<p>Syftet med denna studie är att undersöka om elever i den</p><p>senare delen av grundskolan känner sig utanför eller</p><p>mobbade då ett annat språk än svenska talas. Ytterligare</p><p>ett syfte med studien är att se på vilket sätt man kan skapa</p><p>ett språkförbud som passar in på en skola för alla. För att</p><p>uppnå syftet används en kvantitativ metod, i form av</p><p>enkäter, samt en kvalitativ metod, i form aven</p><p>semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever i</p><p>skolår nio samt två rektorer på två olika grundskolor.</p><p>Resultatet av studien visar att, större delen av eleverna</p><p>med mer än ett språk använder det i skolan och att de</p><p>andra eleverna känner sig utanför då de inte förstår. Det</p><p>visar även att skolorna arbetar aktivt mot att elever ska</p><p>känna sig utanför på grund av detta problem. I</p><p>diskussionen förs även ett resonemang om hur man kan</p><p>skapa ett språkförbud som passar en skola för alla.</p>

<p>I denna uppsats redovisas resultatet av vår studie som har syftet att ta reda på vilka upplevelser lärare som undervisar i de första tre åren i skolan har om ämnena kemi, fysik och biologi. Vi är nyfikna på detta då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har fått uppfattningen att naturvetenskapen ibland har en negativ klang i skolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio klasslärare i Halmstad kommun. Detta för att på bästa sätt undersöka vår forskningsfråga. En genomgång av litteraturen har gett oss en inblick i hur forskare ser på den naturvetenskapliga undervisningen, både ur ett nationellt och internationellt perspektiv.</p><p>Resultatet visar att lärarna i vår studie arbetar med naturvetenskap i skolan, till största del med tema. Den naturvetenskapliga verksamheten de tre första åren i grundskolan är enligt våra intervjupersoner mestadel inriktad på biologi. Alla lärarna i vår studie påpekar att lärarna har en viktig roll när det kommer till att påverka elevers intresse för naturvetenskapen. Lärarnas fritidsintressen visade sig i största drag inte vara av naturvetenskaplig karaktär och majoriteten har endast positiva erfarenheter av ämnet biologi från sin egen skolgång och inte lika bra erfarenheter av ämnena kemi och fysik. Resultatet visar även att självförtroendet brister hos lärarna när de undervisar i naturvetenskap.</p>

<p>I undersökningen vill vi ta reda på mer om lärarnas inställning till kursplanerna stärvans- och uppnåendemål gällande NO för grundekolans tidigare del. Vi vill också ta reda på om eleverna når uppnåendemålen för NO i år 5. På grund av olika omständigheter, kunde inte alla mål undersökas.</p><p>Skolverket genomförde 2003 ett kunskapsprov med eleverna i år 9 som mätte deras kunskaper i NO. I biologi var en fjärdedel godkända och i fysik och kemi var en tredjedel godkända. Samma år genomfördes en internationell undersökning, rörande NO kunskaper, där svenska elever i år 8 deltog. I jämförelse med de övriga 20 deltagarländerna placerade sig de svenska eleverna bättre än genomsnittet. Resultatet var dock sämre än motsvarande undersökning från 1995.</p><p>Vi gjorde tre kvalitativa intervjuer med lärare och två med skolledare. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av diskursanalys. Vi delade ut ett kunskapsprov till nio klasser i år 6 för att mäta kunskapsnivån. Provet utgick från kursplanernas uppnåendemål i år 5. </p><p>Vi ser ett flertal olika diskursdrag beträffande vad lärarna strukturerar sin planering utifrån, vilka olika metoder lärarna anser vara viktiga samt vilken syn de har på kursplanernas utformning och hur de används. Resultatet på kunskapsprovet visar att totalt sett har 59 % godkänt resultat. I biologi är 66,5 % godkända, i fysik 53 % och i kemi 51 %.</p><p>Någon specifik orsak som förklarar resultatet kan inte urskiljas däremot finns flera möjliga.</p>

