This essay is about the history of the Swedish board game-industry from the 1970’s to today. The essay focuses on the companies in the business and how they change during this period and about the causes of this change. This essay aims both at accurately describing the development of the industry as well as asking the question of what influence factors from outside of the industry have upon the change during this period of time. The material used in this essay is mainly extracts from interviews with people who have been working in the industry during the period, as well as literature on the subject and product-catalogues from certain years in the time-frame. From this material I have outlined the basic history of the industry. From a nearly monopolized industry in the 1970’s to the global market of today with a wide spectrum of different companies competing for the attention of consumers. I have looked at the different kind of games that enter the shelves in the stores and what trends have come, like the party and trivia games, and what have gone, like the electronic board games and the DVD-board games. I have also applied a theory of society affecting the board gaming industry and looked at if this is true of other factors than just the theme of games. I found that the theme of games is more affected by outside factors than the mechanics are. I also found that while the industry is competing with the quickly growing industry of digital games, board games still sell almost as much today as they did forty years ago. When it comes to the business part of the industry, the globalization and the new ways to fund and distribute products have affected the consumers more than the companies in the Swedish industry. The big Swedish companies still work mainly for a Swedish market and mostly in the same working methods as earlier.

Vi exponeras dagligen för rapporter om börsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter från världens alla hörn. Individens världsbild kan i dag påstås vara genomsyrad av föreställningen att världens ekonomi och politik är global snarare än nationell. Syftet med detta arbete är att med diskursanalys som ansats visa på hur svensk media språkligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan tänkas bidra till vår förståelse för och hur vi tänker kring fenomenet i fråga. En vidare ambition är att studera om media förefaller göra anspråk på diskurser kring globalisering och ekonomisk makt. Analysunderlaget omfattar artiklar från svensk dagspress, närmare bestämt Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet, samtliga artiklar publicerade under år 2010. Analysen har genomförts utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med premisserna som ligger till grund för kritisk diskursanalytisk metod, i synnerhet Norman Faircloughs modell av denna. Resultatet har sammanfattats under fyra teman, Globala utmaningar – beroende makt och konflikter, Sverige - Kunskapslandet, Omställning – tillväxt och utveckling respektive Diskursiv inordning – behovet av anpassning. Globaliseringen, med betoning på den ekonomiska dimensionen av fenomenet, framstår i artiklarna som ett mångfacetterat och i flera avseenden motsägelsefullt projekt i artiklarna. Språkbruket ter sig därtill inte sällan hotfullt, vilseledande och mångtydigt. Huvudsakliga lösningar och svar på globaliseringen som lyfts fram i artiklarna syftar till ekonomisk tillväxt, kunskapsutveckling, konkurrens och investeringar. Ekonomipolitiska omställningar och anpassning är ytterliga centrala moment. Genom sättet att presentera, artikulera och förklara den globaliserade ekonomin förefaller media göra anspråk på diskurser kring globalisering och ekonomisk makt.

Syftet är att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser på sitt eget sociala liv på internet. Materialet till arbetet består av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i åldrar 17 till 19. Teorin innefattar indentiet och globalisering. Resulatetet tyder på att internet fungerar som en förstärkning av respondenternas befintliga sociala nätverk. Respondenterna är starkt förankrade i deras lokala miljö. Den främst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet är inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett träningsfält för deras identitetsutveckling.

Tänk dig att du plockar upp en tidning på vägen hem, tidningen har slående rubriker vilka tilltalar dig och du väljer att fördjupa dig och eventuellt ta till dig det som lyfts fram i artikeln. Det som den här i studien uppmärksammar är att konjunkturer spelar roll, och synen på konjunkturernas inverkan på samhället och individen lyfts fram i tidningsartiklarna. Det är en bild av en orolig framtid som lyfts fram i media och framtiden kan till och med uppfattas som hotfull genom exemplet lågkonjunktur. Lågkonjunkturen för med sig en samhällsförändring som uppmärksammas av media och genom att belysa denna samhällsförändring via diskursanalys och utvalda teoretiska utgångspunkter om risksamhället och om samhället som socialt konstruerat vilka lyfter fram föreställningarna kring lågkonjunkturen i relation till samhällets utveckling.

