Min tid på masterutbildningen har handlat om att skapa ett soloprojekt. Utifrån en spelteknik som bygger på att spela på två akustiska gitarrer samtidigt, har jag experimenterat med att konstruera positiva begränsningar som formar kreativa ramverk att skapa inom, men som även bidrar till en musikalisk riktning och helhet. Under arbetet har en hybridpraktik vuxit fram där mina roller som gitarrist, improvisatör, kompositör och producent blivit lika viktiga. Genom processen har jag undersökt hur dessa roller inverkar på varandra och på musiken som helhet. Resultatet av arbetet är metoderna / hyrbridpraktiken / kompositionerna / improvisationerna / ramverken / Solos / livekonserterna och allt däremellan som sammantaget kommit att forma soloprojektet.

Min bakgrund inom musik präglas mycket av gitarr och sång. Gitarr var det första instrumentet jag lärde mig spela. När jag senare började intressera mig för musikproduktion runt år 2018 började jag lägga all fokus på datorn och det var nästan som att jag tappade bort gitarren helt. Det var som om musikproduktionen och gitarrspelandet blev två helt skilda världar. Därför bestämde jag mig för att skapa en EP som består av låtar som jag skrivit själv och spelat in tillsammans med musiker som spelar elbas, trummor och flöjt och där jag själv spelar gitarr, blandat med elektroniska syntar. I det här arbetet har jag undersökt vilka skillnader som uppstår i min kreativitet och i min musik när jag jämför mitt vanliga sätt att jobba vilket är ensam direkt i datorn, kontra med riktiga instrument, tillsammans med andra musiker. Denna undersökning är gjord i syfte att få en tydligare bild av hur jag vill arbeta som låtskrivare och hur man själv kan påverka sin egen kreativitet, samtidigt som jag skapar ny musik till min portfolio som även går att spela live. I mitt undersökande fann jag många nya lärdomar om min egen kreativitet och fick en tydligare förståelse för hur jag som låtskrivare fungerar, samt vad jag behöver för att kunna ha så bra förutsättningar som möjligt för att kunna skapa musik som faktiskt betyder någonting för mig. / <p>Låtar: </p><p>Breathe Out, Something Good, Heavy Clouds, Pass me by, Slow it down</p><p>Kompositör, arrangör, textförfattare och producent: Klara Gunnarsson</p><p></p>

Avsikten med denna studie har varit att undersöka musiklärarstudenters erfarenheter och upplevelser av övningsundervisning i gitarr. Studien utgick från frågeställningarna: Hur har lärarstudenterna upplevt sina erfarenheter av praktiserande kursmoment i instrumentalundervisning för gitarr och hur har detta påverkat det personliga didaktiska tänkandet? och Hur har de upplevt elevernas behov och förutsättningar att förstå och motiveras av undervisningen?. Undersökningen genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer med fyra lärarstudenter vid Kungliga musikhögskolans ämneslärarutbildning. Resultatet från intervjuerna presenteras under fem teman: Praktikens roll, Personlig kunskapsutveckling, Trygghetsskapande undervisning, Motivation i individanpassning samt Kommunikation med tydlighet. Dessa teman diskuteras mot en bakgrund av relevant litteratur och forskning inom ämnesområdet för didaktik, instrumentalundervisning och utvecklingspsykologi. Studiens resultat visar att lärarstudenternas upplevelser innefattar en betoning på praktikens betydelse för utvecklingen av didaktiska förhållningssätt samt ett uppmärksammande av kommunikativa ställningstaganden för att underbygga förståelse, motivation och trygghet hos eleven.

Under sista året på musikhögskolan har jag arbetat på min musikaliska koordination. Det handlar om konsten att kunna spela gitarr och sjunga samtidigt. Bakgrunden till arbetet är att jag har upplevt en brist på information i ämnet, och att detta är ett koncept som fler borde sätta sig in i. Syftet med arbetet är att utforska de utmaningar och lärdomar som kommer av att spela och sjunga samtidigt.  I mitt arbete så jobbar jag med tre olika tillvägagångssätt för tre olika låtar. De tre koncepten är att spela rakt och shuffle samtidigt, flytande rytmik, och rytmisk komplexitet. I genomförande-delen så analyserar jag förhållandet mellan sång och gitarrspelet i de tre låtarna. Det gör jag genom att skriva noter till dessa, och därefter studera musiken.  Efter att ha lärt mig de tre låtarna så finns det fortfarande mycket kvar att slipa på. Med det sagt så lyckades jag musicera fram en idé som jag upplever att jag inte har hört någon gitarrist göra på en sådan hög nivå. Det jag har fått med mig från arbetet är en starkare rytmisk självständighet, en bättre förståelse för rytmernas relation till varandra, och en bättre koordinationsförmåga.

