människor, som Anna, från förr.

Syftet med denna uppsats är att fylla en kunskapslucka och bidra med ett nytt perspektiv till forskningen kring hur kvinnliga och manliga politiker gestaltas i medier. Målet är att undersöka hur Annie Lööf och Jonas Sjöstedt gestaltades i svenska dagspresstidningar, en vecka innan och två veckor efter deras tillträde som partiledare. Uppsatsens problemformuleringen lyder: Vilka likheter och skillnader finns i den journalistiska gestaltningen av Centerpartiets Annie Lööf och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, en vecka innan och två veckor efter respektives tillträde som partiledare?   För att ge svar på problemformuleringen har jag gjort en fallstudie som består av en kvalitativ innehållsanalys samt en kompletterande kvantitativ innehållsanalys. Materialet för innehållsanalysen är faktabaserade artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, en vecka innan deras tillträde som partiledare till och med två veckor efter tillträdet. Materialet bygger på totalt 113 artiklar varav 60 artiklar handlar om Annie Lööf och 53 artiklar handlar om Jonas Sjöstedt. För att undersöka hur Lööf och Sjöstedt gestaltades i de svenska dagspresstidningarna har jag använt gestaltningsteorin och tidigare forskning som därmed även ligger till grund för innehållsanalysens analysschema. Gestaltningen av Lööf och Sjöstedt har jag sedan analyserat utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Studien visar att det finns såväl likheter som skillnader i gestaltningen av Annie Lööf och Jonas Sjöstedt samt att de kan analyseras utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. De främsta likheterna är att Lööf och Sjöstedt gestaltades som vinnare av den interna partiledarkampen men även som hot och stridslystna gentemot andra partier och politiker. De gestaltades även i lika låg utsträckning utifrån kläder och utseende. De främsta skillnaderna är att de gestaltades som vinnare, hot och stridslystna på olika sätt. Sjöstedt gestaltades som ett större hot och en lovordad vinnare medan Lööf gestaltades som mer stridslysten och ”bara” en vinnare. De fick även uttrycka sina politiska åsikter och förslag om olika ämnen. Lööf fick uttala sig om ämnen som kan placeras närmare en privat sfär medan Sjöstedt fick uttala sig om ämnen som kan placeras närmare en offentlig sfär. Det rådde även högre grad av personifiering i gestaltningen av Lööf medan gestaltningen av Sjöstedt handlade i högre grad om politiska sakfrågor vilket kan ses som en uppdelning av en privat och offentlig sfär. Skillnaderna i gestaltningen kan ses som ett sätt att upprätthålla en genusordning där mannen är överordnad kvinnan. Det kan också ses som ett genuskontrakt där könen hålls isär och mannen utgör normen vilket han även anses göra inom politiken. Det kan bland annat förklara uppdelningen av den privata och offentliga sfären. Skillnaderna kan också ses som en dikotomi vilket skapar genusstereotyper.

Varför fungerar det bättre att spela med vissa personer än andra? Vad är det som gör samklang? Vad är samklang? Hur musicerar olika personer tillsammans? Jag och två sopraner har bildat en ensemble för att sjunga luciasånger och för att sjunga på äldreboenden. Luciatåget har gjorts vid flera tillfällen varav ett tillfälle har dokumenterats. Huvudfokus för detta arbete har varit samklang och interpretation. Det innebär att vi i samband med repetitioner har fokuserat på interpretation genom att analysera sångsätt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal, balans och tolkning. Interpretation är för mig som musiker ett samlingsbegrepp för de verktyg som krävs för att kunna musicera: bland annat sångsätt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal och balans. Men interpretation är även hur jag som musiker tolkar musiken. Om det är en sång: vad jag sjunger om, hur jag sjunger den, vem jag sjunger till. För att få en fördjupad kunskap om innebörden av interpretation har jag tagit del av litteratur där andra musikutövare beskriver olika sätt att arbeta och deras tankar om musik. Dessutom har innehåll i litteratur bekräftat mina egna erfarenheter och tankar vad det gäller interpretation. Att få musicera med andra har varit kul och lärorikt. Ett sidoresultat kan beskrivas som att vi har växt som ensemble: var och en har gjort en resa både personligt och musikaliskt. Resultat i detta arbete ska uppfattas som att interpretation är en process vilken leder fram till samklang. I detta arbete har jag fått fördjupad kunskap om interpretation och ensemblesång. Genom att gå in noggrant i interpretation har jag märkt hur många smågrenar det finns av ämnet och hur många stora grenar det finns i musikens träd. Det konstnärliga framförandet har dokumenterats i form av en video och ljudupptagning, vilket är bifogad den uppsats som finns i Kungl. Musikhögskolans bibliotek. / <p>Bilaga: 1 DVD</p>

Det här är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning, där en studie av ett väntrum inom primärvården i Västmanlands län, Ängsgårdens Vårdcentral i Surahammar har gjorts. Syftet med detta examensarbete har varit att förtydliga vägledningen på Ängsgårdens vårdcentral så att det blir enklare för besökarna att hitta. Avsikten var att finna de nuvarande bristerna i vägledning i det befintliga väntrummet och utifrån empiri från omvärldsanalys, litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och observationer skapa ett gestaltningsförslag som kan bidra till ett tryggare besök på vårdcentralen. Vilket i sin tur kan generera en högre helhetsupplevelse av besöket och underlätta både för besökare och personal. I mitt gestaltningsförslag har jag formgivit ett skyltsystem för att leda besökare mer förutsägbart än tidigare. Till konceptet hör en översiktskarta som hjälper besökarna, att på egen hand, ta reda på var läkaren har sitt rum. Vidare har ett förslag för receptionen utarbetats, så att den fungerar mer som ett landmärke än tidigare, och på det sättet blir en naturlig informationspunkt för besökare som är i behov av muntligt stöd i sin vägledning.

