No description available.

No description available.

The purpose of this study was to investigate the Nordic Councils’ language policy as norm and practice in Sweden and Iceland. The study covers how the policy is represented in governing documents, how teachers  relate to the policy in attitudes and in teaching, and what differences and similarities can be seen in both countries. The study consists of qualitative interviews with Icelandic and Swedish teachers. The material was analysed by a theoretical framework set up by earlier studies done in the relevant field of research. The findings show that the aims of the Nordic language policy are not entirely met for various reasons.  There are discrepancies between teachers’ praxis and school curriculums in Iceland. Nordic languages are peripheral and vague subjects in the Swedish teacher’s praxis. Both countries have similar attitudes towards Nordic languages and the purpose of teaching coincide between the countries and the Nordic Council.

Uppsatsen behandlar grannspråken i svenskundervisningen. Studiens huvudsyfte var att undersöka gymnasielärares inställning till grannspråk. Ett av delsyftena var att undersöka vilken plats grannspråksundervisning hade i de senaste två läroplanerna samt om förändring skett i och med den nu gällande läroplanen Lgy 2011. Ett andra delsyfte var att ta reda på hur Skolverket motiverade att grannspråken inte fanns med under det centrala innehållet (anvisningar om kursinnehåll) i kursen Svenska 1. Metoden som användes var kvalitativ och materialet inskaffades genom intervjuer med fem lärare samt genom närläsning och jämförelse mellan kursplanerna. Resultatet visade att det i den nya läroplanen Lgy 2011 ges lite större plats åt grannspråken och att innehållsformuleringarna blivit tydligare. Grannspråken finns nu med i alla betygssteg, vilket inte var fallet i Lpf 94. Skolverket motiverade att grannspråken inte finns med i kursen Svenska 1 på grund av att den redan var så pass innehållstung samt att elever förväntades ha fått grundläggande kunskaper från grundskolan. Vad gäller lärares inställning till grannspråken visade resultaten att merparten av lärarna i studien undervisade i grannspråk men att tiden de lade på området skiljde sig stort. Lärarna motiverade sin undervisning främst genom att hänvisa till Skolverkets skrivelser i läroplanen, men de flesta gav även ytterligare motiveringar. Lärarna upplevde även att den undervisning de fått under lärarutbildning gav dem tillräckliga kunskaper för att bedriva undervisning. De flesta lärare uttryckte att de personligen inte tyckte att grannspråken var så roliga att undervisa i men gjorde det trots detta. Min slutsats är att undervisning i grannspråk inte är likvärdig i skolorna beroende på att den tid som läggs på området varierar så.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka lärarstudenters inställning till grannspråksundervisning i den egna framtida yrkesutövningen. Mer specifikt har jag undersökt om inställningen styrs av egna tidigare erfarenheter, utbildningen inom lärarprogrammet och/eller geografisk placering av lärosäte. Resultaten utgörs av svaren på den enkät som delats ut till lärarstudenter inom ämnet svenska på Malmö högskola, Linköpings universitet, Karlstad universitet, Uppsala universitet och Umeå universitet. Totalt 85 informanter har deltagit i undersökningen. Av resultaten att döma har tidigare grannspråkskontakt och geografisk placering av lärosäte inte särskilt stark påverkan på lärarstudenters inställning till grannspråksundervisning, istället är det grannspråksundervisning under lärarutbildningen som påverkar lärarstudenters inställning. Enligt mina resultat bör grannspråk alltså ingå som enskild kurs inom lärarprogrammet vid alla lärosäten, om en positiv inställning till grannspråksundervisning är målet. Dock verkar det krävas mer än en positiv inställning om grannspråksundervisning ska få ökad prioritet i svenskämnet.

År 2016 vann den norska Tv-serien Skam Foreningen Nordens språkpris på grund av sin förmåga “[...] til å engasjere et ungt nordisk publikum, styrke forståelsen av skandinaviske språkvariasjoner og bygge opp positive holdninger til nabospråkene i Norden”. Men i vilken grad stämmer då detta? Denna uppsats har genom en enkätstudie i tre högstadieklasser i Uppsala undersökt niondeklassares norska ord- och läsförståelse, norska språkbruk och vilka attityder de har till Norge och norskan. Svaren har satts i förhållande till deras uppgivna konsumtion av tv-serien Skam. Resultaten bekräftar Foreningen Nordens påstående om Skams effekter. De som sett Skam har som grupp bättre norsk ord- och läsförståelse, använder till viss del norska ungdomsslang och har mer positiva attityder till Norge och norskan. Undersökningen har även visat att de informanter som inte talar svenska hemma eller som både talar svenska och ett annat språk hemma överlag har sämre norsk läsförståelse än de informanter som bara talar svenska hemma. Denna skillnad i språkförståelsen finns dock inte bland de informanter som sett Skam oavsett deras språkliga bakgrund. Uppsatsen har även ett didaktiskt perspektiv då den undersöker hur Skam kan användas i skolans norskundervisning i svenskämnet.