Globalisering har idag blivit ett centralt begrepp över hela världen, med bakgrund avatt takten i handelsutbyten mellan länder har ökat dramatiskt på senare tid, i kombination med minskade handelshinder. Idag exporterar svenska företag varor och tjänster till den internationella marknaden, som motsvarar ett värde av halva Sveriges BNP. Att fler SMF i Sverige internationaliserar sig medför inte enbart möjligheter utan kan också innebära vissa svårigheter. En ökad ekonomisk integration bland världens företag och utökade globala värdekedjor. Detta innebär att händelser som utspelas på utländska marknaden medför konsekvenser för svenska företag. Att vara väl förberedd och utveckla en välstrukturerad strategi på hur man skall gå tillväga,innan man etablerar sig internationellt, är ett viktigt momenten att ha hänsyn till viden etablering utomlands. Utifrån ett traditionellt synsätt har den internationella handeln dominerats av stora multinationella företag. Det har medfört att det främst har varit de multinationella företagen som också etablerat sin verksamhet internationellt. På senare år har dock företag börjat följa en något annorlunda internationalisering tillskillnad från det traditionella. Företagen är nu även mindre till storlek och etablerar sig ofta direkt och i tidigt skede utomlands. Uppsatsen syftar till syftar till att redogöra på vilka sätt de traditionella internationaliseringsstrategierna Uppsalamodellen och Born Globals överensstämmer med tre SMF:s nuvarande internationaliseringsstrategier. Författarna har använt sig av en kvalitativforskningsmetod där de har intervjuat tre olika företag, Galvin Green, Munktell och Nordic Stream. Uppsatsen har ett abduktivt angreppssätt för att få en kombination av kontinuerliga teoretiska och empiriska aspekter. I uppsatsen kommer också att belysa ett epistemologiskt synsätt, detta eftersom uppsatsen kommer att till stor del gå ut på empirisk insamling och bearbetning inom tre fallföretag. Uppsatsens teoretiska grund utgår från de två internationaliseringsstrategierna Uppsalamodellen och Born Globals. Uppsalamodellen bygger på en stegvis etableringdär företaget etablerar sig med på den internationella marknaden med kort psykiskt avstånd, det vill säga marknader som är lika hemma marknaden. Modellen bygger på att företaget införskaffar kunskap genom närvaro på den internationella marknaden Born Globals- teorin utgår från att företaget inte etablerar sig stegvis utan att istället etablera sig direkt och i tidigt skede på den internationella marknaden. Teorin utgår från att entreprenören inom företaget använder sina tidigare erfarenheter och nätverk för att nå en snabb expansion. Till uppsatsen slutsats för författarna en slutsatsdiskussion där det redogörs att svenska SMF:s internationaliseringsstrategier inte sammanfaller och kan appliceras till hundra procent på varken Uppsalamodellen eller Born Globals- teori. De tre fallföretagen går att härleda till vissa delar i teorierna, vilket medför att de två internationaliseringsstrategierna därmed inte överensstämmer fullt ut i förhållande tillrespektive fallföretag.

Denna uppsats handlar om Internets påverkan på hantverksutbildningarna, dvs. hur studieplaneringen och undervisningen kan anpassas mot den mängd information som förekommer på Internet. Jag har undersökt hur yrkeslärarrollen inom en rad yrkesförberedande program har förändrats med Internet genom att intervjua yrkeslärare om deras Internetanvändning. Utifrån resultatet av undersökningen kan konstateras att det är hög tid att anpassa yrkesutbildningarna till det digitala informationsflöde som finns på Internet. Ex olika företags you tube sidor.

Before the autumn term 2011 the Swedish compulsory school adopted new syllabuses in relation to, inter alia, religion. Changes within the religion topic have historically been a heavily debated issue among decision-makers, interest groups and the church, where the role of the Christianity has been particularly controversial. The main purpose of this study is therefore to investigate how the Swedish compulsory school’s teaching of Christianity has changed over the years. I have in order to conduct this study applied a descriptive method as well as a content analysis. The Swedish compulsory school’s current and historical syllabuses in religion have served as basis for this study. The outcome of this study clearly shows that the Christianity has received less influence to the benefit of other topics. At the same time the content of the Swedish school’s teaching has to a large extent changed and put currently more focus on the religion’s impact on the society as well as the society’s impact on the religion. However, from a globalization and secularization perspective the changes are to a large extent self-evident and not very surprising, due to the fact that the Christian influence over the Swedish society no longer is of same importance and that modern society allows different religions within the same national boundary.