Hur och varför man upplever en viss fråga eller ett land som ett hot förändras över tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka om man utifrån svenskt officiellt håll kan spåra en diskursändring vad gäller hotbilden från Ryssland. Ytterligare frågor som ställs i uppsatsen är hur diskursen har ändrats och hur man kan förklara dessa förändringar. Utifrån ett säkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex riksdagspartiers gestaltning av ”hotbild Ryssland” under perioderna 1996-1999 och 2008-2011. Resultaten visar att tre riksdagspartier har ändrat sin diskurs. I uppsatsen diskuteras bland annat Sveriges EU-medlemskap samt fördelningspolitiska orsaker som möjliga faktorer till diskursändringen.

Planeringens främsta uppgift är att forma stadens offentliga rum, det vill säga den bebyggelsemiljö som är till för allmänheten och som utgörs av exempelvis torg, parker och passager. Gestaltningen av de offentliga rummen har stor betydelse då det är genom planering och arkitektur som de materiella förutsättningarna för rörelsemönster skapas. Det offentliga rummets strukturer utgörs av makt och underordning utifrån samhällets sociala och ekonomiska system. Ett sätt att förstå det offentliga rummets hierarkiska struktur är genom feministisk teori. Idag finns riktlinjer både från Europeiska Unionen och från staten för kommunerna att förhålla sig till när det gäller jämställdhetsmål. Men för att kunna tillämpa jämställdhetsperspektivet i praktiken i gestaltningen av de offentliga utrymmena krävs kunskap, något som inte finns i tillräckligt stor utsträckning bland planerare eller i planeringsprocesser. I takt med att jämställdhet etablerats på en politisk agenda har också en ny grupp experter vuxit fram. Det är erfarenheterna från några av dessa experter om jämställdhet inom planeringsfältet som denna uppsats empiriskt baseras på. Genom intervjustudie ämnar uppsatsen undersöka vad som utgör hinder för jämställdhet inom planeringsprocessen samt hur en slutgiltig gestaltning av en offentlig plats kan bidra till att socialt konstruerade könsmönster överskrids.

No description available.

<p>Examensarbetet har utförts på Volvo Construction Equipment AB:s utvecklingsverkstad i Eskilstuna. Syftet har varit att göra ett nytt förslag till en arbetsplats. Modulen ska sedan multipliceras i den resterande verkstaden. Utformningen ska göra det enkelt för mekanikerna att utföra arbetsrutinerna enligt ordningssystemet 5S. Designspråket är även tänkt att klart ”andas” Volvos koncept vad gäller färger, material och värdeord.</p><p>     För att komma fram till examensarbetets resultat har vi använt våra kunskaper inom rumslig gestaltning och informationsdesign tillsammans med utvalda metoder. Dessa har innefattat observationer, intervjuer och enkäter. Vi har också haft idémöten med uppdragsgivaren samt arbetat med en projektgrupp. Där har vi tillsammans med dem tagit fram olika förslag som har lett oss framåt i designprocessen. Litteratur inom områdena informationsdesign, upplevelserum, färg samt material från Volvo har använts för att införskaffa nödvändig kunskap.</p><p>     Examensarbetet har resulterat i två förslag som har visualiserats på olika sätt. Det ena förslaget är mer omfattande och estetiskt där fokus ligger på att använda Volvos koncept vad gäller färger, material och värdeord. Detta förslag har visualiserats i ett 3D-Cad program som heter ArchiCad. Det andra förslaget som tagits fram har visualiserats med hjälp av en volymmodell som även var uppdragsgivarens önskemål.  Här ligger fokus till största delen på strukturen i arbetsmiljön och dispositionen i verkstaden. Vår vision har varit att i båda fallen göra en bättre arbetsmiljö för de anställda.</p><p>     Följande fem keywords/nyckelord har följt oss genom examensarbetets gång och får slutligen symbolisera de färdiga förslagen. Dessa är: information design/informationsdesign, spatial design/rumslig gestaltning, structure/struktur, function/funktion och servicescape/upplevelserummet.</p>

Uppsatsen undersöker Aftonbladet Kvinna 1992-2001, en satsning grundad i den goda ambitionen att skapa en arena för kvinnor och kvinnofrågor. Syftet är att titta på dess utveckling över tid med tyngdpunkt på huruvida framställningen av särskilt kvinnor, men även män, utmanar eller reproducerar könsstereotypa mönster. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk bestående av genusteori, gestaltningsteori samt tidigare forskning kring kön och media. För att undersöka Aftonbladet Kvinnas tidsmässiga utveckling tillämpades kvantitativ innehållsanalys på totalt 398 stycken analysenheter hämtade från fyra olika tidsperioder: 1992/1993, 1996, 1999/2000 och 2000/2001. Därefter genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av sju artiklar för att på en djupare nivå kunna analysera innehållet. Studiens visar huvudsakligen att Aftonbladet Kvinna till största del utmanar könsstereotyper, exempelvis genom att framställa kvinnor som mångfacetterade, starka, mäktiga, frispråkiga och/eller handlingskraftiga aktörer. Satsningen skiftar även från att 1992-1999/2000 innehållsmässigt fokusera främst på kvinnor till att 2000/2001 domineras av ett könsneutralt perspektiv, vilket innebär att särskiljandet av kvinnor och män minskar över tid. Vidare visade resultatet att bildmaterialet var omfattande under samtliga årtal men att det till största del bestod av rena illustrationsbilder. / <p>Bilaga 4, sid 61-67, har av upphovsrättsliga skäl tagits bort från den elektroniska versionen av uppsatsen. Bilagan återfinns i den av högskolan arkiverade pappersversionen.</p>