I den här studien har syftet varit att undersöka hur matematikläxor påverkar elevernas kunskapsutveckling. Det finns många olika perspektiv att belysa detta på, i det här fallet har fokus legat på lärarens undervisning i årskurs 1-3, där matematikläxor utgör en del av undervisningen som ska ge eleverna förutsättningar och möjligheter att nå kunskapsmålen. Studien har utgått från följande frågeställning: Vad kan vanligt förekommande matematikläxor ge elever och deras kunskapsutveckling? I arbetet med att undersöka denna frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts och vetenskapliga artiklar har sökts fram via databaserna ERIC (Ebsco) och LIBRIS. Vetenskapliga artiklar har utifrån beskrivna kriterier valts ut, granskats och bidragit med kunskaper. Resultatet visar att förekomsten av matematikläxor bygger på traditioner och uppfattningar, att en hög läxfrekvens inte automatiskt utvecklar kunskaper hos eleverna, att elevernas förkunskaper och intellektuella förmågor har betydelse och att det är något som lärare måste ta hänsyn till, att olika typer av förståelse kan utvecklas via läxorna och att matematikläxor som genomförs under lektionstid med stöttning av lärare ökar chansen för fler elever att tillgodogöra sig kunskaperna.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon relation mellan det musikaliska utövande som elever i årskurs 9 tillgodogör sig på sin fritid och det betyg de får i musikämnet i grundskolan. Genom enkätundersökning bland elever i årskurs 9 på två skolor samlades data in och respektive svar har granskats i relation till betyget. Utifrån resultatet har det konstaterats att ungdomar som utövar musik på sin fritid erhåller högre betyg i ämnet musik. Det var ingen avsevärd skillnad i betyg beroende på vilket instrument eller inlärningsmetod som eleven behärskade. Resultatet från denna studie visar att betyget ökar i takt med antalet instrument och inlärningsmetoder som eleven hanterar. Användande av internet har en tydlig positiv koppling till det betyg samt det sammanhang som eleven musicerar i. I studien har det också konstaterats att alla elever med god inställning till ämnet musik kan uppnå goda betyg i musikämnet oavsett om de musicerar på fritiden eller inte.

Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall vilka vardagsföreställningar elever i grundskolans senare år besitter. Undersökningen utgör ett didaktiskt syfte som bidrar till ökad insikt i dels elevers föreställningar om fysikaliska fenomen, men även om det är möjligt att finna ett arbetssätt som är effektivt och tillräckligt innehållsrikt för att utmana elevernas förståelse och kunskaper. De frågeställningar arbetet utgår ifrån är om resultatet för grundskoleelevernas undersökning stämmer överens med tidigare forskning, samt om laboration är en fungerande metod för att förändra vardagsföreställningar. Det är omkring fyrtio deltagande elever i årskurs 7 och årskurs 8 från två olika kommunala grundskolor. Undersökningen delas in i del A och del B, där del A utgörs av en enkätundersökning samt där del B består av en laboration med efterföljande enkätundersökning. De båda enkäterna är desamma för att på effektivaste sätt upptäcka och mäta föreställningarnas utbredning bland eleverna. Undersökningen i del A visar att eleverna besitter de vardagsföreställningar som tidigare forskning visar. Anledningen till dessa kan bland annat bero på situationens kontext, kontakten mellan två livlösa föremål eller att det ena föremålet är mer dominant än den andra då de påverkar varandra. Resultatet på den efterföljande enkätundersökningen i del B visar att somliga föreställningar fortfarande finns kvar bland vissa elever, dock har majoriteten av eleverna förändrat sina föreställningar till de vetenskapliga förklaringarna.

Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärarna för årskurs 7-9 i Kalmar tätort uppfattar arbetet med stora skolklasser och deras interaktion med eleverna, samt hur relationen ser ut mellan urbanisering och det ökade elevantalet för skolklasser i årskurs 7-9. De frågeställningar som undersökningen baseras på är: hur ser relationen ut mellan urbaniseringen till Kalmar tätort och skolklassernas storlek? Samt vilka uppfattningar har ämneslärare i Kalmar tätort om deras interaktion med stora skolklasser? I studien har fyra kvalitativa intervjuer gjorts för att få förståelse kring lärarnas perspektiv på hur undervisningen sker i större klasser. I undersökningen är det flera viktiga teoretiska begrepp som har använts som teoretiska ram. Tätort, urbanisering, landsbygd och skolans förändring är några begrepp som använts för att undersöka och besvara de två frågeställningarna. Studien visar att befolkningen i Kalmar tätort ökar, men det är inte urbaniseringen som är den främsta faktorn utan det är framförallt andra orsaker. Det är bland annat invandring och ökat barnafödande som är den största orsaken till att Kalmar ökar i befolkningsmängd. De lärare som deltar i denna studie beskriver att arbetsbördan ökar när det är fler elever i klasserna. Skolan och kommunens ekonomiska situation påverkar i hög grad hur klasserna ser ut. Om lärarnas arbetsbörda minskar och att skolorna har bättre ekonomi så skulle det leda till att lärarna och eleverna har mer tid till att öka kunskapsutvecklingen.

Matematik som ämne har under lång tid uppfattats som maskulint kodat. Sådana genusstyrda föreställningar kan anses leva kvar än idag, då det efter analys av statistik framgår att de personer som väljer yrken och utbildningar som är matematikintensiva till stor del är män. I skolans styrdokument står det att att elevers könstillhörighet inte ska avgöra vilka studier och arbeten de väljer i framtiden. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur flickors och pojkars matematiska subjektskapande påverkas av faktorer i skolan. Genom att utgå från begrepp som kan ses som centrala i den poststrukturalistiska feministiska teoribildningen möjliggörs denna komparativa litteraturstudie.   De forskningspublikationer som har jämförts och analyserats har resulterat i en sammanställning av olika faktorer som påverkar elevers matematiska subjektskapande. De återkommande faktorer som vi har valt att behandla i denna studie är hur läraren påverkar elevers matematiska subjektskapande, hur klassrumsdiskursen påverkar elevers matematiska subjektivitet samt hur subjektskapandet påverkar matematiska strategier. Resultatet visar att det inte går att urskilja tydliga skillnader mellan flickors och pojkars matematiska prestationer i förskolan och början av årskurs 1, utan dessa ökar under de första skolåren. Av de publikationer vi har analyserat framkommer att subjektskapandet påverkas av faktorer i skolan och att lärares genusstyrda föreställningar har betydelse för subjektskapandet.    Genom att se på människan som ett lärandesubjekt, som hela tiden skapas och skapar sig själv i förhållande till sammanhanget, möjliggörs föreställningen om att även det matematiska subjektskapandet kan ses som föränderligt. Med detta synsätt är subjektet inte matematiskt, utan detta är istället något som subjektet kan bli. Att som lärare ha detta förhållningssätt är av stor relevans för professionen, då det är en förutsättning för att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas.

Den här studien syftar till att undersöka hur grundskolelärare tänker och resonerar kring formativ bedömning med samt hur de förstår och uttrycker sig kring relationen mellan summativ och formativ bedömning. För att undersöka detta har studien använt sig av djupintervjuer av åtta lärare verksamma i grundskolans år 1-6 och har ett fenomenografiskt perspektiv. De tre frågeställningar som studien har använt sig av är: Vilka föreställningar om formativ bedömning har lärare i år 1-3?,  Vilka föreställningar om formativ bedömning har lärare i år 4-6 och vilka likheter och skillnader i lärarnas föreställningar om formativ bedömning finns mellan de som arbetar i år 1-3 och de som arbetar i år 4-6? Resultaten visar att de intervjuande lärarnas föreställningar i stor utsträckning ligger i linje med vad forskningen säger kring begreppen. De uppfattar summativ bedömning som bedömning av ett specifikt kunskapsinnehåll vid en angiven tidpunkt, och formativ bedömning som återkommande bedömning med syfte att användas för att informera beslut om nästa steg i inlärningsprocessen mot elevens långsiktiga mål. Även om det finns variationer bland lärarna i hur de uttrycker sig så visar studien att den variation på informanternas svar som finns inte har ett samband mellan åldern på eleverna som de har.

