Den här studien undersöker hur undervisningen i hållbar utveckling ser ut i geografi i årskurs 7–9. Syftet var att undersöka hur lärare arbetar mot och tolkar hållbar utveckling gentemot läroplanen och kursplanen i geografi för skolans årskurs 7–9. För att ta reda på syftet och besvara frågeställningarna utfördes kvalitativa intervjuer med fyra lärare verksamma inom SO-ämnena i Eskilstuna. Resultatet visar att lärare till viss del tolkar begreppet hållbar utveckling olika, något som kan tyda på bristande information och en avsaknad av tydliga riktlinjer. Begreppet definieras i hög grad utifrån ett ekologiskt perspektiv, medan andra aspekter av begreppet såsom sociala och ekonomiska nämns mer implicit. Undervisningen inom hållbar utveckling kan se mycket olika ut, men många arbetar med fältstudier och temaarbeten. Samtliga respondenter ansåg att det är både möjligt och fördelaktigt att arbeta ämnesövergripande inom hållbar utveckling. I resultatet belyses eventuella brister i lärares kunskaper inom ämnet, vilka också efterfrågar fortbildningar kring ämnet. Detta förhindras dock av en brist på både tid och pengar inom skolan.

I uppsatsens inledning skriver jag om mina personliga erfarenheter som har gett upphov till mitt intresse och fascination av området. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera speciallärare/specialpedagogers uppfattningar om och användandet av fysisk aktivitet i undervisningen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Detta genom att informanterna har fått beskriva hur de uppfattar vilken betydelse fysisk aktivitet har samt hur de konkret arbetar. Metoden som använts är halvstrukturerade livsvärldsintervjuer för att förstå informanternas uppfattningar och hur den kommer till praktiskt uttryck. Resultatet pekar på att informanterna anser att fysisk aktivitet ses som viktig och påverkar lärandet. Det framkommer även att informanternas grundutbildning påverkar arbetssätten som de väljer att arbeta med fysisk aktivitet i sin roll som speciallärare/specialpedagoger. Flera av informanterna inser under intervjuerna att de använder sig av mer fysisk aktivitet än de insett tidigare. En slutsats som kan dras av undersökningen är det finns en kunskapsbrist om hur fysisk aktivitet kan användas ur ett lärandeperspektiv.

In this academic essay I try to find the position of five teachers in the recreation centre during school-time. This essay is based on a qualitative method through semistructured interviews. The empirical material has been analyzed to find positions for the leisure-time teacher during the compulsory school part of the day. The conclusion is that most of the teachers switched between different positions, which indicates that the school's leisure time teacher role is multifaceted and difficult to define. Another conclusion is that most of the leisure time teachers experience that they need more time for planning with their class teacher.

Studiens syfte är att undersöka lärares användning av namn och könande ord i tilltalet gentemot elever samt lärares medvetenhet och resonemang gällande tilltal. Könande ord vilket beskrivs senare i arbetet syftar på ord som tillskriver någon ett kön. Tidigare forskning visar att elever i den svenska skolan ges olika möjligheter att tala och bli tilltalade beroende på vilket biologiskt kön de antas tillhöra. I denna studie undersöks området genom observationer av och intervjuer med tre lärare. Lärarna arbetar i förskoleklass till årskurs tre på två olika skolor i Uppsala kommun. Studien utgår från teorier om genus och identitetsskapande med fokus på interaktion. De tre fallen analyseras och likheter och skillnader mellan de deltagande lärarnas tilltal och resonemang identifieras och presenteras. Studien visar att pojknamn används i högre utsträckning än flicknamn i lärares tilltal till elever, samt att könande ord förekommer i mycket liten utsträckning. Vidare framgår att de deltagande lärarna resonerar mycket kring tilltal till eleverna, men endast en av tre resonerar kring tilltal i förhållande till genus. Genom att genomföra detta självständiga arbete önskar vi att uppmärksamma hur lärares tilltal till elever och resonemang kring detta yttrar sig i praktiken. Denna studie kan ses som ett verktyg i processen mot att bli mer genusmedveten i sin yrkesutövning.