<p>I tidigare forskning framkommer att elever i grundskolans senare år har en negativ attityd till naturvetenskapliga ämnen. Syftet med denna uppsats är således att genom en enkätundersökning ta reda på om dagens elever har en annan eller samma attityd som vid tidigare undersökningar. Med hjälp av resultatet kan förhoppningsvis skolan forma sin undervisning så att alla elever i framtiden hyser en positiv attityd till naturvetenskapliga ämnen. Genom en gruppenkätsundersökning tillfrågades elever i årskurs 7, 8 och 9 vad de anser om skolans NO-undervisning. Av undersökningen framkommer att dagens elever har en annan attityd. De har en mer positiv attityd till de naturvetenskapliga ämnena. Vidare visar resultatet att det är skillnad mellan pojkar och flickors inställning. Generellt har pojkarna en mer positiv attityd än vad flickorna har. Det är fler flickor än pojkar som anser att undervisningen i NO ligger på en för hög nivå.</p> / <p>Earlier research shows that pupils in later years of the comprehensive school have a negative attitude towards the scientific subjects. The purpose of my study is to find out how today’s pupils look upon the different scientific subjects and compare that to earlier research. Through an opinion poll, pupils in the 7th, 8th and 9th grade were asked what they think about the scientific education in school. The poll shows that nowadays the pupils have a more positive attitude towards these subjects. Further, the result shows that there is a difference between the boys´ and the girls´ attitudes. Generally boys have a more positive attitude than girls. More girls than boys think that teaching in natural science is too difficult.</p>

<p>Svenskläraren har ett viktigt uppdrag och det är att skapa förutsättningar för att elever skall få en gynnsam språkutveckling. Språk och människa hänger intimt samman och en aspekt på vad svenskämnets uppgift är kanske har att göra med att stärka elevers självkänsla och inte få dem att tappa tron på sig själva. Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på vad ämnet svenska under grundskolans senare år kan påverka för att förstå och ta ansvar för elever och stärka deras självkänsla. Arbetet består av en teoretisk bakgrund där forskningsfrågor ställts som förstärkning till syftet. Metodkapitlet beskriver val av metod och innehåller även etiska aspekter, urval och metodkritik. Själva undersökningen baseras på tre kvalitativa intervjuer med svensklärare under grundskolans senare år. Resultaten diskuteras tillsammans med de huvudsakliga resultaten från teoridelen och detta sker i det avslutande kapitlet. I diskussionsavsnittet ges även förslag till vidare forskning och fördjupning kring ämnen som dykt upp under arbetets gång.</p><p> </p> / <p>The teacher in Swedish has an important mission to help the students get a good development in languages. Languages and human has a close connection to each other and one aspect of the subjects commission has eventually to do with strengthening of the students’ self-esteem and make them not to lose their faith in themselves. My purpose for this investigation is to find out what Swedish during high-school can affect to understand and take responsibility for the students and be strengthening to their self-esteem. The essay consists of one theoretical part where some scientific-questions have been asked to strengthen the purpose.  The method-part describes why I have chosen this method and is also discussing ethical aspects, choice and criticism against the method. The investigation it self is based on three qualitative interviews with teachers in Swedish during high-school. The results are discussed together with the main results from the theoretical part and this is done in the last chapter. In the part of discussion I have also given proposals on further scientific areas to enter more deeply into.</p>