Det här är en fallstudie där jag har följt ett ämnes- och årskursövergripande projekt där eleverna på olika sätt ska bidra till att skapa en hemsida på temat mobbing. Jag har följt två årskurser i grundskolan i ämnena Svenska, SO och bild och intervjuat lärare och elever för att höra hur de uttrycker sig kring bedömningen av de digitala multimodala artefakter som eleverna producerar i projektet. Bakgrunden till studien är att jag fått upp ögonen för att många lärare, och elever, är osäkra på hur det multimodala materialet ska bedömas. Ett underliggande syfte är undersöka vilken roll bildämnet spelar i projektet och hur elever och lärare tänker kring ämnets medverkan. Tanken är att i förlängningen kunna belysa den roll bildämnet skulle kunna spela i skolan genom att man där lär sig hur man hanterar denna typ av material. Studiens frågeställningar är; Hur uttrycker sig studiens deltagande lärare och elever kring bedömningen av de digitalt producerade artefakterna? Hur in- eller medverkar olika bedömningsaspekter/kulturer i elevernas digitala multimodala arbete i den aktuella fallstudien, och hur kommer det till uttryck i intervjuer med lärare och elever? Vilken är synen på bildämnets medverkan i det ämnesövergripande projektet? De lärare som medverkade i denna studie, och som är vana vid att arbeta digitalt, arbetar tydligt med kunskapskraven i undervisningen och gör vad som räknas som valida bedömningar även om de inte använder sig av för uppgiften utformade bedömningsstöd. I och med att kursplanerna är formulerade på ett sätt som inte ger ett tydligt stöd för bedömningen av elevernas digitala multimodala produktion blir inte heller de delar som hamnar utanför det aktuella ämnets kunskapskrav bedömda. Samtidigt ger lärarna uttryck för att de ser att det är en viktig kunskap. I projektet fick bildämnet en undanskymd roll, men både elever och lärare talade om vad bildämnets medverkan hade kunnat bidra med. Jag har med denna studie uppmärksammat en ”kunskapslucka” som finns i läroplanen kring hur man tar sig an och bedömer elevernas multimodala produktion i en tid där man i skolan i allt högre grad använder sig av digitala verktyg.

Denna uppsats består av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lärare verksamma inom de tidiga åren på grundskolan har samt deras inställning till att använda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lärare verksamma på samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för årskurs 1 och tre som undervisar för årskurs 3. Frågorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhåller sig till de digitala verktygen, deras inställning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som påverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lärarna beskriver sig själva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. Däremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT är i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lärarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, både i skenet av tidigare forskning samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv på hur lärarnas attityder skapas. Studien visar att attityden dessa lärare har till att använda digitala verktyg till stor del formas av deras egen förtrogenhet med tekniken parallellt med deras benägenhet till att prova digital teknik i undervisningen. Detta kan utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärarnas lärande förstås som att läraren skapar sin förståelse för verktyget och dess användningsområden genom att använda IKT-verktygen inom undervisning. Därigenom skapas ett specifikt socialt och kulturellt sammanhang ihop med eleverna som i kombination med diskussionen kring IKT i omgivningen samt kravet från skolledning på att digitalisera sin undervisning också bidrar till lärarens förståelse för IKT. Utöver den egna erfarenheten visar sig även resurser, som tillgången till fungerande utrustning i klassrummet och den upplevda bristen på teknisk support, vara bidragande faktorer till lärarnas attityder kring IKT i undervisningen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka några grundskolelärares inställning till muntliga uppgifter i skolan. Med hjälp av intervjuer med fyra idag yrkesverksamma lärare i grundskolans årskurser 6–9 har jag undersökt i vilken utsträckning de införlivar muntlighet i sin undervisning samt hur de muntliga delarna bedöms. Studien tar även upp problemet talängslan, skillnader mellan lärares och elevers tal i klassrummet vad gäller exempelvis taltid och talets innehåll samt synen på muntligt kontra skriftligt i skolsammanhang. Det har visat sig skilja i resultaten av de fyra intervjuerna bland annat beroende på hur länge de fyra lärarna varit verksamma inom yrket och vilken årskurs de undervisar i. Även vissa likheter har påträffats, till exempel framkom under intervjuerna vilken betydelse för och påverkan på muntliga inslag i undervisningen som den aktuella läroplanen har.

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen. Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier. Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus. De väljer noggrant vilket socialt medie de använder vid vilket tillfälle eftersom de upplever att det finns normer kopplade till applikationerna.  Bilddelning utgör en stor del av ungdomarnas vardag och kommunikation med vänner. De påverkas av andra och anser att det är viktigt att få respons på bilder de publicerar.