Syftet med studien är att belysa debatten/forskningen/rapporteringen kring den nordiska slöjdens utveckling mot ett ämne med en mer teknisk inriktning. Resultatet visar att det finns anledning att diskutera slöjdämnets utvecklingspotential. Det finns anledning att fortsätta undersöka om hur slöjden skulle kunna utvecklas mot teknisk inriktning. Det finns, som studien visar, fördelar för både slöjd- och teknikämnet att dra av en utveckling av slöjdämnet. Att samverka mellan ämnena kan ge positiva effekter inte bara för eleverna utan också för lärarna. Även om det inte blir en läroplansförändring i den snara framtiden, pekar detta arbete på att det finns anledning att slöjdlärare ute i skolorna börjar diskutera och arbeta närmare teknikämneslärarna. Det handlar också om att om slöjdämnet ska kunna fortsätta hävda sin plats i skolan bör slöjdämnet utvecklas. Med utveckling skulle slöjdämnet kunna gå från att vara en ifrågasatt del av skolan till att bli en självklarhet.

Syftet med studien var att få kunskap om hur verksamma NO-lärare kan undervisa för att synliggöra naturvetenskapligt ämnesinnehåll i grundskolan. Ämnesinnehållet innefattar begrepp som används och som eleverna ska skapa förståelse för genom naturvetenskaplig undervisning. I studien undersöktes vad tre verksamma NO-lärare beskriver som betydelsefulla faktorer vid planering av undervisning, på vilka sätt naturvetenskapliga begrepp synliggörs samt vilka epistemologiska riktningsgivare lärarna använder. Studien inspirerades av epistemologiska riktningsgivare genom pragmatismens syn på lärande. Lärarnas uppfattningar har kunnat urskiljas genom semistrukturerade intervjuer samt öppna, strukturerande och direkta observationer. Resultatet visar att de verksamma lärarna ser flera faktorer som betydelsefulla vid planering av NO-undervisningen. I planeringarna ingår teori i form av att eleverna ska få kunskaper om begrepp och fenomen. Lärarna planerar även för praktiskt undervisning i form av undersökningar. Naturvetenskapliga begrepp synliggörs genom att lärarna uppmärksammar och förenklar begreppen. Lärarna intar flera epistemologiska riktningsgivare i olika undervisningssituationer för att leda eleverna i arbetsprocessen. Lärares undervisning är avgörande för elevernas lärande. I denna studie har det framkommit att lärare planerar för olika arbetsformer och handleder eleverna genom olika metoder i NO-undervisningen för att eleverna ska nå begreppsförståelse. / <p>NO</p>

Undersökningar visar att den ogiltiga ströfrånvaron ökar och att frånvarande elever sällan får den hjälp de behöver i tid för att komma tillbaka till skolan. Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera tjugo kommuners och skolors handlingsplaner om skolfrånvaro. Detta har gjorts via en textanalys. Uppsatsen har haft en kvalitativ forskningsansats med några kvantitativa inslag. Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell har använts som teoretisk utgångspunkt. Skolfrånvaro verkar många gånger påverka och påverkas av de olika system som eleven befinner sig i och omges av. Studien visade att skolfrånvaro är ett brett begrepp som innefattar flera olika typer av frånvaro, till exempel långvarig ogiltig frånvaro och skolvägran. Orsakerna till skolfrånvaro kunde, enligt handlingsplanerna, relateras till barnet som person och/eller till skol- och hemmiljöer. Det förebyggande arbetet såg olika ut i handlingsplanerna. Några exempel var fungerande frånvarorutiner, att skolan erbjöd en stimulerande undervisning samt arbetade för goda relationer mellan lärare och elever. I endast ett fåtal av handlingsplanerna nämndes elevhälsans del i det förebyggande arbetet och i tre handlingsplaner saknades helt beskrivningar av ett förebyggande arbete. Arbetet med att lösa skolfrånvaro beskrevs mer lika och innehöll som regel följande steg: information till hemmet; kartläggning, åtgärdsplanering och implementering av stödinsatser; fördjupad kartläggning, ny åtgärdsplanering och implementering av ytterligare stödinsatser; samt hjälp och stöd av samhället. En majoritet av handlingsplanerna saknade beredskap för hur lärare skall agera eller förhålla sig när en elev kommer tillbaka till skolan. Några implikationer till kommuner och skolor är att se över den interna logiken i handlingsplanerna, att använda elevhälsan mer i det förebyggande arbetet, att definiera centrala begrepp och att skriva in i planerna hur man skall agera när elever kommer tillbaka till skolan efter en lång tids frånvaro

