The purpose of this Master’s thesis is to discuss marketing as it applies to some school libraries. Today’s marketing is about relations. It involves the establishment, maintenance and development of relations with users, non-users and other library related relationships. By looking at how a number of school librarians do and describe their marketing activities I want to find out what they have for ideas, opportunities and limitations. By highlighting their actions and perceptions, I want to try to understand the marketing position of the school library in the school world and discuss the results with the help of Kotler’s Strategic Marketing Planning Process (SMPP) and Elliott de Sáez applications of Kotler’s theories in the library field. My empirical data consists of seven qualitative semi-structured interviews with school librarians working on seven different schools. The survey shows that all librarians share a positive view of marketing. It also shows that School libraries weak¬nesses are time and staffing shortages. Personnel, continuity and knowledge of the users are on the other side considered to be one of the school library's strengths. The marketing methods used by school libraries are the mouth to mouth method and expositions. The study points out that the librarians don’t have the proper skills in marketing. My conclusion is that Strategic Marketing Planning Process could be a useful strategy for marketing school libraries.

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur några musiklärare använder musikundervisningen som ett verktyg för språkutveckling i årskurs 1. Detta skedde utifrån tre aspekter: musikundervisning för att främja språkutveckling, språkutvecklande arbetsformer i musikundervisningen samt musikundervisningens möjligheter till språkutveckling hos andraspråkselever. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och ett didaktiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med åtta musiklärare verksamma i grundskolor i en mellanstor kommun i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga musiklärare anser att elevernas språkutveckling främjas av musikundervisningen, även då dessa inte aktivt planerar för detta i första hand. Eleverna fick i musikundervisningen möta och öva på språkliga byggstenar, som exempelvis kopplingen mellan fonem och grafem, rimord, textriktningen, ordförståelse, nya begrepp, ordföljd, fantasi och inre bilder. Denna övning skedde genom sång, rörelser och ordlekar. Vidare menar musiklärarna att andraspråkselever övar på det svenska språkets ordföljd och betoningar genom sång samt på ordförståelse genom samtal kring sångtexter. Musiklärarna menar även att andraspråkselevers språkliga självförtroende främjas av deltagande i musikundervisningen. Elevernas språkutveckling, menade musiklärarna, påverkades av musiklärarnas didaktiska val och interaktionen i undervisningen. Studien kommer fram till att det finns många likheter mellan musikundervisningen och svenskämnets kursplan för årkurs F-3. Vi diskuterar musikämnets språkutvecklande möjligheter och om dessa är så stora som musiklärarnas uttalanden visar. Vidare diskuteras huruvida musikämnet bör få större utrymme i elevernas undervisning samt i lärarutbildningen. Vi ser även möjligheter för äldre åldersgrupper och nyanlända att ta del av språkutvecklande arbete via musikundervisning.

Syftet med föreliggande studie är att studera lärares upplevelser av att arbeta med barn inom autismspektrumtillståndet i grundskolan, och därav intervjuades åtta grundskollärare. Data analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Följande teman Påverkan, Första mötet i karriären samt Socialt för barnet blev funna ur dataanalysen. Resultatet indikerar att majoriteten av lärarna kände sig oförberedda när de för första gången skulle möta ett autistiskt barn men efter detta första möte kände flertalet sig mer förberedda. Lärare påverkas både positivt och negativt av att undervisa ett autistiskt barn och lärare måste anpassa sig själva, sitt material, sin undervisning och sitt klassrum utefter det autistiska barnet. Stödet från skolan och lärarnas egna utbildningar upplevdes av majoriteten av lärarna som bristfällig. Läraren arbetar aktivt för att inkludera det autistiska barnet i klassen men de övriga eleverna påverkas både positivt och negativt av det autistiska barnets beteende. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning vilket är i stor grad överensstämmande med föreliggande studie, exempelvis då en samstämmighet mellan vikten av att ha ett bra samarbete med föräldrarna till barnet återfanns både i den föreliggande studien och i föregående.

<p><strong>Syftet med denna studie var att få en uppfattning om hur specialpedagogisk verksamhet hanteras i grundskolan. Vi valde att se på hur verksamheten fördelas mellan flickor/pojkar och på olika uppgivna orsaker (t.ex. ämnessvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter), samt hur verksamheten utformas och hur urvalet av elever till verksamheten går till. Vår ambition var också att få en inblick i lärares resonemang om specialpedagogisk verksamhet. Undersökningsgruppen svarade på frågor via enkäter och därefter blev några av lärarna intervjuade. Enkätfrågorna gav oss svar på de organisatoriska frågorna. Med hjälp av intervjuer fick vi en inblick i hur lärare resonerar om t.ex. urvalet till specialpedagogiskt stöd. I studien framkom att specialpedagogisk verksamhet bedrivs relativt traditionellt. Utformningen av stödet är i huvudsak individbaserat, eleverna träffar specialpedagogen två till tre gånger i veckan utanför klassrummet. Lärarnas ambition är att utveckla pedagogiken till att bättre tillgodose behoven hos elever i svårigheter, men detta tycks vara svårt att realisera. Vi drog slutsatsen att det kompensatoriska perspektivet utgör en stor del av skolornas rådande diskurs avseende specialpedagogisk verksamhet.</strong></p>

