Bakgrund  Language Assessment Remediation and Screening Procedure, LARSP, är ett protokoll som speglar barns typiska språkutveckling och används för att utföra grammatiska bedömningar av barns spontantal. Rosenberg och Mellenius gjorde en svensk anpassning 2016, Swe-LARSP. Protokollet används inte i klinisk verksamhet idag då en grundlig utvärdering i större skala för svenskspråkiga barn saknas. Steg II-VI har utvärderats genom tidigare examensarbeten. Syfte  Studiens syfte var att kvalitativt utvärdera steg I i Swe-LARSP samt hur det fungerar att samla in och undersöka spontantal hos barn i åldrarna 0;9–1;6 år (år;månad) med inspelningar utförda av vårdnadshavare i hemmiljö. Metod  Studien inkluderade åtta barn inom åldersspannet för steg I, 0;9–1;6 år. Materialet bestod av 15 minuter långa inspelningar av en leksituation utförda av vårdnadshavare. Inspelningarna transkriberades ortografiskt och analyserades enligt Swe-LARSP. Resultat  Resultatet visade att två av tre satstyper på steg I i Swe-LARSP förekom hos de inspelade barnen, varav en i låg frekvens. För den mer högfrekventa satstypen förekom ett element som inte finns med i protokollet hos majoriteten av studiens barn. En satstyp förekom inte hos någon av deltagarna. Slutsatser  Resultatet visade att flera satstyper på steg I förekom i varierande utsträckning hos deltagarna. Adverb och interjektioner förekom hos majoriteten av barnen och kan förslagsvis läggas till på steg I. Att vårdnadshavare haft det ensamma ansvaret att spela in sina barn fungerar som insamlingsmetod, även om den valda inspelningstiden på 15 minuter gav liten mängd analysbar data.

Aphasia is defined as an acquired language impairment and is often caused by stroke. The impairment can affect the person in many ways depending on the severity, and lasting effects often have a negative impact on the persons participation and communication. Currently there are no national guidelines for aphasia following stroke containing named interventions. The purpose of our study is to compose an evidence-based summation of interventions for aphasia currently in use which specifically target grammatical and discourse impairment. A systematic literature search was conducted, and the included studies were assessed. This resulted in a summation of ten included interventions for treating grammatical and discourse impairment. Persistently, the studies were of poor quality, had a flawed design and had a low number of participants. The majority of the interventions were, in spite of the occasional substantial theoretical framework, considered to have insufficient evidence base. There is a need for more extensive, high-quality studies for speech-language pathologists to be able to carry out evidence-based therapy in accordance with the recently published national guidelines for stroke. / Afasi definieras som en förvärvad språkstörning och orsakas vanligen av stroke. Språkliga funktioner hos den drabbade kan påverkas i olika grad, där svårigheter ofta kvarstår och påverkar personens delaktighet och kommunikationsförmåga. Det saknas kliniska riktlinjer för afasibehandling innehållande specifika metoder. Denna studie syftade till att sammanställa befintliga behandlingsmetoder för grammatiska svårigheter och nedsatt diskursförmåga i ett evidensbaserat kunskapsunderlag. En systematisk litteratursökning genomfördes och de inkluderade studierna evidensgranskades. Detta resulterade i en sammanställning av tio metoder för behandling av grammatiska svårigheter och diskurs. Genomgående sågs låg studiekvalitet, bristande studiedesign och lågt deltagarantal hos de inkluderade studierna. Majoriteten av behandlingsmetoderna bedömdes ha otillräcklig evidens, även där en omfattande teoretisk bakgrund fanns att tillgå. Behovet av mer omfattande studier med hög kvalitet är nödvändigt för att logopeden ska kunna arbeta evidensbaserat samt följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer gällande strokevård.

