• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 19
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 22
  • 11
  • 10
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Skapar elever betydelse genom grammatik? : Elevtextanalyser av nominalfraser och konnektiver

Berggren, Anna-Klara, Östlund, Frida January 2019 (has links)
Syftet med studien är att undersöka förekomsten, användandet och funktionen av utbyggda nominalfraser och konnektiver i elevtexter skrivna under nationella proven för årskurs 3. Då nationella provet inte testar elevernas hela skrivförmåga, har vi valt att undersöka två grammatiska aspekter vilka inte omfattas av det interpunktion- och stavningskrav som eleverna bedöms i. Att skriva är en komplex förmåga som består av olika färdigheter och förmågor som samspelar med varandra. Förutom stort fokus på innehållsliga aspekter och skrivande för olika syften ringar olika språkmodeller på området in formaspekter som kärnan i texter och därmed betydande för en kvalitativ text och en utvecklad skrivförmåga. Två av dessa formaspekter är utbyggda nominalfraser och konnektiver, vilka forskning menar påverkar en texts karaktär och komplexitet och blir därmed intressant att undersöka. För att undersöka detta har en textanalys utförts i två steg, först en kvantitativ analys som sedan varit utgångspunkten för en fördjupad analys.   Studiens resultat visar att elever i årskurs 3 använder andra grammatiska aspekter än stavning och interpunktion som får funktion för texters innehåll. Förekomsten av konnektiver och utbyggda nominalfraser varierar i elevernas texter. Även användningen av dessa två aspekter skiljer sig åt mellan texterna, studien visar emellertid att elever i årskurs 3 skapar betydelse genom komplexa nominalfraser och utvidgande satskomplex. Huruvida aspekterna används för att variera, nyansera och strukturera innehållet i texten samt hur dessa påverkar textens komplexitet och innehållstyngd, har ingen koppling till om texterna har uppnått kravnivån för interpunktion och stavning eller ej. Detta innebär att det finns fler grammatiska aspekter som kan uppmärksammas i elevtexter och användas i skrivundervisningen för att utveckla skrivförmågan hos elever i de lägre årskurserna.
2

Han är ingenjör och Hon är glad - Hur behandlar läroböcker och gymnasieelever frågan om genus och etnicitet i svenska grammatiska exempelmeningar?

Dammeyer, Maria January 2008 (has links)
Syftet med föreliggande uppsats är att förstå hur läroböcker och gymnasieelever behandlar frågan om genus och etnicitet i svenska grammatiska exempelmeningar. Undersökningen består av två delar: En läroboksundersökning och enelevundersökning. De grammatiska exempelmeningarna i fyra läroböcker studeras utifrån ett genus- och etnicitetsperspektiv och jämförs därefter med grammatiska exempelmeningar som skapats av elever i två gymnasieklasser. Elevernas egna tankarom grammatikexemplen speglas därefter i ett antal korta intervjuer. Resultatet visar på en mycket ojämn fördelning mellan manliga och kvinnligasubjekt i läroböckernas exempelmeningar, medan de grammatiska exempelmeningarna som eleverna själva skapade visade på viss variation när det gällde genus hos flickorna i båda klasser. Pojkarna använde dock övervägande manliga subjekt i sinaexempelmeningar. Etnicitetsperspektivet var gravt underrepresenterat i både läroböckernas och elevernas exempelmeningar. Slutsatsen är att läroplanens värderingar när det gäller genus och etnicitet inte synliggörs tillräckligt i de undersökta grammatiska exempelmeningarna i läroböckerna, och att elevernas exempelmeningar delvis följer läroböckernas mönster – pojkarna följer det mer än flickorna.
3

Kvalitativ utvärdering av steg IV i Swe-LARSP

Bobacken, Linn, Carlin, Cornelia January 2017 (has links)
Bakgrund: Language Assessment, Remediation and Screening Procedure, LARSP, är ett kliniskt verktyg för att utföra grammatiska analyser av spontantal hos barn med språkliga svårigheter. Än så länge finns inget normerat och standardiserat verktyg för bedömning av spontantal inom svensk logopedisk verksamhet, men en första anpassning av LARSP-protokollet har nyligen gjorts till svenska, Swe-LARSP (Rosenberg & Mellenius, 2016). Swe-LARSP bygger på tidigare empirisk forskning kring typisk språkutveckling hos svenskspråkiga barn, men har ännu inte utvärderats och testats mot spontantal hos svenska barn. Syfte: Denna studies syfte var att kvalitativt utvärdera steg IV i Swe-LARSP samt att praktiskt utvärdera användandet av Swe-LARSP. Metod: Spontantalsdata samlades in genom inspelningar av 8 normalspråkiga barn i åldern 2;5–3;0 år på fyra olika förskolor i Umeå kommun. Materialet transkriberades och genomgick en grammatisk analys enligt riktlinjer för LARSP. Vidare jämfördes strukturerna i Swe-LARSP-protokollet mot strukturerna som framkom i barnens yttranden. Resultat: Resultatet av den grammatiska analysen visade på sju frekvent förekommande strukturer som inte finns placerade i Swe-LARSP samt fyra redan befintliga strukturer med låg förekomst bland barnen. Resterande strukturer på steg IV yttrades av en majoritet av barnen. En struktur, placerad i steg V, förekom även hos en majoritet av barnen i studien. Slutsatser: LARSP är ett tidskrävande verktyg och kräver relativt djupgående förkunskaper, men ger en tydlig profil över barnets grammatiska förmåga. Strukturerna i steg IV i Swe-LARSP, som första anpassning, stämmer överens med barnens språk till stor del. Studien har visat att ytterligare strukturer kan behöva läggas till och några av de befintliga tas bort, alternativt placeras om i det befintliga protokollet för att bättre ringa in centrala grammatiska drag i språket hos svenska barn i åldern 2;6–3;0 år.
4

