I denna studie har vi undersökt hur 10 högstadiepojkar med utländsk bakgrund reflekterarkring sitt val av fotbollsprofil. Vi genomförde semi-strukturerade intervjuer och analyseraderesultatet utifrån Bourdieus begrepp habitus och kapital.Respondenterna i studien hade alla en utländsk bakgrund och majoriteten hade föräldrar sominte var födda i Europa. Nästan samtliga respondenter berättade att de bodde i segregeradeområden. Uppsatsen kommer fram till att respondenternas uttalade motiv till valet av att sökasig till och delta i fotbollsprofil under skoltid var bland annat för att de tyckte om att spelafotboll. Men även en annan faktor var att de via den utökade träningsmängden i skolan kundeförbättra sina förutsättningar att lyckas som fotbollsspelare. Alla hade som framtidsmål att bliprofessionella fotbollsspelare, men angav som alternativa målsättningar att arbeta som t.ex.läkare eller advokat. I teoretiska termer gav majoriteten av våra respondenter uttryck för attvilja bryta sig loss ifrån den habitus de växt upp i och de hade som mål att erövra nyttekonomiskt, socialt och utbildningskapital via fotbollen. Vilket har flitigt diskuterats som enmöjlig drivkraft bakom valet av fotbollsprofil i denna studie.

Syftet med studien var att undersöka hur psykosociala faktorer som habitus, socialt kapital, attribution och inlärd hjälplöshet påverkar elevens motionsvanor och aktiva medverkan i ämnet Idrott och hälsa. Genom en enkätstudie på en grundskola och en gymnasieskola samlades 113 enkätsvar in och analyserades. Resultatet av studien pekar på att de undersökta faktorerna spelar stor roll i elevernas livsituation och till viss del deras närvaro i ämnet Idrott och hälsa, även om den på de besökta skolorna varit hög. Föräldrar, vänner och omgivning har stor betydelse för elevernas attityd och inställning till idrottande och tillsammans påverkar de i förlängningen närvaron i Idrott och hälsa. Gällande attributionsteorin finns tydliga kopplingar till olika faktorer, främst inre och yttre faktorer. Det märks tydligt att eleverna begår det fundamentala attributionsfelet då de tillskriver andra elevers frånvaro inre faktorer samtidigt som deras egen frånvaro oftast påstås ha yttre orsaksförklaringar. Tecken finns även på självtjänande bias, omvänd självtjänande bias och self-handicapping. Eleverna föredrar kontrollerbara situationer före icke kontrollerbara situationer känner de inte kontroll och inte heller har självtillit och god självkänsla riskerar de att förutspå sitt eget misslyckande och i förlängningen kan det leda till inlärd hjälplöshet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet i grundskolan ser på faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet och våld mellan elever. Finns det skillnader i hur lärare och rektorer uppfattar lärarnas handlingsutrymme? Kan skolans eventuella skolkod påverka hur lärarna handlar? Har de befogenheter och disciplinära åtgärder som har tillkommit i den nya skollagen någon inverkan på lärarnas handlingsutrymme? För att undersöka lärarnas resonemang användes halvstrukturerad intervju. Analysverktyget hermeneutik tillämpades för att analysera den transkriberade texten för att finna svar på denna studies syfte och frågeställning. Lärarens handlingsutrymme visade sig påverkas av olika faktorer inom skolans värld som skolkod, ramfaktorer och skollag. Empirin visar också på att statens införande av den nya skollagen 2010:800 kan ha bidragit till att styrdokumentet inte förankrats på det sätt som lagskrivarna avsåg.

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer som metod undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av samverkan vid överlämningar av information om barn och deras övergång mellan förskola, förskoleklass och årskurs ett. Syftet är att se hur processen vid överlämningar går till, om sekretesslagen har någon påverkan på den information som lämnas vidare och om verksamheternas traditioner kan utgöra ett hinder för samverkan vid överlämningar. Frågeställningarna är därför: Vad har lärare för erfarenheter och upplevelser av den samverkan som sker vid överlämningar mellan verksamheterna? Finns det något som de skulle vilja förändra? Vad är lärares uppfattning om sekretessens betydelse vid överlämningar? Påverkar verksamheternas traditioner den samverkan som sker vid överlämningar och i så fall hur? Intervjuerna genomfördes med sju lärare från olika skolor. Resultatet analyseras utifrån litteratur och tidigare forskning som berör ämnet. Resultatet visar att samverkan vid överlämningar mellan de olika verksamheterna fungerar bra då det hos alla de intervjuade lärarna finns en vilja till samverkan. I de överlämningar som sker mellan förskola och förskoleklass använder de sig av trepartssamtal vilket visar sig vara en anledning till uppfattningen av att samverkan fungerar bra vid överlämningar. Studiens informanter uttrycker att brist på gemensam tid för planering mellan lärare kan utgöra ett hinder vid samverkan och överlämningar. Förskolans och grundskolans olika sekretesslagar visar sig också ha en påverkan på den samverkan som sker vid överlämningar då känslig information om barn inte kan lämnas från förskola till förskoleklass utan föräldrars godkännande. Verksamheternas olika traditioner verkar inte utgöra något hinder för det samverkansarbete som sker utan lärarna är angelägna om att ha ett fungerande samverkansarbete. I resultatet framkommer också att lärarna anser att det arbete och den samverkan som sker i förskola och grundskola ska göras för att det främjar barnet. Informanterna uttrycker en vilja i att hela tiden handla för barnets bästa.