Den här studien undersöker vilka diskurser om språk kopplat till integration och invandring som framträder på Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas webbplatser under insamlingsperioden 2018 och 2019. Studiens syfte är att analysera vilka problemrepresentationer och språkideologiska föreställningar som genomsyrar partiernas diskurser. Frågeställningarna handlar om vilka diskurser som är centrala, vilka språkideologiska föreställningar som genomsyrar diskurserna och vilken bild av `invandrare` och nyanlända som förmedlas genom partiernas problemrepresentationer. Centrala begrepp är transitivitet och språkideologi, vilka analyseras med kritisk diskursanalys. Metodologiskt används flera kompletterande verktyg för analys och strukturering av material, främst Carol Bacchis WPR-ansats, `Whats the problem represented to be?`. Även begreppen begreppsliga metaforer och lexikala oppositioner används för att vidga begreppsapparaten. Genom analys har fem framträdande diskurskategorier identifierats: Ineffektiva `invandrare` och nyanlända, Språket som nyckel, I Sverige talar vi svenska, Krav som lösning, och Godtycklig och ineffektiv språkutbildning. I dessa diskurser om språk kopplat till integration och invandring framträder en negativ bild av `invandrare` och nyanlända, där de görs ansvariga för en rad olika problem särskilt kopplat till sin egen integrationsprocess. Denna grupp framställs på flera sätt som ineffektiv genom att ha för låg aktivitetsnivå, vara för dålig på att lära sig svenska, inte tillräckligt snabbt lär sig svenska för att i förlängningen bli anställningsbar och få jobb, som någon som lever på bidrag och som inte gör tillräckligt för att bidra till sin egen integrationsprocess. Detta främst genom otillräckliga ansträngningar att skaffa sig språkkunskaper. Genom denna framställning framträder även en tydlig kontrast genom det lexikala oppositionsparet `vi och de`, där `vi`, Sverige/värdsamhället framhävs positivt i motsats till `de`, `invandrarna` och de nyanlända som undermineras. Vidare visar en del av studiens resultat att språket ses som det främsta verktyget för att uppnå integration i form av att skaffa sig arbete och bidra till samhället. Den språkideologiska ingången visar hur det verkar råda en slags enspråkighetsnorm där det svenska språkets status höjs på bekostnad av andra språktillgångars värde. Analysen har även kommit fram till att de lösningar som partierna presenterar för är av kravkaraktär riktat till den enskilde individen. Det fanns även en diskurs som handlade om att den språkutbildning som bedrivs idag inte är tillräcklig, denna linje förde främst Sverigedemokraterna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur olika ordföljdsprinciper i ett förstaspråk påverkar inlärningen av ordföljden i andraspråket svenska. Två grupper jämfördes där den ena hade ett förstaspråk med en bunden ordföljd baserad på den grammatiska principen och den andra ett förstaspråk med en fri ordföljd baserad på tema-rema-principen. Respondenterna bestod av elever inom den kommunala vuxenutbildningen i en västsvensk kommun som gick och läste på Sfi och SAS Grund. Varje respondent fick i uppgift att fritt skriva en kort uppsats. Texterna analyserades därefter ingående för att kunna identifiera vilka sats- och textgrammatiska ordföljdsfel som hade gjorts. Resultatet visade att de båda grupperna gjorde ungefär samma typ av satsgrammatiska fel men att gruppen med ett förstaspråk med fri ordföljd gjorde något fler textgrammatiska fel. Medan flera andra studier lyfter fram övergeneralisering av tema-rema-principen som det största problemet ur textgrammatisk synvinkel för denna senare grupp, fann jag att det snarare var underanvändning av tema-rema-principen som var problematiskt. / The purpose of this study was to examine how different word order principles in a first language influence the learning of word order in Swedish as second language. Two groups were compared in which one had a first language with a bound word order based on the grammatical principle and the other a first language with a free word order based on the topic-comment-principle. Respondents consisted of students in municipal adult education in a western Swedish municipality who studied at SFI and SAS Basic. Each respondent were asked to freely write a short essay. The texts were then analyzed in detail to identify which batch- and text grammatical word order inaccuracy that had been made. The results showed that both groups did about the same type of grammatical errors, but that the group with a first language with free word order did some more text grammatical errors. While several other studies highlight the generalization of the topic-comment-principle as the biggest problem for this latter group, I found that it was rather the lack of use of the topic-comment-principle that was problematic.

Värdegrundstexter är en allt vanligare texttyp i Myndighets-Sverige. I denna uppsats analyserar jag Region Gävleborgs värdegrundstext, samt tre texter där värdegrunden presenteras och preciseras. Genom systemisk-funktionell och intertextuell textanalys undersöker jag hur olika språkliga resurser och intertextuella samspel samverkar i att realisera värdegrundens funktion. Jag analyserar bland annat språkhandlingar, deltagare, processer, tilltal, nominalisering och hur förpliktelse realiseras indirekt. Värdegrundstexten är på många vis vag och öppen för tolkning. Inom ramen för de analyserade texterna förtydligas den och får en i huvudsak förpliktigande och styrande funktion. Den är avsedd att påverka medarbetarnas inre värderingar och attityder såväl som yttre beteende och agerande i arbetet. Det lämnas inget utrymme för att vara medarbetare utan att leva upp till värdegrunden. Särskilt viktiga språkliga resurser är påståendesatser i presens, ett läsarinkluderande vi och ett förutsatt åtagande. De bidrar nämligen till att realisera förpliktelse men på ett sätt som på ytan dämpar det krävande. Analysen visar också hur särhållande av olika språkliga resurser gör det möjligt för organisationen att kräva att medarbetarna har vissa inre värderingar, utan att det framstår som alltför hotande. Det sker genom  att vissa betydelser och funktioner förekommer i själva värdegrundstexten och andra i de omgivande texterna, men aldrig kombineras inom samma satser. Exempelvis förekommer ett läsarinkluderande vi och ett modalt förpliktigande ska aldrig tillsammans i satser som utgör språkhandlingar. Grammatisk inkongruens och andra implicita uttryckssätt har också en avgörande roll. Förpliktelsen vad gäller värdegrunden kan sammantaget göras mycket hög, utan att det behöver synas i själva värdegrundstexten. Genom intratextuella hänvisningar till värdegrunden kommer de omgivande texternas höga förpliktelse att avse det som uttrycks i själva värdegrundstexten.

