I denna kandidatuppsats kommer jag att försöka förstå hur medarbetare reflekterar kring sitt egenansvar.Fallstudien utgörs av ett kommunalägt bostadsföretag som förvaltar lägenheter och lokaler. Organisationen har nyligen genomfört en omorganisering som har medfört förändringar inom organisationsstrukturen samt medarbetarnas arbetsuppgifter.Jag vill förstå hur respondenterna reflekterar kringegenansvaret i samband med en omorganisering.I studien använder jag mig av Grundad Teori som forskningsmetod och den empiriska undersökningen har genomförts som en fallstudie.Resultatet reflekterar kring de kategorier som har uppkommit och presenterar en sammanställning framkommen utifrån Grundad Teori.

Som avslutande examensarbete inom Speciallärarprogrammet med specialisering utvecklingsstörning 90 hp på Stockholms Universitet genomfördes en aktionsforskning tillsammans med kollegor på två skolor. Problemet som undersöktes var att ta reda på hur undervisning kan utformas för att utveckla bedömning av elevers förmåga att tolka text för elever som är mottagna i särskolan. Studiens resultat beskriver betydelsefulla kärnkategorier utifrån inspiration av grundad teori (GT) för att implementera reciprok undervisning (RU) som ett verktyg inom särskolan för att utforma undervisning som leder till aktiv bedömning av elevers förmåga att tolka text. Vi antar att studiens teoretiska modell även är användbar inom andra skolformer då RU- modellen används.

Den stora tillgängligheten till Internet har inneburit att allt fler människor börjat kommunicera och interagera online, både via sociala medier och onlinespel. Antalet nya plattformar där människor med samma intresse kan mötas och interagera ökar hela tiden. En av alla dessa plattformar är Twitch där individer kan välja att sända live när de spelar dator- och tv-spel medan andra kan välja att agera publik. Utifrån grundad teori undersöker vi hur personer upplever att streama via Twitch och vilka de mest centrala aspekterna av detta är i syfte att öka förståelsen kring detta relativt nya fenomen. Genom intervjuer, frågeformulär och observationer lyfter studien fram hur dessa personer upplever bland annat gemenskap, krav, frustration och näthat genom streamingen. Resultatet visar bland annat på att det är upplevelsen av gemenskap som är det mest centrala inom fenomenet och i de flesta fall det som gör att personerna väljer att ägna sig åt streaming. Utifrån Giddens teori om det senmoderna samhället kopplas fenomenet till ett nutida sammanhang och med Goffmans teorier om roller belyses samspelet mellan streamarna och deras tittare.

Aim: The overall aim of this thesis was to explore and develop knowledge about the housing situation for people with psychiatric disabilities, based on the residents' perspectives. Methods: Three studies are based on a new Swedish questionnaire (SHPD) containing preconceived questions (Studies I-II) and two open-ended questions (Study III), while two studies are theory-generating (Studies IV-V). I - the psychometric properties of SHPD (ICC, descriptive statistics, factor analysis); II - the degree and predictors of housing satisfaction (descriptive statistics, logistical regression analysis); III - the best and worst in housing situation (qualitative content analysis); IV-V - Classic grounded theories about people with psychiatric disabilities, living in supported housing (IV) and in ordinary housing with housing support (V). Results: The results show good psychometric properties for SHPD, a generally high degree of housing satisfaction, and reveal security, privacy and choice as important predictors for satisfaction. Life in supported housing is shown to be characterized by constant togetherness, limited self-determination and violated integrity. Being deprived of self-determination emerged as the main concern for residents, who handle this through striving for meaning. Life in ordinary housing with housing support is shown to be characterized by independence, self-determination, loneliness, and sometimes lack of support. The impossible mission in everyday life emerged as the main concern for residents, who deal with this concern through mastering everyday life. The housing support staff are important facilitators in the process of mastering everyday life, and the continuity of housing support is a prerequisite for the process to succeed. Conclusions: The thesis contributes knowledge about the housing situation for people with psychiatric disabilities. The thesis raises awareness of a need for changes in housing support services towards housing forms and support that strengthen the residents' integrity and autonomy. The individuals' experiences need to be considered in planning and performance of housing support services, and security, privacy, choice, social support and continuity in housing support need to be prioritized.

