När en infödd talare av spanska med hög behärskningsnivå i svenska samtalar med en annan individ med liknande språkbakgrund är det inte sällan fraser som ”¿me pasarías la blåbärssylt?” (”kan du skicka blåbärssylten, tack?”) uppstår. Lexikaliskt inskott (eng. noun insertion), d.v.s. att skjuta in substantiv från andraspråket i för övrigt förstaspråksdominerat tal, är ett vanligt förekommande fenomen hos tvåspråkiga. Men vad händer när de två samspelande språken har asymmetriska genussystem som spanskans och svenskans? Vilket spanskt grammatiskt genus ska man då tillskriva de inskjutna svenska enheterna som ”blåbärssylt” i rubriken? Och vad är det som styr dessa val? Två hypoteser ställs upp för att försöka få svar på dessa frågor: genusvalet styrs i större utsträckning av det inskjutna substantivets ändelsemorfem, eller så styrs det i större utsträckning av dess översättningsmotsvarighet. För att testa dessa två hypoteser genomfördes ett experiment med 30 infödda spansktalare med svenska som andraspråk där de ombads attribuera ett spanskt grammatiskt genus, maskulinum eller femininum, till en del svenska substantiv i två olika uppgifter, en lucktext och en ordlista. Resultaten visade att både de olika stimuliordens ändelsemorfem och översättningsmotsvarighet spelade en signifikativ roll för val av grammatiskt genus, och att översättningsmotsvarighet hade en relativt större påverkan på genusvalet jämfört med ändelsemorfem. Detta kan eventuellt peka på att genus hos infödda spansktalare upplevs som en inherent egenskap hos själva referenten, med påtagliga konsekvenser för hur de ser på och tänker kring omvärlden.

In the mountainous area of the Greater Hindukush in northern Pakistan, north-western Afghanistan and Kashmir, some fifty languages from six different genera are spoken. The languages are at the same time innovative and archaic, and are of great interest for areal-typological research. This study investigates grammatical gender in a 12-language sample in the area from an areal-typological perspective. The results show some intriguing features, including unexpected loss of gender, languages that have developed a gender system based on the semantic category of animacy, and languages where this animacy distinction is present parallel to the inherited gender system based on a masculine/feminine distinction found in many Indo-Aryan languages. / I den här studien undersöks grammatiskt genus i ett antal språk som talas i ett bergsområde beläget i norra Pakistan, nordvästra Afghanistan och Kashmir. I området, här kallat Greater Hindukush, talas omkring 50 olika språk från sex olika språkfamiljer. Det stora antalet språk tillsammans med den otillgängliga terrängen har gjort att språken är arkaiska i vissa hänseenden och innovativa i andra, vilket gör det till ett intressant område för arealtypologisk forskning. Resultaten av den här undersökningen visar att en del språk i urvalet helt har tappat sitt grammatiska genus trots att det anses vara ett relativt stabilt språkdrag. Några språk har utvecklat ett nytt grammatiskt genus baserat på en animacitetsdistinktion, antingen som det enda kvarvarande systemet, eller parallellt med ett nedärvt indoariskt genussystem baserat på biologiskt kön. / Language contact and relatedness in the Hindukush region (421-2014-631)

