Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning redogöra för lärares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklärande i grundskolans tidigare år. I läroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt ämne där elever ska få möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs främst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet är avgörande för dess effekt. Läraren har en viktig roll för att muntliga diskussioner ska gynna elevers matematiklärande. Tidsbrist, tolkningsfel och samtalskvalitet är exempel på några av de utmaningar som lärare kan möta i samband med muntlig kommunikation. En gynnsam kommunikation, då elever utvecklar sina matematiska kunskaper utmärks av struktur, respekt, trygghet och öppenhet.

This work is about the four artistic subjects theater, music, dance and art, and how teachers can use them as tools in the Swedish education. The aim is to identify the role that the artistic subjects may have in school, their pros and cons, as well as the teachers' attitude towards them. The work is divided into two parts, the theoretical part focuses on research, andpracticepart is based on a quantitative survey with 274 questionnaires, as well as a qualitative survey with three interviews, where all the informants are active teacher at the minimum ages. What emerged from the study is that it doesn’t differ much between research and reality, or in other words the theory and practice, when it comes to the artistic subjects as tools in regular education. The artistic subjects can be time consuming, but if a teacher takes the time they can help both teachers and students in their development. It has also been shown that many of the active teachers do not fully understand what the artistic subjects contains, but when they get concrete example is the vast majority of them in favor of using the artistic subjects as tools in their teaching.

Enligt läroplanen ska elever lära sig att kommunicera på engelska och utveckla tillit till sin språkliga förmåga. För att som lärare kunna stötta eleverna i detta måste man veta vad som kan hindra denna utveckling. Därför har vi valt att i denna litteraturstudie ta del av forskning som berör elevers språkliga ängslan vid tal av ett främmande språk. Våra forskningsfrågor har varit: Vad innebär det att tala ett främmande språk? Vad säger forskning om elevers oro över att tala ett främmande språk? Hur kan läraren stötta eleverna i att tala och känna mindre språklig ängslan? Vi har beskrivit talförmågan utifrån fem kommunikativa kompetenser: språklig kompetens, pragmatisk kompetens, diskursiv kompetens, strategisk kompetens och flyt i språket. Vi har dessutom gett en överblick om vad olika teoretiska synsätt och undervisningsmetoder säger om inlärningen och produktionen av ett främmande språk. Vår andra forskningsfråga har vi besvarat genom att sammanställa tolv empiriska studier. Det har framkommit genom forskningen att vissa elever upplever språklig ängslan, framför allt när de ska tala, vilket påverkar deras språkliga prestationer. Eleverna är rädda för att göra grammatiska fel, uttalsfel och att inte hitta rätt ord. Forskningen har olika syn på korrigeringens roll i klassrummet men resultaten visar att eleverna kan bli oroliga vid överdriven korrigering. Dessutom behandlar forskningen vilket fokus undervisningen ska ha. Framförallt väger man korrekthet mot innehåll i språket. Attityd och motivation har också visats påverka elevernas språkliga ängslan och prestationer i klassrummet. Genom resultaten anser vi att lärare måste ta hänsyn till faktumet att elever upplever språklig ängslan och jobba aktivt för att elever ska känna sig trygga och fria i sitt tal av engelska. Detta kan göras genom att behandla olika aspekter av klassrumsmiljön, nämligen: korrigering, undervisningsfokus, undervisningsnivå, motivation och utökad användning av målspråket. Lärare behöver alltså utvärdera sina val i klassrummet för att kunna styrka eleverna på bästa sätt i deras strävan att få tilltro till sig själva i inlärningen av engelska. Vi skulle vilja se mer forskning om ämnet i svensk kontext och yngre åldrar, vilket vi har saknat.

I läroplanen står det att eleverna i grundskolan ska få en organiserad undervisning under lärares ledning både i helklass, mindre grupper och enskilt. All personal i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och extra anpassning (Lgr 11, s. 7). I vår studie undersöks hur lärare ser på särskilt stöd i matematik i grundskolans tidiga år F - 4, samt hur lärare anpassar matematikundervisningen för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Vi har gjort en kvalitativ enkät där lågstadielärare beskriver hur de hanterar och bygger sin undervisning för att främja elevernas behov. Resultaten visar att elevanpassad undervisning är vad som skapar de bästa förutsättningarna för elever, men att tid saknas för att genomföra detta. Samtidigt visar resultaten att alla lärare använder olika metoder för att hjälpa dessa elever, men en del anpassar sina metoder beroende på vad skolan har för möjligheter som t.ex. lokaler.

Syftet med studien är att undersöka grundskollärares erfarenheter av arbetet med läsläxor. Frågeställningarna för studien handlar om vilka syften och motiv som framträder i lärarnas utsagor om läsläxor, hur lärarna organiserar arbetet med läsläxor avseende planering, genom- förande och uppföljning, samt vilka olika dimensioner av ämnet litteratur och läsning som framträder i deras beskrivningar av arbetet med läsläxor. Kvalitativa intervjuer utfördes med sex lågstadielärare som fick återge hur de organiserar sitt arbete med läsläxor exempelvis genom planering, genomförande och uppföljning. Läxor är något som har använts i skolan under lång tid och det har diskuterats fram och tillbaka om läxors positiva och negativa aspekter för elevers inlärning. I dagens läroplan finns det inga krav på att ha läxor. Detta resulterar i att lärare själva får ta beslutet om de ska ha läxor och på vilket sätt dessa ska genomföras. Denna studie har avgränsat sig till läsläxor eftersom läsin- lärning är en central del i svenskundervisningen i årskurserna 1-3. För att kunna analysera och tydligt beskriva vad lärarna väljer att lyfta fram i undervisningen och vilka delar som hamnar i bakgrunden används Caroline Libergs begrepp den didaktiska reliefen. Därefter kategorise- ras och beskrivs undervisningens innehåll genom Libergs fem innehållsdimensioner. I re- spondenternas utsagor kan man urskilja olika teman som exempelvis att använda läromedel som verktyg för att nivåanpassa läsläxor för eleverna. Resultatet visar att svenskämnets hu- vudsakliga uppgift, enligt respondenterna, är läsförståelse och att eleverna ska få goda förut- sättningar att klara sig i vardagen. Det finns många yttre och inre faktorer som påverkar läx- ornas utformning och användningen av dem, exempelvis elevernas hemförhållanden och vårdnadshavarnas engagemang.