Denna konstnärliga examensuppsats handlar om första satsen till Mauro Giulianis (17811829) Sonata Brilliante Op.15. Syftet med studien var att utforska olika sätt att väcka liv i musik. Tillvägagångssättet var improvisation inom musiken i fråga. Läsaren kan också ta del av information om ex. Mauro Giuliani, ornamentik och improvisationspraxis under klassicismen. I studien förekommer också en analys utav satsens storform och utav delarna. Här redovisas också några av mina improvisationer, konstnärliga val och lösningar. / <p>Examensrepetoar: </p><p>Mauro Giuliani - Sonata brilliante Allegro spiritoso </p><p>Enrique Granados - La maja de goya</p><p>Johann Kaspar Mertz - Schubert'sche Lieder <em>Ständschen </em></p><p>J.K. Mertz - Bardenklänge <em>Lied ohne Worte</em></p><p>Benjamin Britten - Nocturnal after John Dowland for guitar</p>

Jag har alltid uppskattat att lyssna på pop som musikkonsument men jag har inte intresserat mig av den genren som gitarrist fram till nyligen. Detta har förändrats under min utbildning vid LTU och speciellt under detta arbete som handlar om gitarrens roll i dagens hitlistemusik. Syftet med detta projekt är att vidga min musikaliska vokabulär genom att analysera hitlistemusik med gitarrinslag och utforska hur mitt musicerande därefter påverkas i nya produktioner. Detta har gjorts genom skapandet av spellistor innehållande låtar relevanta för detta arbete som sedan har analyserats. Vid analysen av dessa låtar har jag studerat in gitarrpartierna för att sedan transkribera dessa. Med notbilden framför mig har nästa steg varit att ta en närmare titt på hur gitarren förhåller sig till resten av kompgruppen och ljudbilden för att se hur gitarren bidrar till låten tillsammans med de andra instrumenten och vilka speltekniska idéer som de etablerade popgitarristerna använder sig av i denna genre. Under detta arbete har jag lärt mig mycket om gitarrspel och sound men det som verkligen lämnar ett avtryck hos mig är hur gitarren kan arrangeras och komponeras i dagens hitlistemusik.Detta arbete har gjort att jag har vågat göra val med mer pondus och stärkt mitt självförtroende som musiker.

The aim of this study is to contribute with knowledge about how guitar teachers converse about the importance of the guitar pick in electric guitar studies and how the guitar plectrum mediates actions and knowledge.The research questions are the following:What comes across as being characteristic in guitar teachers ́ discourse about the guitar plectrum in electric guitar studies?Do guitar teachers describe their students ́ use of the guitar plectrum to be decreasing, if so, how? The method for the gathering of data was semi structured qualitative interviews. The informants consist of four guitar teachers, three of which currently teach or have taught at upper secondary school. The fourth teacher currently teaches at a music collage and has previously taught at a post upper secondary school education known in Swedish as “folkhögskola”. The criteria for someone to eligible as an informant in this study was that they had to have taught guitar between the ages of 15-19 which all the informants have. Terms from the sociocultural perspective were used to analyze the result. What stood out as characteristic in guitar teachers ́ discourse about the2guitar plectrum in electric guitar studies was that their experience of the usage of the guitar plectrum were similar to one another in the sense that they do not consider the plectrum a necessity in guitar playing and that they consider the use of a plectrum in contrast to the use of fingers to be equally important in terms of playing technique. According to the guitar teachers ́ experiences their students ́ use of the guitar plectrum has remained unchanged. The choice of either choosing to play guitar with a plectrum or with fingers does not seem to rely on one technique being better than the other but rather seems to be affected by the type of person, situation, preferences and individual cause. The reason for the guitar teachers ́ similar experiences of the plectrum and their experiences that their students ́ use of the guitar plectrum has remained unchanged may have its explanation in the guitar ́s history, culture and in music teaching traditions in Sweden. Keywords: plectrum, plectrum usage, guitar, guitar teacher, mediating, tool