The present study investigates the gender systems of 20 languages in the New Guinea region, an often overlooked area in typological research. The languages were classified with five criteria used by Di Garbo (2014) to classify gender systems of African languages. The results showed that the gender systems were diverse, although around half of the languages have two-gendered sex-based systems with semantic assignment, more than four gender-indexing targets, and no gender marking on nouns. The gender systems of New Guinea are remarkably representative of the world, although formal assignment is much less common. However, the gender systems of New Guinea and Africa are very different. The most significant difference isthe prevalence of non-sex-based gender systems and gender marking on nouns in Africa, whereas the opposite is true in New Guinea. However, gender in Africa is also less diverse largely due to the numerous Bantu languages. Finally, four typologically rare characteristics were found in the sample: (1) size and shape as important criteria of gender assignment, with large/long being masculine and small/short feminine, (2) the presence of two separate nominal classification systems, (3) no gender distinctions in pronouns, and (4) verbs as the most common indexing target. / Denna studie undersöker genussystemen hos 20 språk i Nya Guinea-regionen, vilken ofta förbises i typologisk forskning. Språken klassificerades utifrån fem kriterier som användes av Di Garbo (2014) för att klassificera genussystem i Afrika. Resultaten visade att genussystemen var varierade, men ungefär hälften av språken har könsbaserade genussystem med tvaå genus, semantisk genustilldelning, fler än fyra genusindex och ingen genusmarkering på substantiv. Genussystemen är anmärkningsvärt representativa för världen, men formell genustilldelning är mycket mindre vanlig. Jämfört med genussystemen i Afrika är dock Nya Guinea väldigt annorlunda. Den viktigaste skillnaden är den större utbredningen av icke-könsbaserade genussystem och genusmarkering på substantiv i Afrika, medan motsatsen gäller i Nya Guinea. Genus i Afrika är dock till stor del mindre varierat på grund av de talrika bantuspråken. Slutligen hittades fyra typologiskt sällsynta karaktärsdrag i urvalet: (1) storlek och form som viktiga kriterier för genustilldelning, där stort/långt är maskulint och litet/kort feminint, (2) närvaron av två separata nominalklassificeringssystem, (3) inga genusdistinktioner i pronomen och (4) verb som det vanligaste genusindexet.

No description available.

El objetivo del presente estudio es investigar el uso preferido del género gramatical y en particular el genérico masculino. Muchos son los estudios realizados sobre el genérico masculino en otras lenguas, pero pocos los que se han centrado en describir el uso en el español. Es por ello que pretendemos profundizar el entendimiento de este campo mediante un análisis del género gramatical usado para denominar profesiones y cargos en bolsas de trabajo en la página web española, y además cómo el profesorado sueco lo aplica cuando refieren a alumnos oralmente o por escrito y cómo prefieren que otros hagan referencia a su propia profesión. El corpus consta de títulos de 265 anuncios de cuatro profesiones de cuatro sitios web españoles y 69 respuestas de un cuestionario compartido en un grupo para profesores de español en Facebook. Es un estudio del tipo cuantitativo y se analiza el resultado según el uso del género gramatical. Partimos de la hipótesis de que hay una gran variedad de uso; en gran parte arbitraria, pero también que se organiza el uso según los estereotipos. Los hallazgos principales son que en el 69 % de los anuncios de trabajo el uso más frecuente no es el genérico masculino sino la inclusión de las dos formas gramaticales, hecha de varias maneras y en el uso entre los profesores el genérico masculino es el más usado, no obstante, hay una multitud de preferencias y para resumir constatamos que hay una gran variedad en el uso en los contextos investigados.

Humans have the ability to describe and discuss language, which is known as having a metalanguage. In the Swedish educational system, students are expected to develop a metalanguage in all subjects to be able to communicate about the various subjects. The syllabus for the subject of Swedish at upper secondary school states that students should develop knowledge about the Swedish language and the ability to talk about and analyze language. Even though previous research on the use of metalanguage is inconclusive, there is evidence that suggest that the use of a grammatical metalanguage within a functional grammatical discourse can be beneficial for students’ development in writing. Studies have shown that the subject of Swedish generally use a more colloquial language, which is why this study aimed to investigate teachers’ and students’ use of metalanguage in terms of grammatical terminology. A combination of ethnographic method and discourse analysis was used, and three teachers and their students were observed over a period of approximately two months. Notes from the observations as well as teacher feedback in students’ texts, assignment instructions and students’ written tasks were collected and analyzed through grammatical discourses and a model for metalanguage use. The results show that mainly teachers use grammatical metalanguage while students only use such meta-language when instructed by the teacher to do so. Furthermore, the use of grammatical meta-language varies based on context, but is more frequent when grammar poses as study object. The teachers use grammatical metalanguage mainly within a prescriptive and descriptive grammatical discourse, but there are instances of usage within a functional discourse. The students’ use of grammatical metalanguage is characterized by a lack of understanding of grammatical terminology, and they struggle to make clear connections between the term and its meaning in written language.