Förberedd för högre studier? : Gymnasieelevers användning av grammatiska metaforer och fundament / Prepared for higher education? : The use of grammatical metaphors and prefield amongst students in upper secondary school

Larsson, Jonathan January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers användning av grammatiska metaforer och fundament i texter skrivna för nationella provet i årskurs 3. Grammatiska metaforer tenderar att nominalisera språkbruket och efterfrågas i vetenskapligt skrivande samt i de bedömningsanvisningar som medföljer nationella provet. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemisk funktionell grammatik där grammatiska metaforer har en central roll. Materialet i undersökningen består av tio elevtexter från 2015 års nationella prov. Fem har betygsatts med A utifrån bedömningsaspekten Språk och stil och resterade fem har betygsatts med E. Texterna studeras kvantitativt utifrån mängden grammatiska metaforer och långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Därefter görs en kvalitativ analys av de fem längsta nominalfraserna i varje betygsgrupp. Gällande fundamentanvändning beräknas fundamentslängd, elevernas val av satsdel i fundamentsposition samt variation i subjektsfundamenten. Resultatet visar att elevtexter som betygsatts med A innefattar större mängd grammatiska metaforer och fler långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Både A-texter och E-texter tenderar dock att kunna nyttja de grammatiska metaforerna effektivt genom att förtäta språkbruket och exkludera deltagare i sammanhanget. Gällande fundamentanvändning använder båda betygsgrupper främst subjekt i fundament och därefter adverbial. Betygsgrupp E använder dock större mängd subjektsfundament, fler fundament innehållande ett ord, samt en relativt stor procentuell mängd pronomen i fundamentsposition.
5

Sitter betyget i de grammatiska metaforerna? : Analys av elevtexter från de nationella proven i Svenska 1

Fredriksson, Tobias January 2018 (has links)
Grammatiska metaforer har visat sig vara en viktig beståndsdel i det specialiserade språket. Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan andelen grammatiska metaforer i elevtexter och deras betyg i de nationella provens skriftliga del i bedömningsaspekten ”språk och stil”. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den systemisk-funktionella lingvistiken, som kompletterats med en översikt av det bedömningsunderlag som provkonstruktörerna tillgängliggjort digitalt. Materialet utgörs av 30 elevtexter från de nationella provens skriftliga del i kursen Svenska 1. Arbetsförloppet har i korta drag utgjorts av inläsning, materialinsamling, kodning av elevtexter och analys av resultat. I resultatet visades en svag korrelation mellan andelen grammatiska metaforer och elevtexternas tilldelade betyg, och variationen mellan enskilda elevtexter inom betygsstegen tyder på att andra bedömningsgrunder har påverkat deras betyg till större grad än andelen grammatiska metaforer. Detta blir således även uppsatsens övergripande slutsatser.
6

Grammatik är en nödvändighet : En läroboksanalys med fokus på grammatiska strukturer

Kängström, Zandra January 2021 (has links)
Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka grammatiska strukturer som förekommer i läroböcker för årskurs 4 och hur de följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Då det är vanligt att läromedel förekommer i skolans engelskundervisning är det därför relevant att göra en analys av grammatiska strukturer i tre textböcker som används i årskurs 4. Resultatet har varit tvetydigt då läroböckerna presenterar olika grammatiska strukturer och i olika ordningar. Dock går det att se att de till viss del ändå följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Flera antaganden har diskuterats med däremot har en slutsats gjorts om att användningen av läromedel i undervisningen möjliggör att kursplanens mål följs och ger eleverna möjlighet att uppnå kunskapskraven.
7

Språkliga skillnader i texter i olika betygssteg. : Textanalys av elevtexter i nationella provet för årskurs 9 från 2014 i svenska och svenska som andraspråk.