Det finns många människor i dagens samhälle som har svårigheter som hindrar dem från att arbeta. Det finns olika alternativ för dem när det kommer till arbete och ett av dessa är att arbeta nivåanpassat. Denna studie undersöker vad innebär det för individen att arbeta nivåanpassat? För att få svar på denna fråga har studien gjorts med grundad teori som metodologisk grund. Jag gick in i undersökningen med ett öppet förhållningsätt och lät empirin leda mig. Datainsamlingen består av intervjuer med fem personer. De arbetar på ett företag som arbetar med att låta personer med olika funktionsnedsättningar arbeta nivåanpassat. Vad jag kom fram till i undersökningen är tio kategorier vilka är: gränslandet, inse sina begränsningar, att trivas med något, anpassa och gå vidare, förståelse och stöd från andra, viljan att arbeta, ”diagnos” som möjlighet, ”diagnos” som hinder, rädslan för att oförmåga ska synas samt statusförlust. Kärnkategorin för upplevelsen av att arbeta nivåanpassat visade sig vara gränslandet och de övriga kategorierna befann sig i detta gränsland. Tillsammans utgjorde de innebörden av att arbeta nivåanpassat. För att ge en teoretisk referensram till mitt resultat använde jag mig av två teorier från Goffman vilka var stigma och den bakre och den främre regionen. Jag använde mig även av Ehn och Löfgrens teori om klassifikationens makt. Dessa tre teorier hjälper till att belysa mitt resultat och ge en djupare förståelse för innebörden av det nivåanpassade arbetet.

Risken för att vara med om en fysisk arbetsrelaterad olycka är något som arbetare inom bland annat industri och byggarbeten ofta är utsatta för. Denna studies fokus är att finna en grundkategori hos yrkesaktiva inom fem olika riskrelaterade yrkesområden inom bygg och industri och undersöka riskens omfång. Med en Grundad teoretisk metod så utarbetas en teori från analys av empiriskt material bestående av en intervju vardera med fem individer som är yrkesaktiva inom olika riskrelaterade yrkesområden. Resultatet visar en kärnkategori: Riskerfarenhet som resurs. Den grundade teorin presenterad i denna studie omfattar en kärnkategori och även sju olika tillhörande kategorier med respektive egenskaper och variationer. Dessa sju tillhörande kategorier är: Låg Risk, Hög Risk, Arbetsplatsutrustning, Chefer & Skyddsombud, Arbetsfria vardagen, Utökat Säkerhetsansvar och Organisation. Denna teori är generaliserbar och besvarar frågeställningen och forskningsfrågan inom problemområdet i relation till en individuell och organisationell nivå.