<p>Vår studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i ämnet slöjd, samt att fördjupa vår egen förståelse inom området stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi använt oss av för att få svar på våra frågor är enkäter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien är i åldern 15-16 år. Vi ansåg att det är mycket som händer just i den åldern men ändå att mognaden är på en sådan nivå att kvalitén på denna studie skulle bli bra. De teoretiska utgångspunkter vi beskrivit handlar mycket om självkänsla, att hur en människa mår handlar om vad som händer inuti och utanför kroppen. Resultatet som vi kom fram till visar att elever är stressade. I studien har vi presenterat vilka stressorer de upplever. Ämnen som matematik, kemi, fysik och biologi är de ämnen som eleverna upplever mest stress i, men även faktorer som ljudnivå, klasstorlek är återkommande i många situationer. Studien har gett oss en förståelse om att vi aktivt måste jobba med detta problem i skolan så att kraven skolan ställer möter varje elev.</p> / <p>Our study is about stress in school. The purpose of this report is to determine how stress looks like in school and sloyd to deepen our understanding in the field of stress and how school is trying to counteract the students stress. The methods we used to get answers to our questions was surveys and interviews. The informants who participated in the study are between the ages of 15-16 years. We felt that it was a lot happening right at that age, yet to maturity is at a level that the validity of this study would be fine. The theoretical perspectives we have described and believe in is very much about self-esteem and what happen inside and outside your body. The result that we came to show is that students are stressed. In this study, we have presented the stressors they experience. The students experience that mathematics, chemistry, physict and biology is the most stressful subjects in school, but also factors such as noise level, class size is recurrent in many situations. The study has given us an understanding that we must work actively on this subject in school so the school provides for each student.</p>

Svenskläraren har ett viktigt uppdrag och det är att skapa förutsättningar för att elever skall få en gynnsam språkutveckling. Språk och människa hänger intimt samman och en aspekt på vad svenskämnets uppgift är kanske har att göra med att stärka elevers självkänsla och inte få dem att tappa tron på sig själva. Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på vad ämnet svenska under grundskolans senare år kan påverka för att förstå och ta ansvar för elever och stärka deras självkänsla. Arbetet består av en teoretisk bakgrund där forskningsfrågor ställts som förstärkning till syftet. Metodkapitlet beskriver val av metod och innehåller även etiska aspekter, urval och metodkritik. Själva undersökningen baseras på tre kvalitativa intervjuer med svensklärare under grundskolans senare år. Resultaten diskuteras tillsammans med de huvudsakliga resultaten från teoridelen och detta sker i det avslutande kapitlet. I diskussionsavsnittet ges även förslag till vidare forskning och fördjupning kring ämnen som dykt upp under arbetets gång. / The teacher in Swedish has an important mission to help the students get a good development in languages. Languages and human has a close connection to each other and one aspect of the subjects commission has eventually to do with strengthening of the students’ self-esteem and make them not to lose their faith in themselves. My purpose for this investigation is to find out what Swedish during high-school can affect to understand and take responsibility for the students and be strengthening to their self-esteem. The essay consists of one theoretical part where some scientific-questions have been asked to strengthen the purpose.  The method-part describes why I have chosen this method and is also discussing ethical aspects, choice and criticism against the method. The investigation it self is based on three qualitative interviews with teachers in Swedish during high-school. The results are discussed together with the main results from the theoretical part and this is done in the last chapter. In the part of discussion I have also given proposals on further scientific areas to enter more deeply into.

Vår studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i ämnet slöjd, samt att fördjupa vår egen förståelse inom området stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi använt oss av för att få svar på våra frågor är enkäter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien är i åldern 15-16 år. Vi ansåg att det är mycket som händer just i den åldern men ändå att mognaden är på en sådan nivå att kvalitén på denna studie skulle bli bra. De teoretiska utgångspunkter vi beskrivit handlar mycket om självkänsla, att hur en människa mår handlar om vad som händer inuti och utanför kroppen. Resultatet som vi kom fram till visar att elever är stressade. I studien har vi presenterat vilka stressorer de upplever. Ämnen som matematik, kemi, fysik och biologi är de ämnen som eleverna upplever mest stress i, men även faktorer som ljudnivå, klasstorlek är återkommande i många situationer. Studien har gett oss en förståelse om att vi aktivt måste jobba med detta problem i skolan så att kraven skolan ställer möter varje elev. / Our study is about stress in school. The purpose of this report is to determine how stress looks like in school and sloyd to deepen our understanding in the field of stress and how school is trying to counteract the students stress. The methods we used to get answers to our questions was surveys and interviews. The informants who participated in the study are between the ages of 15-16 years. We felt that it was a lot happening right at that age, yet to maturity is at a level that the validity of this study would be fine. The theoretical perspectives we have described and believe in is very much about self-esteem and what happen inside and outside your body. The result that we came to show is that students are stressed. In this study, we have presented the stressors they experience. The students experience that mathematics, chemistry, physict and biology is the most stressful subjects in school, but also factors such as noise level, class size is recurrent in many situations. The study has given us an understanding that we must work actively on this subject in school so the school provides for each student.