Krage, Karin January 2021 (has links)
Sammanfattning I den här studien analyseras 40 texter i svenska och svenska som andraspråk åk.9 från NP 2013/2014. Syftet är att identifiera vilka språkliga skillnader som finns i de olika betygsstegen och om möjligt koppla dessa till vardagsspråk och kunskapsspråk. Metoden som används utgår från den systemisk funktionella grammatiken, där grammatiska metaforer undersöks i texterna för att se grad av innehållstäthet i texterna, vilket är en indikation på det mer vuxna kunskapsspråket. Förekomst av materiella processer undersöks då dessa är övervägande i berättande texter och indikerar ett mer vardagsnära språk. Resultatet av dessa undersökningar visar en markant skillnad gällande grammatiska metaforer där texterna med högre betygssteg är betydligt mer GM-täta. På liknande sätt ses en tydlig koppling mellan betyg och materiella processer, då dessa är betydligt fler i lägre betygssteg.  Skrivuppgiften kräver att eleven skriver i den argumenterande genren och därför undersöks hur genre realiseras i de olika betygsstegen. Detta har gjorts genom att identifiera förekomst av tes, argument, retoriska frågor, uppmaning och signatur, eftersom detta är strukturella steg som ska finnas i den argumenterande texten. Resultaten visar på tydliga mönster där texter med högre betyg i betydligt högre grad anpassar strukturen till den argumenterande genren med en tydlig tes och utvecklade argument. Dessa texter innehåller i högre grad retoriska frågor och en avslutande uppmaning.
8

Grammatikundervisning som medel för elevers skrivutveckling / Grammar teaching as a means of developing students' writing skills

Dahlberg, Emelie, Gran, Jennifer January 2023 (has links)
No description available.
9

Svenska som andraspråkselevers ämneslitteracitet i historieämnet : Textanalys av andraspråkselevers användande av ideationella grammatiska metaforer och röstteori i historieämnet i gymnasieskolan.

Engström, Kim January 2022 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka andraspråkselevers ämneslitteracitet i deras textproducerande uppgifter. Frågeställningarna som skulle besvaras i denna studie var hur använder sig andraspråkselever av ideationella grammatiska metaforer i sina texter?vilka röster framträder i andraspråkselevernas texter? För att besvara frågeställningarna användes den deduktiva ansatsen, det insamlade materialet analyserades mot två teorier. Dessa två teorier som användes var ideationella grammatiska metaforer och Coffins (2002) röstteori från ramverket Appraisal, vilka ingår i Hallidays systematiskt funktionell lingvistik. Resultat i studien visade att användandet av ideationella grammatiska metaforer var större i elevtexterna från årskurs 1 jämfört med årskurs 2. Trots att ordantalet i elevtexterna i årskurs 2 var större än i årskurs 1. Resultatet synliggjorde också att eleverna använde sig till största delen av den återberättande rösten från Coffins (2002) röstteori. Men det synliggjordes också att om det hade en fjärde röst, den beskrivande rösten, i röstteorin hade resultatet sett annorlunda ut. En slutsats till denna studie påvisade att eleverna inte hade svårt att använda sig av ämneslitteracitet i deras texter eftersom texterna innehöll flera ideationella grammatiska metaforer. En annan slutsats till denna studie var att det skulle behövas en fjärde röst, den beskrivande rösten, som hade underlättat för eleverna med användning av bakgrundsfakta i deras texter. Den sista slutsatsen var att historielärare måste arbeta med det ämnesspecifika språket med andraspråkselever för att de ska kunna utveckla deras språkliga register.
10

”Migration betyder att människor flyttar mellan olika länder.” : En studie om läsbarhet i samhällsläromedel för nyanlända andraspråkselever och för gymnasieelever / ”Migration is when people move between countries.” : A study of readability in social science textbooks for newly arrived second language students and for upper secondary school students

Ghassan, Halla January 2019 (has links)
I studien undersöktes hur texter i läromedel för nyanlända andraspråkselever förhöll sig till begreppet läsbarhet i jämförelse med två läromedel för studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram. Läsbarheten i dessa analyserades med den systemiska funktionella lingvistiken som metod för att undersöka läromedlens användning av verbprocesser, agens i materiella verbprocesser och nominaliseringar som grammatiska metaforer.   Resultaten visade att läromedlet för nyanlända förhöll sig till läsbarhet genom att använda frekventa verb i texten för att förklara nominaliseringar som utgjorde de centrala begreppen för kapitlet. Användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer var i samtliga läromedel väldigt lik med undantaget att läromedlen för de studie- och yrkesförberedande programmen använde sig av fler icke-mänskliga agenser för att dölja deltagare och fler skriftspråkliga grammatiska metaforer som skyldigheter. Inga stora skillnader mellan användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer identifierades mellan de två läromedlen för gymnasieprogrammen. Resultaten visade tydligt att ju högre nivå på läromedlet desto större krav ställer det på elevers förkunskaper och språkregister.

Page generated in 0.0753 seconds