<p>Denna uppsats handlar om Internets påverkan på hantverksutbildningarna, dvs. hur studieplaneringen och undervisningen kan anpassas mot den mängd information som förekommer på Internet. Jag har undersökt hur yrkeslärarrollen inom en rad yrkesförberedande program har förändrats med Internet genom att intervjua yrkeslärare om deras Internetanvändning. Utifrån resultatet av undersökningen kan konstateras att det är hög tid att anpassa yrkesutbildningarna till det digitala informationsflöde som finns på Internet. Ex olika företags you tube sidor.</p>

I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmän uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergång från government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare välfärdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmässig stadspolitik, vilket har skapat en innehållsmässig förskjutning i planeringens grundläggande syfte och mål. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler städer på att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang är att särskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket således får konsekvenser för stadens utformning och stadsbild. Den kommunikativa planeringen förespråkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrågor. Men beroende på vilka idéer som inkluderas respektive exkluderas från diskursen påverkas därmed vår uppfattning och förståelse av stadens attraktivitet. I den internationella forskningen förefaller begreppet attraktivitet ha en hegemonisk betydelse. Trots detta, verkar det finnas motsättningar i svenska publikationer om vad som utgör stadens attraktivitet och då lika mycket vilken typ av stadspolitik som bör bedrivas i en nutida kontext. Studien syftar till att studera den attraktiva stadens konstruktion genom en diskursanalys. Därmed är avsikten att synliggöra vilka föreställningar som framträder i diskursen och som influerar det samtida planpolitiska arbetet på den kommunala nivån.

Kandidatarbetet handlar om hur kravaller framställs i media. Vi har valt att fokusera på Göteborgs-Posten och Arbetarens rapportering från tre internationella politiska möten, WTO-mötet i Seattle, EU-toppmötet i Göteborg och G8-mötet i Genua. De frågor vi utgått ifrån är, Hur framställs kravallpolisens arbete och insatser under WTO-mötet i Seattle, EU-toppmötet i Göteborg, samt G8-mötet i Genua i tidningarna Göteborgs-Posten och Arbetaren? Vilka diskurser kan identifieras i tidningarna Göteborgs-Posten och Arbetaren? Vilka skillnader finns i framställningen om Göteborgs-Posten och Arbetaren fokuserar på ett annat land? Den metod vi använt för att få svar på frågeställningarna är kritisk diskursanalys som företräds av Norman Fairclough och vi har valt Frankfurtskolans kritiska teori och Jürgen Habermas vidareutveckling av den kritiska teorin som utgångspunkt. I resultatet kom vi fram till att tidningars ideologier på olika sätt speglades i framställningarna av kravallpolisens arbete. Göteborgs-Posten var i större utsträckning positiv till kravallpolisens arbete medan Arbetaren hade ett genomgående kritiskt förhållningssätt, vilket främst kom till uttryck i rapporteringen från Göteborg. I Göteborgs-Posten var det aktivisterna som utförde handlingar mot kravallpoliserna och i Arbetaren var bilden den motsatta. De diskurser som vi kunde urskilja var att mötet i Seattle, USA i mindre utsträckning var fokuserat på våldsamma kravaller, men desto mer på politiken bakom mötet. Mediebevakningen från Seattle var också i betydligt mindre omfattning än från Göteborg och Genua, vilket visar att när händelser sker långt ifrån det nationella, lokala minskar rapporteringen. Under mötenas inledande fas nämns förberedande diskurser samt kravallpolisens förberedelser. Under evenemangen hamnade fokus på de våldsamma kravallerna som ägde rum. Efter att mötena avslutats belyses kritiken från olika håll, dels mot aktivisterna och dels mot polisens agerande samt att utredningar och rättsprocesser inletts. Diskurser var nyhetsrapporteringens betoning på våldskonfrontationerna mellan polis och aktivist och det politiska budskapet drunknade i våldet, kaoset samt besvikelsen efteråt. Enligt Frankfurtskolans kritiska teori agerade medierna med hänsyn till ekonomiska faktorer som en del av en kapitalistisk ekonomi, vilket fick effekter på nyhetsrapporteringen. Enligt Habermas, utgör nyhetsrapporteringen ingen demokratisk dialog baserad på kommunikativ rationalitet byggt på sunt förnuft och kritiska reflektioner.