Syftet med denna fallstudie har varit att samla in material för att kunna pröva om resultatet stödjer Johansson och Wirths teori om sambandet mellan elevers taluppfattning och huvudräkningsförmåga samt om det insamlade materialet stöder Löwing och Kilborns teori om räknelagars betydelse för elevers huvudräkningsförmåga. Metoden som använts för att samla in material var intervju med elever samt deras lärare. Resultaten från elevintervjuerna stöder delvis Johanssons och Wirths teorier, företrädesvis av de elever som uppnådde höga poäng i huvudräkningstestet och använde hoppstrategier i merparten av uppgifterna. Elevernas prestationer gav även stöd till Löwing och Kilborns (2009) teorier eftersom elevernas användning av den kommutativa lagen tycks vara sammankopplad med elevernas resultat i huvudräkningstestet och val av strategier. Emellertid tycks en välutvecklad taluppfattning både ge eleven förutsättning att kunna använda hoppstrategier och kunna förstå räknelagar. Anseende strategival i undervisningen uppfattas hoppstrategierna och att kunna tabellen som lovande eftersom de har hög effektivitet samtidigt som räkne- och talsortsstrategier, vilka båda har låg effektivitet, bör ifrågasättas.

Syftet med den här studien är att ta reda på om eleverna skriver en annorlunda text på datorn än vad de gör för hand. På så vis kan studien även visa om datorn kan ha någon påverkan på elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga längd, antal långa ord, stavfel, utelämnade punkter, utelämnad stor bokstav efter punkt och användandet av ord med talspråk visade att eleverna skriver en annorlunda text på datorn än vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en längre text på datorn innehöll den datorskrivna texten även fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelämnade punkter och utelämnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll däremot en mindre andel ord med talspråk men en större andel långa ord. Däremot var det ingen direkt skillnad vad gäller meningarnas genomsnittliga längd.

<p>Vi intresserar oss för debatten som förts, bland annat politiskt och i fackpress, gällande läxans vara eller inte vara samt varför läxor som begrepp är frånvarande i dagens styrdokument. Därför är syftet med vår undersökning att beskriva lärares tankar om läxor. Studien bygger på en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med lärare som arbetar i skolår 4 till 6.</p><p>De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:</p><p>Vad anser lärare att det finns för fördelar respektive nackdelar med att ge läxor?</p><p>Hur och varför ger lärare läxor?</p><p>Hur anser lärare att läxor påverkar elevers lärande?</p><p>Av vilken anledning tror lärare att läxbegreppet inte tas upp i nuvarande styrdokument?</p><p>Huvudresultaten i vår studie visar att alla sju lärarna ger läxor, men att de har olika uppfattningar om vad en läxa är och vad den innebär. Hur och varför de ger läxor är också något som skiljer dem åt. Lärarna ser både fördelar och nackdelar med att ge läxor. En fördel är att läxor ses som ett sätt att befästa kunskap, medan en nackdel är att elevernas olika hemförhållanden kan påverka läxläsningen.</p><p>Inga av lärarna har reflekterat över varför läxbegreppet är frånvarande i den nuvarande läroplanen, men majoriteten tror att det handlar om en politisk fråga. Om läxor kan kopplas till lärande råder det delade meningar om. Några av dem tror att det kan ha en positiv inverkan medan några är osäkra. I stort sett är lärarna överens om att läxor inte är nödvändiga för att eleverna ska kunna nå kunskapsmålen.</p>