I uppsatsen undersöks, dock med stort bortfall, om det föreligger skillnader i grannspråksundervisningen mellan norska och svenska skolor, som förklarar det faktum att norska elever uppvisar större grannspråkskompetens än svenska elever. Utifrån analys av svar från svenska och norska pedagoger framkom några faktorer som kan bidra till att förklara skillnaden. Majoriteten av de svenska lärarna ansåg att ämnet var svårt eller delvis svårt att undervisa i, både på grund av bristande kompetens och på grund av brist på läromedel. Dessutom ansåg många lärare att ämnet var mindre viktigt. Även paradoxer som ett större ointresse för grannspråk hos norska elever framkom. Det framstod en stor diskrepans mellan politiska ambitioner och den verklighet som dessa ska förverkligas i, och här efterlyser undersökningen tydligare direktiv kring hur de politiska intentionerna ska realiseras.

No description available.

<p>Denna studie har som syfte att synliggöra de kunskaper som skandinaviska ungdomar har i de nordiska grannspråken danska, norska och svenska. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod, och resultaten visar dels att eleverna har en större läsförståelse i norska än danska och svenska, dels att viktigast för förståelsen är kontakten med språket.</p><p>Undervisningen i grannspråken har minskat under de sista 25 åren och en bidragande orsak till detta kan vara dels att lärarna prioriterar bort området till förmån för andra moment, dels att det engelska språket är viktigare i den alltmer globaliserade värld vi lever i.</p> / <p>The purpose of the study is to show the knowledge Scandinavian students have in the Nordic languages Danish, Norwegian and Swedish. We have conducted a survey on the question and the results show that students have a larger understanding in Norwegian than in Danish and Swedish, and the most important thing in learning and understanding a language is being exposed to the language as often as possible.</p><p>Education in Nordic languages has decreased in the last 25 years which might be due to that teachers think other parts is more important than Nordic languages and that English is more important than Nordic languages in this global world we live in.</p>

Syftet med den här systematiska litteraturstudien var att undersöka och kartlägga forskningsfältet om grannspråksundervisning inom svenskämnet kopplat till kursplanerna. Forskningsfrågorna handlade om vilket innehåll grannspråksundervisningen ska ha, vilka arbetssätt som är lämpliga samt vad som gynnar respektive hämmar grannspråksundervisningen. I bakgrunden presenterades Deklarationen om nordisk språkpolitik, skrivningarna om grannspråksundervisning i grund- och gymnasieskolans kursplaner i svenska samt en undersökning om grannspråksförståelse bland ungdomar. Mot denna bakgrund diskuterades fynden från litteraturmaterialet. Där framkom att det finns motsättningar mellan innehållet i kursplaner, nordiska språkdeklarationen samt klassrumspraktiken. Nordiska språkdeklarationen och klassrumspraktiken hade ett större fokus på hörförståelse än vad kursplanerna föreskriver. På frågan om vad undervisningen innehåller så framkom läsning och läsförståelse samt hörförståelse. Kunskaper om realia, grammatik och språkpolitik förekom inte i materialet. Gällande passande metoder i undervisningen handlar åtta av sex publikationer i materialet om projekten Gränsöverskridande nordisk undervisning (GNU) och Nordiska språkpiloter (NSP). Därför blir passande metoder inriktade på dessa projekt och där är digitala medier i fokus. Gynnsamma faktorer för grannspråksundervisningen är: djupa ämneskunskaper hos lärarna, sociala kontakter mellan elever från olika grannländer, passande undervisningsmaterial, nordiskt perspektiv i lärarutbildningarna, integrering av grannspråksundervisning i övriga moment i kursplanerna samt ett multimodalt arbetssätt. Hämmande faktorer för grannspråksundervisning är: tidsbrist, kunskapsbrist, lite utrymme för de nordiska språken i styrdokumenten samt för hög svårighetsgrad i materialet. Av studiens åtta publikationer hade två en svensk kontext, två en norsk kontext och fyra en dansk kontext. Detta tillsammans med den höga representationen av empiri grundad på projekt gör att det finns en forskningslucka att fylla. I nästa examensarbete kommer jag således att bidra till att fylla den forskningsluckan genom att anta ett svenskt elevperspektiv på grannspråksundervisningen där jag undersöker vilken undervisning eleverna anser sig behöva för att kunna kommunicera med medborgare i de nordiska grannländerna. / <p>Svenska</p>