I denna uppsats undersöks språkanvändningen hos tvåspråkiga barn. Det som speciellt har fokuserats är kodväxling mellan engelska och svenska hos tre tvåspråkiga barn som bor i Sverige. Informanterna är tre pojkar, bröder, som var 5 år och 6 månader vid undersökningen. Frågeställningarna för uppsatsen har bland annat varit hur frekvent kodväxlingen är hos tvåspråkiga barn, vilket som är det dominerande språket, om det är möjligt att se någon individuell skillnad mellan de tre bröderna samt om den kodväxling som kan observeras stämmer överens med den teoretiska bakgrunden om kodväxlingens grammatik.      Resultatet visar att kodväxling är ett frekvent inslag hos två av informanterna, men att den individuella variationen är stor. En av informanterna väljer istället för kodväxling att i hög grad använda det språk som intervjuaren använder. Resultatet visar också att flera av de föreslagna grammatiska restriktionerna för kodväxling inte stöds av materialet, utan att det istället verkar finnas större frihet för korrekt kodväxling än vad den teoretiska bakgrunden föreslår.

Sammandrag Undersökningen behandlar hur inlärare i svenska som andraspråk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. Långt ifrån att vara marginella, felaktiga uttryck, är bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastän dessa kan vara diffusa och svårinringade. En enkät genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmålssvenska, sv1, där eleverna fick bedöma tio meningar där verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansågs av informanterna som användbar, vardaglig och talspråklig, särskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansågs studiens meningar som dålig svenska, men frekvensen av elever som ansåg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ändå använder liknande meningar. Svas-inlärarna uppvisade en större osäkerhet kring bruket jämfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvändning. Osäkerheten rör snarare känslan för huruvida uttryckssättet är korrekt eller inte.

Vi har uppmärksammat att andraspråkselever med finska som modersmål har svårt att tillämpa olika grammatiska fenomen som finns i det svenska språket. Detta har väckt vårt intresse för det aktuella temat och därför vill vi i denna uppsats fördjupa våra kunskaper samt undersöka orsakerna till specifika svårigheter som finska andraspråksinlärare tenderar att ha i det svenska språket. I denna uppsats kommer vi att fokusera på de grammatiska fenomen som leder till svårigheter i andraspråksinlärningen hos tvåspråkiga högstadieelever med finska som modersmål. I uppsatsen försöker vi förklara de grammatiska felen genom att analysera skriftliga texter som andraspråksinlärarna med finska som modersmål har skapat. Syftet med vår undersökning är att få en bredare uppfattning av vad som orsakar de grammatiska felen i de tvåspråkiga elevernas skriftliga produktion och som stöd kommer vi att använda oss av både en kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod för att besvara undersökningens frågeställningar. Undersökningsmaterialet består av 22 autentiska texter som högstadieelever med finska som modersmål från årskurs 7 till 9 har skriftligt producerat. Dessa elever har en lång studiebakgrund och började studera det svenska språket i årskurs 6 i Finland innan de flyttade till Sverige. De analyserade elevtexterna producerades under olika tillfällen och är skrivna utifrån olika teman och genrer. Resultatet påvisar att de flesta grammatiska felen som eleverna gör vid skriftlig produktion av svenska uppstår dels av en negativ transfer, så kallad interferens, från modersmålet, dels av att modersmålet saknar målspråkets strukturer. Detta kan utrönas genom att bland annat jämföra de grammatiska strukturerna i både det svenska och finska språket; en kontrastiv analys tar vid. De fel som den kontrastiva analysen inte kunde förklara kan tänkbart uppstå av inlärningsspråkets komplexitet, övergeneraliseringar, att inläraren inte besitter tillräckliga grammatiska kunskaper i målspråket samt att inläraren använt sig av kommunikationsstrategier.