ADHD var ett intresseväckande fenomen i den pedagogiska och specialpedagogiska debatten genom att det som företeelse ökade i den svenska grundskolan. Studiens syfte var att genom en kritisk diskursanalys problematisera samt analysera, om och hur låg- och mellanstadielärare bidrog till konstruktionen av fenomenet ADHD vid en grundskola. Uppsatsen tog sin vetenskapsfilosofiska utgångspunkt i kritisk realism och använde begrepp samt tillämpliga delar från Bourdieus och Foucaults teoribildningar. Genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer, gavs en möjlig ansats till förståelse för fenomenet. På fältet etablerade fenomenet förhållanden vilka konstituerade och uppehöll en efterfrågan på diagnostisering, medicinering tillika kategoriska pedagogiska- och specialpedagogiska modeller. Detta ägde särskilt rum när behovet av struktur och ordning uppstod i klassrummet samt när lärare upplevde stress och otillräcklighet i sin yrkesutövning. Hos gruppen av informanter var denna efterfrågan på diagnoser uttalad och utbredd samtidigt som den tonades ned i betydelse. I denna studie framfördes synpunkten på att en hegemonisk diskursordning uppehållen av bland annat normaliserande makt fann sin tillämpning inom olika sociala nivåer av organisationen. Normalitetsdiskursen var bland annat iklädd medicinska, psykiatriska, psykologiska men även pedagogiska och specialpedagogiska attribut beroende på vilket ärende som fanns på agendan och vilka agenter som närvarade. Genom ett ingrepp i elevens identitet förflyttades vederbörande in i en abnormitet vilken verkställdes genom medlemskapet i den exkluderade gruppen kallad de här barnen. Det pedagogiska samtalet hos grundskollärarna angående eleverna uppehöll sig ofta kring fenomenet vilket i sig tjänade som normbildare och stabilisator av hierarkiska maktstrukturer på fältet. De krafter som gjorde att detta förhållande uppstod i organisationen gick att studera diskursivt. Studien gav en möjlig tolkning vilken kunde vara fruktsam i lärares strävan efter förståelse för och därmed möjlighet att omkonstruera sin pedagogiska och specialpedagogiska yrkesroll.

Sammanfattning I denna undersökning har sju lärare som undervisar i teknikämnet årskurs 7-9 intervjuats i syfte att undersöka deras val av innehåll utifrån omgivande faktorer och deras ämnessyn.Frågorna som ställts i uppsatsen har haft för avsikt att ge kunskaper för att beskriva omgivande faktorer som påverkar valet av innehåll samt i vilken mån läraren behandlar teknikämnet i relation till etik, hållbar utveckling och olika samhällsfrågor. De omgivande faktorerna handlar om teknikämnets plats bland övriga ämnen på skolan, företrädesvis NO-ämnena. Det handlar också om den fysiska miljön i form av tillgång till rum som lämpar sig för praktiskt arbete, tillgång till material och verktyg samt tid till förfogande. Till omgivande faktorer kopplas också lärarens utbildning och behörighet samt hur det kollegiala ser ut på skolan där läraren är verksam. Undersökningens empiri har analyserats genom DiGironimos dimensioner som kan sägas ramar in vad teknik är, Klasanders emfaser som behandlar de ingångsvärden som läraren har samt Lundqvist som pekar på att läraren är den som ger riktning i lärandet. Analysen har lett fram till slutsatsen att omgivande faktorer spelar stor roll för valet av innehåll och en konsekvens av det är att lärarna i mindre uträckning ordentligt kopplar teknik till värderingar som etik, hållbar utveckling och samhälle. Det visar sig också att Skolinspektionens rapport om teknikämnet stämmer väl överens med det som den här uppsatsen visar.

Genom Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet som kom 1994, fick teknikämnet en egen kursplan och egna kunskapsmål. Det blev en målstyrd skola istället för en regelstyrd. Idag har vi en ny läroplan, Lgr 11, som ger en ny och anpassad styrning över skolan. Ämnet teknik har förändrats i denna läroplan och ska passa in i dagens samhälle. Vad är det centrala i undervisningen i ämnet? Vad vill eleverna lära sig? Vad vill Skolverket att vi ska lära eleverna om teknik? Den här kvalitativa och kvantitativa undersökningen ska försöka ge svar på dessa frågor och ge ökad kunskap om ämnet och om förväntningar som finns av omgivningen. Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till ämnet teknik hos eleverna, de vill arbeta praktiskt men vet inte riktigt hur de kan påverka sina betyg. Lärare i ämnet försöker förmedla nyttan och glädjen med ämnet men har små resurser. Bedömning är problematisk – var går egentligen gränsen mellan exempelvis E och D?

Genom forskning vet vi att den språkliga medvetenheten har en stor betydelse för läs- och skrivutveckling hos barn och elever samt att ett rikt ordförråd är en förutsättning för framtida skolframgångar. Ett vidgat ordförråd är särskilt viktigt för elever med ett annat modersmål än svenska, som på grund av olika skäl inte har hunnit utveckla det svenska språket. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att undersöka hur två lärare i två olika grundskolor i årskurs 3 arbetade med den semantiska medvetenheten, att bygga ett innehållsrikt ordförråd hos elever som har svenska som modersmål samt hos elever som har svenska som andraspråk och om arbetssättet skilde sig åt när det gällde dessa elever. Lärarna observerades under ett antal lektioner och intervjuades efteråt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Genom observationer iakttogs hur lärare arbetade för att stimulera barnens språkliga medvetenhet och med att bygga deras ordförråd medan det genom intervjuer togs del av lärarnas tankar kring ämnet. Resultatet visade att lärarna i studien var medvetna om vikten av ett innehållsrikt ordförråd och arbetade medvetet med att utöka barnens språkliga medvetenhet inklusive ordförråd