Med syftet att ta reda på hur instruktionsmaterial för erfarna elgitarrister kan skapas, analyserar denna studie befintliga material för gitarr för att sedan applicera dem i skapandet av ett eget material. Resultatet visar på olika strategier att närma sig improvisation. Det handlar om gitarrteknik, förebilder och metaforer. Utifrån den studerade litteraturen har ett eget undervisningsmaterial utformats, där delar av den studerade litteraturen bearbetats. Men även eget utformade förslag anges. Det egna undervisningsmaterialet inkluderas i detta arbete inklusive klingande underlag. Vid skapandet och analysen har ett sociokulturellt samt musikdidaktiskt perspektiv använts.

Syftet med studien att undersöka hur gitarrlärare arbetar med synskadade elever i klassisk gitarrundervisning, målet är att underlätta lärares arbete när det gäller att undervisa just synskadade elever i klassisk gitarr. Studiens forskningsfrågor är: Vad arbetar gitarrlärare med i sin undervisning med synskadade gitarrelever? På vilka sätt arbetar gitarrlärare med synskadade elever? Varför väljer lärare att arbeta som de gör? Studiens metod utgörs av intervjuer med lärare och elever samt och observationer av övningar och andra hjälpmedel lärare använder i sitt arbete med synskadade elever och hur de arbetar med dessa hjälpmedel. I bakgrundskapitlet beskrivs hur blinda och synsvaga elever i allmänhet, har en stor potential för att utbilda sig i musik och att lära sig spela gitarr. I resultatet presenteras en rad arbetssätt såsom: att tejpa baksidan av greppbrädan, att visa genom att låta eleven känna på lärarens händer, vänsterhandens orientering på greppbrädan, att stå vid ljus, att öva på att ta fram olika spännande ljud från gitarren, att begränsa stor vänsterhandsrörelse, att utgå från inspelade lektioner och Braille-partitur, att det skall vara tyst och lugn i rummet när man övar och saker att betänka när man övar. En slutsats som dras är att klassisk gitarr kan bidra till blinda barns fascination av ljud. Diskussionen utgörs av en vidare reflektion över studien, där uppsatsens resultat kopplas samman med bakgrundslitteraturen. / The purpose of the study is to investigate how guitar teacher works with visually impaired students in classical guitar teaching, the goal is to facilitate the work of teachers when it comes to teaching visually impaired students in classical guitar. The study's research questions are: What kind of work do guitar teachers do teaching classic guitar with visually impaired students? How do they work with visually impaired students? Why do they work as they do? The study's methodology consists of interviews with teachers and students and observations of guitar lessons with visually impaired students. The background chapter describes how blind and visually impaired students in general, have a great potential to educate themselves in music and learning playing the guitar. The result presents a series of techniques such as: taping the back of the fingerboard, showing how to play by letting students feel the teacher's hands, left hand orientation, positioning in light, practice on the development of exciting sounds of the guitar, limiting left hand motions, using recorded lessons and Braille scores, serenity in the room and overall things to consider when practicing. One conclusion is that the classical guitar can stimulate blind children's fascination of sound. The discussion consists of a reflection of the study, with the results linked to background literature.

I studien utforskas användandet av högerhandens lillfinger i klassiskt gitarrspel. Genom videoanalys och loggbok beskrivs övningsprocesser, problem och lösningar samt upplevelser kring användandet av högerhandens lillfinger. För att få ett anatomiskt perspektiv genomfördes även en intervju med en specialist inom handkirurgi. Arbetet avslutades med att en etyd komponerades med målet att se i vilka musikaliska sammanhang lillfingret kan bidra till den musikaliska gestaltningen. / This study explores the use of the little finger of the right hand in classical guitar playing. Through video analysis and logbook, the practice processes, problems, and solutions were described, as well as experiences on the use of the right hand's little finger. An interview with a hand surgery specialist was also conducted to provide an anatomical perspective. The work ended with a composing of an etude in order to investigate in what musical contexts the little finger can contribute to musical performance.