Conventional drill and blast tunnelling consists of mainly seven elements which together makes a cycle. This cycle includes drilling and blasting which are crucial factors in tunnelling projects, as these have a major influence on how the project will progress. After blasting there can be occurrences of under-break with so called bootholes in it and a re-blast is needed. This is expensive and time-consuming, and is therefore indefensible due to causing extra costs as well as a delay in the completion of the whole project. A solution for this problem is needed to avoid blasting second times. Due to laws regulating the allowed fracture zone in tunnel-blasting, contour blasting is performed. The reason behind why bootlegs emerges after blasting is still unknown and depends on many varied factors, such as geology, blast pattern and the volume of explosives used. Different tests are done while blasting, thereafter the results are evaluated and documented. Each test was tried three times to get as a most reliable result as possible. Among others the amount of explosives ranged, double detonators in poor rock sections and a new drill plan was made. The main theory behind this project was that the problem with bootlegs mainly depended om poor geological situations in the rock. None of the test however have been successful enough to solve the problem and after almost every blast there where bootholes in the remaining rock. Recommendations for further testing are using a less amount of explosives as this was a successful method in Björkdalsgruvan in northern Sweden. Another thing worth giving a try is to remove the “helping-row” because it seems like it is breaking the contour-row and not doing any difference.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad känslor gör och hur ett föremål kan väcka starka känslor hos individen. I detta avseende är studiens syfte att fördjupa förståelsen av den ambivalenta relationen som individer kan ha till sina glasögon och av allt att döma utvecklar genom livet. Uppsatsens teoretiska perspektiv är fenomenologisk och intresserar sig därmed för hur bruket av glasögon utspelar sig och erfars genom informanternas livsvärld. Som empiriskt material utgår den här studien från fyra semistrukturerade intervjuer. Studiens material visade att glasögon som en materialitet kan väcka känslor som både problematiserar och förvirrar, möjliggör och hjälper. Däremot visade studien att det inte handlade så mycket om synnedsättningen i sig själv, utan snarare att glasögonens materialitet genererade ambivalenta känslor både på ett emotionellt och ett fysiskt plan. Att glasögon kan bli en identitetsfråga som ger upprinnelse till ambivalenta känslor är något som den här uppsatsen närmare kommer att fördjupa sig inom.

Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka om det finns anledning att bära blåljusblockerande glasögon innan sänggående i syfte att förbättra sömnkvalitet relaterat till ljus, melatonin och skärmarbete kvällstid.   Metod: Det här arbetet är en litteraturstudie som baseras på vetenskapliga publikationer inom området optometri. Publikationerna som valdes hittas via sökning i databasen PubMed och Medline.  Resultat: Av fem artiklar kunde alla visa diverse parametrar med indikation på förbättrad sömn, vilket inkluderade färre uppvaknande och kortare tid att somna, en visade på högre andel djupsömn med blåljusblockerande glasögon jämfört med utan, däremot noterades inga andra positiva mätvärden. Slutligen ökade melatoninhalten signifikant och en ökad total sömn i den sista studien. Studieuppläggen skiljde sig åt i de olika vetenskapliga artiklarna. Slutsats: Sammanfattningsvis visar resultatet av studierna att effekten av blåljusblockerande filter på kvällen är inkonsekventa och det kan inte med säkerhet konstateras att det hjälper sömnkvaliteten, även om mindre förbättringar kan ses. Däremot finns det tydligare evidens för en ökad melatoninhalt vilket kan ha en positiv innebörd för sömnen. Framtida studier behöver inkludera fler deltagare, längre studier och fler objektiva parametrar.

No description available.

No description available.