<p>Den första januari 2006 trädde en ny lagändring i grundskoleförordningen i kraft. I och med den ska lärarna dokumentera elevernas utveckling i en individuell utvecklingsplan (IUP). Ändringen i grundskoleförordningen är ett politiskt beslut som lärarna ska genomföra tillsammans med eleverna praktiskt i skolan. Syftet med fallstudien är att undersöka tre lärares arbete med de individuella utvecklingsplanerna i årskurs fem på samma skola, samt se hur de gör eleverna delaktiga i arbetet, enligt dem själva. Men även undersöka hur delaktiga och medvetna deras elever är enligt dem själva i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om män som är i en något ovanlig sits. De är nämligen i underläge numerärt och har dessutom i allt fler fall inte särskilt mycket makt. I en skola där merparten av arbetskamraterna är kvinnor och chefen dessutom är kvinna är det rent logiskt sett inte så lätt att vara "mannen i huset" på det sätt man brukar mena med detta talesätt. Hur klarar männen det?</p>

<p>Alla kan vi drabbas av en kris eller katastrof. Då rasar hela vår tillvaro samman på kort tid. Det krävs kunskap och insikt för att hjälpa människor som har råkat ut för en krissituation. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om första hjälpen och krisstöd började gälla den 1 juli 2000. Detta innebär att varje arbetsplats ska ha en beredskap för första hjälpen och krisstöd. Denna föreskrift omfattar även personal och elever inom till exempel grund- och gymnasieskolan. Syftet med arbetet har varit att studera hur krishanteringen i skolorna fungerar samt hur man bör agera vid en krissituation. Hur ser skolornas förberedelser inför en krishantering ut? Hur kan man förbereda sig inför en krishantering? Hur kan en krisplan vara uppbyggd? Vilken slags utbildning finns att tillgå? Vilken hjälp kan man få vid en krissituation? För att studera detta har vi gjort semikvalitativa intervjuer med anställda på fem grundskolor i Västerbottens län samt intervjuat en anställd vid kommunens skolkontor. För att underlätta vid bearbetningen spelades intervjuerna in på band/MP3. Dessutom förde vi båda anteckningar under intervjuförloppet. Vi har besökt skolorna och fått ta del av deras krisplan och krislåda. De skolor vi tog kontakt med hade varit ganska skonade mot olyckor och andra krissituationer. Dessutom visade det sig att de anställda hade relativt lite erfarenhet och utbildning om krishantering. Intervjupersonerna anser dock att krishantering är viktigt och att man måste ha fungerande handlingsplaner på skolorna. Annars kan det skapa mycket oro och förvirring på arbetsplatsen. Genom att ha noggranna förberedelser på skolorna i form av en fungerande krisgrupp, god ledarskap samt kunskap om sorg och krishantering kan eventuella kriser och katastrofer bli lättare att hantera.</p>

<p>Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra både möjligheter och hinder för eleverna, hur de väljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.</p><p>Läroboken är det hjälpmedel som överlägset dominerar matematikundervisningen och bilderna i läroboken har med tiden blivit både större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lärandet, på både positiva och negativa sätt. Det har bland annat konstaterats att inlärningen optimeras då text kompletteras med relevanta bilder.</p><p>Syftet med uppsatsen är att besvara våra tre frågeställningar: Utifrån några utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder åt ifråga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser några läromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser några läromedelsförfattare kan påverka valet av bilder till ett matematikläromedel?</p><p>Studien är gjord i två delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i några utvalda matematikböcker för grundskolans senare år, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematikläromedel.</p><p>Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrån lika många funktioner. Intervjuresultatet visar att det finns många pedagogiska fördelar med att använda bilder tillsammans med matematikuppgifter. Det framkommer också att det finns många faktorer att ta hänsyn till vid bildvalet, då en del bilder under vissa omständigheter försvårar eller hindrar elevernas lärande istället för att underlätta och stödja det.</p>

<p>Enligt en lagändring, från och med januari 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska finnas för att hjälpa eleven att uppnå de mål som finns i styrdokumenten och den tas fram av elev, lärare och föräldrar tillsammans under utvecklingssamtal. Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad som står skrivet i offentliga dokument och forskningslitteratur om individuella utvecklingsplaner, både före och efter lagändringen. Arbetet syftar även till att undersöka vad fyra pedagoger anser om individuella utvecklingsplaner.</p>

<p>Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005. Dessa har detaljstuderats för att ta reda på hur historieskrivningen rörande kungen har sett ut och förändrats. Resultatet av uppsatsen visar att framställningen av kungen har varierat genom den dryga hundraårsperioden med olika sorters texttyper där både beskrivande och berättande texter har förekommit. Vidare har även resultatet visat att det förekommit texter som varken har kunnat karakteriseras som beskrivande, berättande eller argumenterande, och som därför har blivit tilldelade en egen kategori. Inga argumenterade texter har funnits i de undersökta läroböckerna. Gustav III har i huvudsak framställts som en intelligent och upplyst regent som var influerad av den franska kulturen.</p>