Att bilden är ett kommunikativt ämne är något som läroplaner framhävt ända sedan 80-talet. Tidigare studier har dock visat att bildundervisningen i praktiken haft större fokus på bildframställning än bildens kommunikativa aspekter och bildanalys vilket är problematiskt för bildämnets utveckling. Sedan den nya läroplanen trädde i kraft har få eller inga undersökningar gjorts om lärares syn på kommunikativa aspekter av bildämnet idag. Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar om bildämnets kommunikativa aspekter i årskurserna 1-3. För att samla in ett empiriskt material användes samtalsintervjuer som metod där sex lärare deltog. Forskningsfrågorna handlade om vilken grundläggande syn lärarna hade på kommunikation med bilder och bildanalys i undervisningen. Vidare handlade frågeställningarna om vilka aspekter läraren anser är viktiga att samtala med eleverna om vid bildanalys samt när eleverna själva framställer bilder för att föra fram budskap. De teoretiska utgångspunkterna som analysen utgick ifrån grundar sig i bildsemiotiken, vilket är en teori om hur bild kan ses som ett språk och hur man kan använda bilden för att förmedla olika budskap. Resultatet visade att alla lärare ansåg att bilder kan kommunicera något. Det var dock endast två lärare, de med särskild utbildning inom bildämnet, som tydligt uppfattade bilden som ett språk och ansåg det viktigt att undervisa om hur man kan kommunicera olika budskap med hjälp av färger, linjer, former, placering etc. I studien synliggjordes däremot andra uppfattningar om bildämnet där barnens egna uttryck och välbefinnande stärks, istället för att lära ut hur bilden används som ett språk. En central slutsats i denna studie var att majoriteten av lärarna inte uppfattade det viktigt att undervisa om hur man kan förstå och använda bildspråket, vilket kan bero på bristande kunskaper om bildens kommunikativa aspekter och hur man kan lära ut det. Detta bidrar till att barn som växer upp inte får de verktyg de behöver för att förstå och lära sig hantera det stora bildflöde som finns i vårt samhälle idag. För att möjliggöra undervisning inom detta ämne behövs därmed mer utbildning inom bildämnet och bildspråket.

Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat på de problem som funnits, sett ur majoritetssamhällets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrätta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar på hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna. Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning på Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar på frågorna: – Vilka problem har det enligt majoritetssamhället funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan? – Vilka metoder har förespråkats som lösningar på dessa problem? – Har det gått att se något resultat av metoderna som använts? – Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna? Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter år 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frågorna ovan. Avslutningsvis förs en diskussion om litteraturstudiens resultat, vilket sätts i relation till den franske sociologen Jean-Pierre Liégeois tankar om skolans betydelse för de romska grupperna.

Syftet med min studie är att se vad pedagoger anser att de kan gör för att identifiera och ändra de mönster som finns i samhället, vad gäller föreställningar kring kvinnligt och manligt för att få det mer jämställt mellan pojkar och flickor i skolan. Tidigare forskning visar tydligt på att det finns många kvinnliga och manliga mönster i hemmet, samhället och skolan. Det vill säga att det finns mycket saker som specifikt kopplas till kvinnor och saker som specifikt kopplas till män. Men även i skolan och med våra egna barn klär vi och pratar vi med dem på olika sätt beroende på kön. Insamlandet av information har skett genom ostrukturerade intervjuer av fyra pedagoger på en grundskola och dessa intervjuer spelade jag in och transkriberade. Analysen leder till fyra kategorier som är ”att beskriva genus”, ”pedagoger som yrkesutövare kontra föräldrar”, ”att arbeta med genus” och ”möjlighet till förändring”. Studiens resultat visar att viljan att arbeta med genus finns men att det oftast inte arbetas mycket med det på grund av att tiden inte räcker till. Men även att en förändring har skett, dock är den inte stor och kräver mycket mer tid. Jag har också kommit fram till att det finns mycket pedagogerna kan tänka sig att göra och vill göra, för alla pedagoger vill att varje elev ska få möjligheten att få vara sin egen individ inte det kön de är. Nyckelord: grundskola, genus, jämställdhet, jämlikhet, kön