Denna rapport redovisar processen och resultatet av ett kandidatexamensarbete för ett uppdrag i samarbete med varumärket BLIZ Active. Projektet ämnar komplettera BLIZ produktkategori Sportglasögon Lifestyle, vilken innehåller modeller som är anpassade till att användas till vardags men med vissa sportiga attribut som gör de passande även för mer fysiska aktiviteter. BLIZ tillverkar i dagsläget dessa sportglasögon i formsprutad plast, vilket de nu önskar utöka med en modell tillverkad i metall. Syftet med projektet var således att utveckla och designa ett par sportglasögon vars båge är tillverkad i metall och som kompletterar befintligt sortiment i produktkategorin Sportglasögon Lifestyle. Projektet utgår från designprocessen och dess tre faser - analytisk fas, kreativ fas och presentationsfas. I den analytiska fasen hämtades nödvändig information och fakta om materialegenskaper, produktionsmetoder och behjälpliga verktyg för arbetsmetodiken. Vidare i den kreativa fasen genomfördes idéegenereringar och användartester i flera iterationer som ledde arbetet fram till ett slutgiltigt koncept som namngavs Dust. Konceptet har en båge tillverkad i metall, en hellins med gummerad näsdel och skalmändar. Den formgavs utifrån BLIZ design-DNA och med sin unika design kompletterar den de befintliga modellerna i sortimentet. Intervjuer med personer från målgruppen bekräftade också att sportglasögonen kommunicerar det som eftersträvades, nämligen en sportig design som kan användas både till vardags och vid mer fysiska aktiviteter. Därmed uppfylldes syftet med projektet och i vidare arbete ska bland annat en glasögonsnodd utvecklas som ett komplement till glasögonen.

This paper walks the reader through the process of developing a pair of safety glasses for the brand Spektrum. Spektrum is brand that specializes on performance eyewear and ski goggles but are now on the quest to widen their brand and start developing safety gear. This will be Spektrums first safety glasses. The purpose of this project was to develop a pair of safety glasses which both meets Spektrums internal requirements as well as the users and the markets requirements. The project started with an analytical phase where all the relevant data was collected. This became the whole foundation for the project and was absolutely necessary to be able to proceed in the right direction. The analytical phase was then followed up by a creative phase which resulted in four design concepts. The four concepts were evaluated and could after that be reduced into two concepts. The two concepts were made into physical prototypes which were tested and evaluated. From that a final concept could be made and a final prototype was crafted. The result is an adjustable frame with a one piece lens. The lens is clear and replaceable. It can be replaced with either a dark or yellow lens that enhance the vision in extreme light. The glasses work well with ear protectors and helmets. This was an important attribute that was established in the analytical phase. The final concept was presented to Spektrum and was well received. They want to look further into taking the glasses to production.

Undervisningen i skolan ska anpassas efter samtliga elevers individuella behov och de vars funktionsnedsättningar påverkar möjligheterna att nå målen har rätt att få kompenserande stöd som minskar konsekvenserna av nedsättningen. Elever med en utvecklingsrelaterad störning avleds och distraheras lättare av distraktioner irrelevanta för skolarbetet, vilket beror på exekutiva funktioner med ett otillräckligt arbetsminne och/eller brister i inhiberingsmekanismer samt nedsatt uthållighetsförmåga. Då alla sinnesintryck påverkar lärandet och tolkningen av intrycken är avgörande är detta viktiga aspekter att ta hänsyn till i skolan och utformning av undervisningen och dess rum. Som ett led att hålla oss ajour med aktuell forskning och med insikten att det finns en viss saknad av hjälpmedel valde vi att undersöka effekten av ett visuellt brusreducerande hjälpmedel, QuietFrames. Studien genomfördes som kombinerad metod med ett explorativt förhållningssätt. Det är en kvasiexperimentell design med pre-posttest, där interventionen bestod av införandet av hjälpmedlet QuietFrames. 12 elever, diagnosticerade med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, inskrivna i den anpassade grundskolan och gymnasieskolan genomförde kognitiva tester från Mindmore. Resultaten genomgick en statistisk analys av inompersonsdesign med hjälp av det statistiska verktyget Jamovi där analysen nåddes genom beroende t-test där signifikansvärdet studerades. Detta kompletterades med strukturerade intervjuer med 3 pedagoger. Intervjuerna bestod av standardiserade frågor som analyserades tematiskt för att ge en uppfattning om pedagogernas upplevelse av QuietFrames effekt. Resultaten av studien visar att visuellt brusreducerande glasögon inte kan betraktas som ett effektivt hjälpmedel för den undersökta gruppen elever. Inte heller visar den statistiska analysen att användningen av dessa gav ett förbättrat resultat avseende elevernas prestationer gällande uppmärksamhet, fokus och arbetsminne. Detta motsades dock av den upplevelse som pedagogerna redogjorde för i intervjuerna. Studien kan med fördel genomföras på nytt med ett större antal deltagare och fler mätpunkter då urvalsgruppen i denna studie kan anses vara för litet.