Syftet med studien har varit att erhålla kunskap om hur läroboken kan fungera som resurs i en matematikundervisning där elevers kunskaper utvecklas mot målen i Lgr11. Syftet konkretiserades i följande två frågeställningar: Inom vilka områden vad gäller matematikundervisning kan läroboken fungera som resurs? samt Vilka faktorer påverkar lärobokens potential att fungera som resurs? En systematisk litteraturstudie har genomförts i syfte att erhålla svar på frågeställningarna. Det innebär att relevant litteratur inom området har sökts fram, granskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultatet visar på tre olika områden där läroboken har potential att fungera som en resurs. Det första rör lärobokens innehåll vilket kan fungera som resurs om läraren kritiskt granskar innehållet samt är medveten om dess eventuella tillkortakommanden. Det andra området rör lärobokens potential som resurs för planering av undervisning där resultatet visar att faktorer som lärarens syn på matematiks kunskap samt lärarens syn på elevernas matematiska kompetens påverkar planeringens utformning. Det tredje området som identifierats är lärobokens potential som resurs vid genomförandet av undervisning. Resultatet visar att den kan fungera som resurs om läraren medvetet arbetar med lärobokens uppgifter, inom alla tre identifierade områden, för att kunna utnyttja uppgifternas potential för att utveckla eleverna mot målen i kursplanen för matematik.

Klimatet är nu i stor förändring och sedan 2015 har temperaturen ökat med 1,5 ºC (Hoegh-Guldberg m.fl., 2018). För att förhindra den globala uppvärmningen krävs snabba och omfattande samhällsförändringar. Tidigare studier inom klimatförändringar visar att elever många gånger har svårigheter att förstå vad växthuseffekten innebär samt skilja på den naturliga- och förstärkta växthuseffekten. Flera forskare är även överens om att eleverna har bristande kunskaper om klimatförändringar och det är av stor vikt att eleverna lär sig inom området för att förbereda framtida engagerade personer. Syftet i studien har därav varit att undersöka elevernas kunskaper inom klimatförändringar samt vad eleverna tycker vi kan göra för att bromsa klimatförändringarna. Data har insamlats genom frågeformulär och elevintervjuer som sedan har analyserats genom tematisk analys. Resultatet visade att eleverna har kunskaper inom klimatförändringar och dess orsaker, men att dessa kunskaper är förhållandevis grunda. Eleverna har troligen lärt sig mycket genom medier och därigenom inte givits möjlighet att diskutera och lära sig djupare inom området.

Detta arbete syftar till att undersöka vad lärare genom erfarenhet anser om ledarskap i klassrummet samt hur de använder sitt ledarskap för att skapa förutsättningar för lärande. Den metod som tillämpats i studien är fokuserade gruppintervjuer med lärare som är erkänt duktiga inom ledarskap. Dessa lärare valdes ut med hjälp av Martin Karlberg som utbildar lärare inom ledarskap och bedriver ett projekt för att förbättra lärares ledarskap. Intervjuerna spelades in och transkriberades utefter kategorier, som sedan har tolkats efter relevanta begrepp och sammanhang.Resultatet visade att de intervjuade lärarna anser att ledarkompetens väger tyngre än ämneskompetens och underlättar arbetet som lärare. Lärare med ett starkt ledarskap får elever att prestera bättre då de har en bättre förmåga att leda gruppen. Ledarskap skapar förutsättningar för att ge elever studiero, vilket behövs för ett effektivt lärande. Ledarskap handlar även om att kunna skapa förtroendefulla relationer till sina elever som ger dem trygghet.Resultatet visade också att tydlighet och struktur är viktiga aspekter av ledarskap och som skapar trygghet för elever. Det är även viktigt att ha tydliga ramar och vara konsekvent. Att skapa en klassrumsmiljö där elever hjälper och stöttar varandra är eftersträvansvärt. Det hjälper såväl läraren som elever och skapar ett klassrum som bygger på samarbete. Flexibilitet är även viktigt som ledare då man bör ha förmågan att kunna anpassa eller avbryta sin planering om det behövs.Arbetets slutsats är att lärare som är erkänt duktiga på ledarskap anser att ledarkompetens är en av de viktigaste kvalifikationerna för att vara en bra lärare och skapar bättre förutsättningar för lärande.