I den här undersökningen ville jag få reda på hur det går till att undervisa, handleda och att studera ämnet bild via internet och datorn, i vad som kallas distansutbildning. Mina undersökningsområden var en distansgrundskola i Sverige samt en skola utomlands där de bedriver distansutbildning genom att få utbildningsmaterial från distansgrundskolan i Sverige. Jag intervjuade en distanslärare i bild på distansgrundskolan i Sverige, samt mailintervjuade en handledare och två distanselever som befinner sig utomlands. Eleverna studerar på en skola utomlands där de får distansutbildning från Sverige. De studerar ämnet bild genom att få bild-uppgifter via internet av bildläraren i Sverige. En handledare finns till hjälp för distanseleverna på skolan utomlands för att de ska klara av distansstudierna. Den här undersökningen gjordes utifrån mitt eget intresse för distansstudier. Jag hade dock inga förkunskaper om hur bildämnet fungerar på distansgrundskola. De distanskurser jag själv studerat har varit på universitets och högskolenivå, och kan därför inte riktigt jämföras med grundskolans distansundervisning. Därför blev undersökningen spännande för mig och jag fick reda på sådant som jag inte visste angående hur distansstudier kan vara på grundskolan. Distansutbildning tycker jag inte behöver vara kopplat till att vara ”distanserad” utan snarare så kan man genom distansutbildning hålla kontakt med varandra via internet. Några frågor som uppkom i denna undersökning var:Vad är det roligaste med att undervisa på distans? Finns det några svårigheter med distansundervisning i grundskolan och vilka i såfall?Vad finns det för orsaker till att elever studerar på distans? Blir distanselevernas bilder mer olika varandra tror du?

I denna studie har jag undersökt hur keramiken kan vara en del av bildämnets undervisning. Syftet är att undersöka hur lärare i dagens skolor använder sig av lera som material i undervisningen i ämnet bild, samt att få en djupare förståelse kring hur man kan nyttja de keramiska teknikerna för grundskolans senare årskurser och i den frivilliga skolformen. Genom att använda kvalitativa enkäter, egna experiment och litteratur visar jag hur ett antal lärare och lärarstuderande ser på användandet av keramik i bildämnet. Jag presenterar också fyra olika tekniker, tumning, kavling, ringling och drejning. Utifrån detta skapas en lärarhandledning och ett läromedel som tar upp de olika teknikerna och sätt att handskas med keramiken i undervisningen. Min slutsats är att lärare ser positivt på att använda sig av keramik i undervisningen och att det finns många fördelar. Genom att teoretiskt och praktiskt lärande knutits samman, skapas ett lärande som ger eleverna möjlighet att nå en djupare förståelse kring 3-dimentionellt skapande, formgivning och det kulturella uttryck som hänger samman med keramiken.

In preparation for the autumn term in 2011, the Swedish elementary school adopted new syllabuses regarding, inter alia, the civic education (Sw. Samhällskunskap). The civic education has traditionally been a disciplinary subject with a main purpose of mediating democratic values as well as providing general orientation in the society. Generally, the civic education intends to reflect the world in which people live in, being a complex society which to a large extent is regularly affected by global aspects and developments. The purpose of this study is to review all the elementary school’s syllabuses relating to the civic education with specific focus on the globalisation perspective. By this study, it is my intention to review changes that continuously have been implemented in relation to the syllabuses and subject over the time. The study has been performed by applying a qualitative and quantitative analysis as to the content in the various syllabuses. The outcome of this study indicates that the civic education to a very large extent has been affected by the globalisation process. In previous syllabuses, the global perspective was primarily applied for the purpose of comparing the Swedish system with the global perspective. It is obvious that the global perspective has taken an important role in the most recently adopted syllabuses with a clear focus on how the globalisation affects various working areas and people in general. In comparison with previous syllabuses, the civic education has also grown and currently comprises of a wider range of working areas. The disciplinary purpose of the subject (as referred to above) is, however, still an important element also in relation to the most recently adopted syllabuses for the subject.

Studiens syfte är att belysa och analysera hur pedagoger i förskola och grundskola beskriver den handledning som de fått av specialpedagog, med målet att möta alla barn och elevers behov. Vi vill också undersöka om det finns skillnader i förskollärarnas och grundskollärarnas beskrivningar av handledningen. Det finns mycket lite forskning om vilka konsekvenser specialpedagogisk handledning kan ha för pedagogisk verksamhet, detta trots att efterfrågan på handledning i förskolan och skolan stadigt ökat under de senaste decennierna enligt tidigare forskning. Genom att använda systemteorin som redskap försöker vi förstå hur en växelverkan kan ske mellan grupp och individ och den ömsesidiga beroende som finn däremellan. Fyra förskollärare och fem grundskollärare från sex kommuner har intervjuats om hur deras upplevelse av specialpedagogisk handledning ser ut. Resultat visar att den handledning som pedagogerna får sker på individnivå, den är oftast initierad av pedagogerna själva och gäller barn i behov av särskilt stöd. Oftast är det frågan om så kallade brandkårsutryckningar, där specialpedagogen kallas in för att snabbt ge råd och lösningar på ett akut problem. Flera pedagoger i studien ger dock uttryck för att vilja ha handledning som ett mer reflekterande verktyg för att kunna förändra och utveckla den pedagogiska verksamheten. Den specialpedagogiska handledningen finns inbyggd i organisationen, men initieras sällan av förskolechef/rektor. Forskning inom området pekar på att när förskolechef/rektor initierar handledning med visioner och tydliga mål får det betydelse för utvecklingen av förskolans/skolans verksamhet. Respondenterna i såväl förskola som skola ser positivt på den handledning som de får, men menar också att specialpedagogen bör vara mer tillgänglig och nära den pedagogiska verksamheten. Det råder en otydlighet i hur den specialpedagogiska yrkesrollen ser ut. Pedagogerna är sällan medvetna om att specialpedagogisk handledning även kan riktas mot grupp- och organisationsnivå.Vår studie visar att det inte finns några större skillnader i den specialpedagogiska handledningen mellan förskola och skola. Pedagogerna i de båda verksamheterna efterfrågar främst specialpedagogisk handledning på individnivå och signalerar därmed en delvis kategorisk syn på barnet då det är utifrån barnets problem som handledningen efterfrågas/ ges.