Bakgrund: Procedurrelaterad smärta är vanligt förekommande hos barn inom barnsjukvården. Procedurer kan skapa oro och ångest hos barnet och sjuksköterskan bör erbjuda adekvat smärtlindring och använda en distraktionsmetod som kan hjälpa barnet att hantera smärtan.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda VR-glasögon som distraktion på barn i samband med procedursmärta.  Metod: Studien är en kvalitativ fokusgruppsintervjustudie med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval gjordes och 13 sjuksköterskor som arbetar på barnkliniker i södra Sverige inkluderades. Intervjuerna analyserades efter en kvalitativ manifest innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundmans modell.   Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att VR-glasögon fungerade som distraktionsmetod vid smärtsamma procedurer på barn, dock hade en del barn behov av kontroll och andra var inte mogna för att använda dem. Denna distraktionsmetod kunde underlätta för sjuksköterskornas arbete men det fanns även svårigheter så som att det var tidskrävande och att den tekniska utrustningen kunde krångla.   Slutsats: I denna studie ansåg sjuksköterskorna att VR-glasögon oftast är en bra distraktionsmetod för barn som genomgår procedurrelaterad smärta. Har sjuksköterskan kunskap om dess för- och nackdelar kan de fungera som ett redskap för att barnet ska uppleva hälsa trots procedurrelaterad smärta. / Background: Procedural related pain is common for children in pediatric care. Procedures can make the child anxious and the nurse should offer adequate pain relief and use a distraction method that can help the child cope with the pain. Aim: To describe nurses’ experiences of using VR-headsets as a distraction for children with procedural pain.  Method: This study is a qualitative focus group interview study with inductive approach. An appropriate selection was selected and 13 nurses working in pediatric clinics in southern Sweden were included. The interviews were analyzed according to a qualitative manifest content using the model of Graneheim and Lundman.   Result: The nurses thought that VR-headsets served as a distraction for children during painful procedures, but some children needed to be in control of the situation and others were not mature enough to use them. This method of distraction could simplify the nurses’ work, but there are also difficulties such as time consuming and some technology issues.  Conclusion: In this study the nurses thought that VR-headsets work as a good distraction for children undergoing procedural pain. If the nurse has knowledge of the advantages and disadvantages, they can serve as a tool for the child to experience health despite procedural pain.

<p>Företaget Multilens tillverkar glasögon med förstoringsoptik för personer med kraftigt nedsatt syn och stort behov av mer ljus när de läser. Det finns hjälpmedel som förstoringsglas, men med dagens LED-teknik vill Multilens undersöka möjligheten att tillverka glasögonbågar med LED-teknik implementerad i bågarna.  Detta projekt har genom designmetoderna Personas, Scenarios och Quality Function Deployment undersökt vilka funktioner ett par glasögonbågar med implementerad LED-teknik ska innehålla för att personer med behov av den sortens hjälpmedel ska kunna använda dem. Resultatet blev ett antal funktioner på Tytoglasses i form av kravspecifikationer. Tytoglasses har sedan visualiserats i form av en tredimensionell modell.  Denna tredimensionella modell illustrerar hur de olika funktionerna implementerats på glasögonbågarna och hur de är tänkta att fungera.</p>