Abstract Our world is facing new challenges depending on the climate changes. The UN panel of climate changes has determined that the human race is responsible for the changes, but also that we have the opportunity to reduce the effects. This demands that the information reaches out to the public which means that the school system carries major responsibility to this type of questions. This also means that the teachers have to be observant, and give the questions the attention which is needed. The purpose of this essay is to see if this awareness exists today among active teachers and teacher students and if the perspective differs among them, but also their opinions is in agreement with the course plan in the subject. To find the answers I have formulated three research questions: What opinion have the teacher students within geography at the University of Karlstad on geography as a subject, and where do they put the emphasis regarding questions of environment? What opinion have the active teachers on geography as a subject, and where do they put the emphasis regarding questions of environment? Are there any differences regarding geography as a subject among active teachers and teacher students? With the purpose of answering the research questions I have used a qualitative method by using interviews which have been analyzed. The result shows that both of the selected groups put large emphasis on environmental issues in the teaching. Both of the selected groups also show that their opinions are in agreement with the course plan. The conclusion is that the environmental issues are regarded as an important part in geography as a subject. There are also some differences of opinion regarding other parts of the subject, but also some similarities. / Sammanfattning Vår värld står inför nya utmaningar i form av ett förändrat klimat. FN: s klimatpanel har fastslagit att det är människan som bär det största ansvaret, men också att vi kan begränsa verkningarna genom att förändra vår livsstil. Detta kräver att information når ut till människor vilket i praktiken innebär att skolan måste arbeta med dessa frågor. Det betyder också att lärarna måste vara medvetna och ge frågorna det utrymme som behövs. Syftet är att se om denna medvetenhet finns idag, bland aktiva lärare och lärarstudenter, och om synsättet skiljer sig åt mellan dem, men också om deras uppfattningar är i paritet till kursplanen. För att ta reda på det har jag formulerat tre forskningsfrågor: Vilken uppfattning av geografiämnet har lärarstudenter, inom geografiämnet vid karlstads universitet, och vilken vikt lägger de vid miljöfrågor? Vilken uppfattning av geografiämnet har behöriga aktiva lärare och vilken vikt lägger de vid miljöfrågor? Föreligger det någon skillnad mellan aktiva lärare och lärarstudenter gällande uppfattningar om geografiämnet? I syfte till att besvara forskningsfrågorna har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer vilka analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att båda urvalsgrupperna lägger stor vikt vid miljöfrågor i undervisningen med viss övervikt för lärarstudenterna. I övrigt uppfattar urvalsgrupperna geografiämnet i paritet med de rådande kursplanerna, förutom något undantag för respektive intervjuobjekt. Slutsatsen blir att miljöfrågor uppfattas som en viktig del i geografiämnet, lärarstudenterna uppfattar kulturgeografin som en viktigare del i geografiämnet än vad de aktiva lärarna gör medan det är tvärtom gällande kart/namn/platsgeografi. Vidare framkommer att endogena (inre)och exogena (yttre) krafter får den största svarsfrekvensen gällande uppfattningarna av geografiämnet.

No description available.