<p> Ämnet Estetisk plattform är ett valbart ämne på en grundskola och i detta ämne arbetar eleverna tematiskt i estetiska läroprocesser. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några elever i grundskolans senare del uppfattar ämnet Estetisk plattform i sin skola. Jag har tagit reda på hur eleverna definierar ämnet Estetisk plattform och vad de lärt sig av Estetisk plattform. Jag har också undersökt huruvida skolans definition av ämnet överrensstämmer med elevernas upplevelser och erfarenheter. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med sex elever som läser detta ämne. De elever som frivilligt ställde upp på intervju fick utgöra mitt urval. Informanterna berättar vad de gör på Estetisk plattform och hur de får påverka ämnet, de berättar om sitt lärande och de informanter som går i årskurs nio berättar hur skillnaden var jämfört med årskurs sju. Resultat som framkommit är att informanterna inte är särskilt medvetna om det egna lärandet i Estetisk plattform och att de tycker att det är ett roligt ämne. Informanterna beskriver att de också fått ut mycket av att gå Estetisk plattform bland annat svarar majoriteten av informanterna att de vågar mer. De har däremot svårt att sätta ord på varför ämnet heter Estetisk plattform, och i en jämförelse mellan skolans dokument och informanternas svar framkommer att informationen är svag från skolans sida, om ämnet Estetisk plattform. </p>

No description available.

<p>Syftet med vårt examensarbete var att inhämta kunskap kring samt jämföra de olika organisa­tions­formerna åldersblandad och åldersindelad undervisning i år 1-3, med fo­kus på lärar- och led­ningsperspektiv. Våra frågeställningar löd: Vilka för- respek­ti­ve nack­delar finns med åldersblandad undervisning? Vilka för- respektive nackdelar finns med åldersindelad undervisning? Vad, vilka motiv, styr skolans val av organisa­tions­form? Samt vilka konsekvenser leder åldersblandad res­­pek­­tive ål­ders­indelad un­dervisning till för lärarrollen? Vår undersökning grundar sig i en fall­studie av två sko­lor, en F-6 skola i ett mindre samhälle samt en F-3 skola i en mellanstor stad, belägna i två intilliggande län i Mellansverige. Kvali­ta­tiva intervjuer använts som metod. Två rektorer samt nio lärare har inter­vjuats. Resultatet vi­sa­de att det finns en rad olika för- och nackdelar med de båda orga­nisa­tionsformerna, åldersblandad och ålders­in­delad undervisning. Resultatet visade även att det är eko­no­­mi, sviktande elevantal, pe­dagogiska skäl samt konkurrens från andra skolor som styr skolans val av organi­sationsform. Det framkom även att det är skillnader i lära­rens arbetssituation när man jämför de båda organisationsformerna med varandra.</p>

<p>For several places in the curriculum, it is clear that pupil participation is important. Students should, together with the teacher, take control and responsibility over their own learning process. This essay aims to describe and analyse pupil participation in the learning process of a class with schooling of a thematic approach. A case study has been used as a research strategy and the studied unit is an age-integrated class with pupils from grades four and five. The empirical relevance has been collected from six observations, a teacher interview and two focus-group interviews with the pupils. The result shows that the pupils have a limited influence in their learning process and that the teachers predetermine the content, methods, co-operation arrangements and rate of studies. The class is aware of the curriculum but are not familiar with what they contain. For example, the pupil’s don’t know what the word "pupil participation" means. The conclusions drawn are that the class should be given more influence in the learning process. The question is how much influence and what kind of influence they are to be given. There is insufficient research on how increased pupil participation affects pupil’s knowledge, but a dialogical communication pattern in the classroom is recommended.</p>

<p><p>Mitt syfte med arbetet är att undersöka vilka olika metoder lärare använder sig av för att framställa och förmedla betygskriterier till sina elever. Dessutom avser jag att ta reda på vad lärare har för åsikter kring betygskriterier, såväl fördelar som nackdelar. Slutligen kommer jag att utreda hur lärare uppfattar elevers inställning till betygskriterier. För att uppnå mitt resultat har jag genomfört individuella intervjuer med lärare på grundskolans senare år.</p><p>Min studie har visat att framställning och förmedling ligger helt på lärarens bord att ansvara över. Jag har funnit fyra olika modeller för hur framställningen sker och tre olika sätt som förmedlingen sker på. Fördelar som finns med arbete med betygskriterier är bland annat att det är en trygghet i arbetet samt att det kan fungera som en sammanhållande länk mellan kollegor och andra skolor. Nackdelarna berör främst tidsomfattning, ämnesskillnader och alltför täta förändringar. Elevernas inställning är enligt lärare likvärdig med deras egen. Lärarnas sätt att arbeta med betygskriterier är väsentligt för resultatet, annars kan det kan lätt leda till orättvisa, missnöje och en, i deras uppfattning, meningslös inlärning.</p></p>