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur livssituationen upplevs och hanteras av föräldrar till ungdomar med Aspergers syndrom. För att uppnå detta syfte undersöktes det med utgångspunkt i gruppen; mödrar till ungdomar med Aspergers syndrom eller autism nivå 1. Datainsamlingen bestod av en diskussionsgrupp på Facebook där åtta mödrar deltog samt semistrukturerade intervjuer med fyra mödrar. Området studerades med metoden grundad teori. Det bidrog till ett förutsättningslöst arbete med mödrarnas vardag och livssituation i fokus. I enlighet med metoden upptäcktes en kärnkategori, övermäktigt föräldraansvar. Övriga kategorier som hittades var; orealistiska sociala förväntningar, praktiska anpassningar i vardagen, psykisk hälsa samt behov av anpassat stöd och hjälp. Dessa kategorier relaterar till varandra processuellt då orealistiska sociala förväntningar i kombination med praktiska anpassningar i vardagen bygger upp det övermäktiga föräldraansvaret som i sin tur påverkar den psykiska hälsan och behovet av anpassat stöd och hjälp. Den teoretiska modellen jämfördes sedan med tidigare forskning, där det gick att finna flera likheter men även luckor som teorin kunde hjälpa till att fylla. Teorin jämfördes även med befintliga teorier om stigma, hedersstigma och skam, där vissa delar ur den genererade teorin kunde förklaras utifrån befintliga teorier samt bidra till fördjupad kunskap om vad som brukar kallas för hedersstigma.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats har varit, att undersöka vad som enligt deltagarna har varit det mest betydelsefulla innehållet i KrAmi-programmet. För att få fram det relevanta i klienternas upplevelser av vad som varit verksamt i KrAmi valde vi att använda oss av Grundad teori. Valet av Grundad teori föll sig naturligt då vi inte ville använda oss av hypoteser eller frågeställningar i studiens inledande skede, då dessa kan anses styra datainsamlingen. Genom tio kvalitativa intervjuer med deltagare har de tre beståndsdelarna stöd, motivation och gör sitt jobb framträtt som de mest centrala för att uppnå ett lyckat resultat. Med dessa tre begrepp har vi valt att knyta an till det sociologiska begreppet KASAM, det vill säga känsla av sammanhang. Det man kan utläsa av undersökningens resultat är att deltagarna genom KrAmi-programmet får vägledning i att finna en meningsfullhet i livet. De människor som har en hög känsla av meningsfullhet ser inte tråkiga och olyckliga händelser som glädjefulla, men de har större möjlighet att söka en mening med händelsen och finna en lösning för att komma vidare i livet</p><p>Nyckelord: grundad teori, stöd, motivation, gör sitt jobb och KASAM.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka hur mötet med och närvaron av människor från andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden är att migrationsfrågorna diskuteras både på politisk nivå och i vardagslag mellan människor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförläggning på den ort där studien är genomförd, och då platsen är liten blev de asylsökande ett märkbart inslag i samhället. Då lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mångkulturellt samhälle undersöktes användes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men även anteckningar från en samling om de asylsökandes situation i samhället, samt insändare i lokaltidningen, användes som data. Resultatet blev att en kärnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstänksamhet emot de asylsökande har uppdagats. Ambivalensen mellan dessa två poler finns, med skiftande balans, inom alla informanterna. Positivt intresse, nyfikenhet, positiva erfarenheter, förståelse och respekt för, och en önskan om samhörighet med, de asylsökande, medlidande samt en insikt i och tacksamhet för den egna situationen märks bland de positiva aspekterna. Till misstänksamheten hör negativa erfarenheter, brist på respekt, ett ansvarsöverlämnande, åsikten att det annorlunda är störande samt ett avstånd till de nytillkomna. Resultatet visar även att majoritetsbefolkningen blivit van vid att leva nära människor från andra kulturer.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att fördjupa förståelsen av invandrarkvinnors livssituation, vilket gjordes med hjälp av frågan hur upplever invandrarkvinnor kvinnorollen? Vi valde att arbeta utifrån Grundad teori och genomförde åtta intervjuer och närmade oss studiefältet så förutsättningslöst som möjligt för att fånga kvinnornas upplevelser i sin helhet. Tre urval genomfördes och ledde oss successivt till det som är kärnan i kvinnornas livssituation “Strävan efter idealet”. Genom analysen framkom ytterligare kategorier som är sammankopplade med huvudtemat. Resultatet visade en komplex bild där kvinnan upplever både svårigheter och möjligheter med sin situation och kämpar för att hitta balansen mellan de två kulturerna. Kärnkategorin synliggjorde en process som förändrar kvinnornas perspektiv på livet. För att fördjupa förståelsen av resultatet relateras det till teorier inom socialpsykologi; Symbolisk interaktionism för att klargöra hur samspelet mellan människor är uppbyggt och Antonovskys teori om Känsla Av Sammanhang för att förklara upplevelsen av den tidigare nämnda processen.</p>