Abstract Detta examensarbete undersöker de vanligaste grammatiska felen som elever i två klasser i engelska 5 på gymnasiet gör i sina texter. Elevtexterna är producerade av totalt 22 elever i två klasser på en gymnasieskola i södra Skåne. De tydligaste misstagen och de vanligaste är olika slags fel i verbhanteringen. Det skiftar en hel del, men det är allt från kongruensfel till tempusfel i betydelsen att man blandar tempus i satserna. På andra plats i undersökningen kommer bristande interpunktion. Eleverna har svårt för att sätta komma eller punkt och att börja meningar med stor begynnelsebokstav. Anledningen till att jag valt denna inriktning i mitt arbete är att en av de första observationerna man gör som lärare är att det är väldigt vanligt med störande grammatiska fel i elevernas texter, men samtidigt så står det ingenting om grammatikundervisning i det centrala innehållet eller kunskapskraven i Gy2011, utan man talar om struktur, sammanhang och tidsaspekter, vilket ju kan tolkas som att man ställer krav på en korrekt grammatik för att t ex kunna uttrycka olika tidsaspekter. Det kan även ses som att eleverna vid denna nivån i utbildningen bör ha lärt sig basala regler kring t ex verbhantering och interpunktion eftersom det är något som inte nämns i styrdokumenten efter Lgr11 för årskurs 4-6. Jag kommer i analys och diskussion även att väga in bedömningsinstruktionerna för nationella proven i Engelska 5 där man för betyget E lägger stor vikt vid struktur och hur uppgiftsinstruktionerna följs. Man har även i bedömningsinstruktionerna formulerat kraven på språklig korrekthet som störande eller förstörande och man har sett sig tvungna att exemplifiera de grammatiska misstagen som faktiskt bedöms trots att det inte står något om detta i syftestexten, det centrala innehållet eller kunskapskraven. Min slutsats är då att det finns en diskrepans mellan styrdokumenten och de nationella proven samt att det är problematiskt att de grammatiska kunskaperna inte tydligare framhävs i det centrala innehållet, vilket skulle underlätta både för eleverna i deras produktion och för lärarna i bedömning och betygssättning.

This thesis concerns languages in the Greater Hindukush, the area in northern Afghanistan and Pakistan, where a total of about 50 languages are spoken. The thesis’ topic is case systems and case alignment systems of nouns in an areal-typological perspective. This is investigated by using a representative sample. The grammatical relations of S, A and P, and the cases marking these, are investigated. The three attested alignment systems are accusative, ergative and split, and are clearly geogra-phically distributed, which indicates that their status is areal-typological. Based on the sample, there seems to be a tendency for the languages in the Greater Hindukush to exhibit split align-ment systems built on tense-aspect. Most languages employ accusative alignment in imperfect-tive, and ergative alignment in perfective tense-aspects. A compa­rison with a worldwide sample (WALS) is only partly possible, as this sample uses more categories than accusative, ergative and split, but the present sample supports the results in those categories which can be compared. A predominant pattern in core case syncretism is observed, with an opposition of the nomi­native singular versus the nominative plural and the oblique in both numbers. / Denna uppsats behandlar språk i Hindukush i norra Afghanistan och Pakistan, där sammanlagt ca 50 språk talas. Ämnet för studien är kasussystem och kasusmarkeringssystem vid substantiv ur ett areal­typologiskt perspektiv, vilket undersöks utifrån grammatikor i ett representativt urval av språken. De grammatiska relationerna mellan S, A och P och de kasus som markerar dessa under­­söks. Belagda kasusmarkeringssystem är ackusativ- och ergativsystem samt kluvet system. Systemen uppvisar en distinkt geografisk distribution, vilket antyder att kasusmarkeringssystemen är ett arealtypologiskt drag. Vidare pekar resultaten på ett kluvet system baserat på klyvning i tempus-aspekt som det dominerande kasusmarkeringssystemet i Hindukush. De flesta av språken använder ett ackusativt kasusmarkeringssystem i imperfektiva, och ett ergativt kasusmarke-ringssystem i perfektiva tempus-aspekt. En jämförelse med ett globalt sampel (WALS) är bara till viss del möjlig, eftersom studien i WALS använder fler kategorier än ackusativa, ergativa och kluvna system, men den här studien bekräftar resultaten i de kategorier som kan jämföras. Ett dominerande mönster för kärnkasussynkretism kan observeras, med sammanfall av nominativ plural och oblik i båda numerus. / Språkkontakt och språksläktskap i Hindukushregionen, Vetenskapsrådet, Projektnummer: 421-2014-631