Barn föds med olika förutsättningar för inlärning. Med MUISK och/eller FMT kan man redan före skolstart se vilka barn som kan komma att behöva extra stöd vid läs- och skrivinlärning och i ett tidigt stadium erbjuda FMT. Med hjälp av Lasse Hjelms utvecklade terapimodell och observationsschema skapas ny förutsättning för att tidigt ringa in vilka insatser som kan vara till gagn för barnet. FMT är en bland andra insatser, i den mån skolan kan erbjuda detta. I det här arbetet beskriver jag en del av den praktik jag gjort i grundskolans år ett till tre. Mina studier har visat att FMT kan stärka barns tilltro till sin egen förmåga. Att de vågar ta egna initiativ och får uppleva känslan av att lyckas, stärker deras självkänsla och har i sin tur en positiv inverkan på skolarbetet.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka hur idrottslärares syn på kunskap i ämnet idrott och hälsa påverkar deras arbete med åtgärdsprogram i årskurserna F-6? Frågeställningar Hur kan olika riktlinjer för arbetet med upprättandet och uppföljningen av ett åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa variera på olika skolor?Vilka bakomliggande resonemang och idéer om synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa kan ligga till grund för motivet till varför åtgärdsprogram inte upprättas? Metod Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra lärare inom ämnet idrott och hälsa om deras syn på ämnet, samt hur de arbetar med åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa. Förutom muntliga intervjuer genomfördes dessutom intervjuer via mail. Resultat Få lärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar med upprättandet av åtgärdsprogram. Den syn på kunskap som läraren i ämnet idrott och hälsa har på sitt ämne är en bidragande faktor till varför/varför inte ett åtgärdsprogram upprättas. Slutsats Som tidigare forskning visar, prioriteras främst teoretiska ämnen när det kommer till upprättande av åtgärdsprogram inom grundskolan. Detta kan bero på att synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa inte anses vara av samma vikt som övriga teoretiska ämnen. Det är inte enbart skolledningens syn på kunskap som påverkar arbetet kring åtgärdsprogram för ämnet idrott och hälsa. En annan faktor som påverkar arbetet är lärarens syn är på ämnet.

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angående styrd lek i grundskolans tidigare år. För att få en fördjupad förståelse av pedagogers föreställningar om styrd lek, samt för att få en beskrivning av hur de använder sig av lek i verksamheten, användes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare år. Dessa pedagoger var slumpmässigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig åt. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den. Somliga pedagoger var mer medvetna om lekens betydelse och funktion än andra. Att leka och lära med kroppen är ett genomgående tema som nämns i intervjuerna, likaså nämns den sociala aspekten av lek då elever lär sig tillsammans. Lek är ett stort och svårdefinierbart begrepp enligt pedagogerna och även tidigare forskning har visat på det. Vår slutsats är att pedagogernas inställning till styrd lek samt deras utbildning är det som avgör i vilken utsträckning de arbetar med lek.

Undersökningen visar vilken form av studie- och yrkesvägledning elever i år 8, i två kommuner, tagit del av. Den visar även vilken information de önskar få och vilka förväntningar de har på vägledningen inför det stundande gymnasievalet. Metoden som använts är en enkätundersökning med fasta svarsalternativ och utrymme för elevens egen åsikt. Undersökningen visar att eleverna tagit del av studie- och yrkesorientering genom åren i grundskolan. Den visar även att de vill få en personligt utformad vägledning med en vägledare de känner förtroende för. För att få studie- och yrkesvägledningen att fungera på bästa sätt för eleverna inom skolan, krävs att modeller utformas gemensamt av studie- och yrkesvägledaren, rektor och övrig personal, så att eleverna upplever att informationen de får inte är allmängiltig utan svarar mot deras enskilda behov.

Vi har undersökt hur förskollärare och grundskollärare förhåller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gällande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten står det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med föräldrarna och vi undrade vilket förhållningssätt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i så fall var mellan skolorna. För att ta reda på det gjorde vi en kvalitativ studie där vi intervjuade tre förskollärare och tre grundskollärare. Det framkom att både för- och grundskollärarna samarbetade med föräldrarna men på olika sätt. För förskollärarna låg vikten på att utveckla en öppen, tillitsfull, ärlig och nära relation med föräldrarna där dörren var öppen för föräldrarna att ha inflytande över verksamheten. För grundskollärarnas del var relationsbygget inte lika påtagligt och samarbetets fokus handlade om vad föräldern kunde hjälpa sitt barn med hemma för att nå kunskapsmålen, föräldrarna förväntades inte ha inflytande över verksamheten. Vi anser att båda skolorna behövde utveckla forum för att förbättra samarbetet med föräldrarna och där menar vi att skolorna kan ta hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att utveckla sådana forum.

I denna uppsats jämförs genom intervju bedömningsprocessen hos musiklärare där jag har försökt att hitta likheter och olikheter mellan de två bedömningsyrkena. Musikläraren och dressyrdomaren har berättat om hur de jobbar med bedömningsprocessen och hur de tolkat kriterierna, kriterierna för grundskolan respektive kriterierna inom dressyren som kallas dressyrens grunder. Min frågeställning: Vilka likheter samt skillnader finns i bedömningsprocessen hos en musiklärare respektive en dressyrdomare? Jag har kommit fram till att en av likheterna mellan de två bedömningsprocesserna är att man i båda fall vill uppmuntra den man bedömer och att betyget skall vara en hjälp för fortsatt intresse inom ämnet. Det som skiljer bedömningsprocesserna åt är bland annat att musikläraren tolkar de allmänna kriterierna själv och behöver inte föra en diskussion kring kriterierna medan dressyrdomaren måste vara samspelt med domarkollegiet där alla skall döma lika. / <p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>