Syftet med denna fallstudie är att se om användningen av surfplatta kan underlätta inlärningen av språket genom att elever på ett lekfullt sätt får arbeta med språket med hjälp av tekniken. Hur påverkar användandet av surfplattan elevernas intresse för ämnet engelska? Jag har genomfört studien med observationer och intervjuer på en kommunal F–5-skola i en mellanstor stad under en fyraveckorsperiod. Resultatet visar att barnen upplever användningen av surfplattan roligare än vanlig traditionell undervisning. Jag har sett att eleverna blivit mer aktiva vid användandet och glädjen över att få använda surfplattan är stor hos flertalet elever. I stort sett samtliga 19 intervjuade elever upplever själva att deras inlärning ökat och att deras ordförråd blivit större. Pedagogen upplever att eleverna tar större ansvar för sitt lärande och att de efter en tids användning blivit säkrare och lugnare i sin användning av surfplatta under engelskundervisningen.

No description available.

I detta utvecklingsarbete har vi valt att se om läraren kan arbeta med samarbetsövningar som metod för att öka gruppsammanhållningen, dessutom hur läraren enkelt kan arbeta med detta i klassen. Vi har valt att prova några samarbetsövningar i klass fyra och analysera och diskutera hur dessa övningar fungerade respektive inte fungerade med avseende på att stärka sammanhållningen. Klassen vi valde att använda var inte van att arbeta på detta sätt. Att genomföra vissa övningar var för dem problematiskt. Vi kom fram till att arbetet med sammanhållning är viktigt att börja med tidigt då det är svårt att ändra på elevers invanda mönster. Sedan såg vi att samarbetsövningar varvat med möjlighet att reflektera hjälpte eleverna att förstå sin egen möjlighet att förändra och förbättra klassens sammanhållning.

No description available.

Vår studie syftar till att studera två lärares interaktion med sina elever i klassrumsundervisningen för att se graden av flerstämmighet. Studien genomfördes i två skolor, en klass i respektive skola. Den ena skolan är prisbelönt för sin språksatsning och den andra skolan har en traditionell undervisning. För att besvara våra frågeställningar som är Hur skapar lärarna interaktionsutrymme för eleverna genom användning av slutna, öppna och autentiska frågor?, Vilken respons får eleverna på sina yttranden i klassrummet? samt Hur ser skillnaden ut mellan en skola med språkinriktning och en traditionell skola med avseende på fråga 1 och 2? Resultaten visar att läraren står för största delen av dialogutrymmet i klassrummet. Öppna frågor förekommer mest i båda skolorna. Genom öppna frågor bjuder lärarna in eleverna till dialog och eleverna tar plats i dialogen när de besvara lärarfrågor. Eleverna väljer själva till störst del att använda öppna frågor. Vidare visar resultaten att eleverna i liten utsträckning får verbal respons på sina yttranden, men när de får den så sker den i positiv bedömning av upptaget. Skillnaderna mellan skolorna är marginella. Observationerna och intervjuerna visar att båda lärarna är medvetna om dialogutrymmets fördelning och har ett medvetet förhållningssätt i undervisningen. I intervjuerna påtalar lärarna att de reflekterar mycket kring området.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan matematikuppgifters utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Detta undersöks i årskurs 3. För att undersöka dessa samband har elever i årskurs 3 fått lösa ett antal uppgifter på ett test. Uppgifterna kommer ursprungligen från nyare läromedel och är sedan omformulerade för att testa sambandet mellan uppgifternas utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Det har även undersökts hur pojkar, flickor, elever som är starka och medelstarka i matematik påverkas av uppgifters utformning och vad som fungerar som stöd i textuppgifter i matematik. Undersökningen visar att signalord inte har någon betydelse för eleverna som gjort testen som helhet, oavsett kognitiv nivå. För flickor och meledstarka elever tycks signalord emellertid fungera som stöd. Resultaten tyder på att elevnära situationer ger mer stöd ju mer kognitivt utmanande uppgifter blir. Detta samband finns även hos pojkar, flickor, starka och medelstarka elever. Bilder tycks fungera som stöd för eleverna som helhet oavsett hur kognitivt utmanande uppgifter är. Samma sak gäller för pojkar och elever som är medelstarka i matematik. För flickor tycks inte bilder fungera som stöd då en uppgift inte är kognitivt utmanande och för elever som är starka i matematik tycks bilder istället fungera som större stöd ju mindre kognitivt utmanande en uppgift är.