Det är viktigt att som lärare reflektera över de böcker eleverna läser i skolan. Syftet i föreliggande studie är därför att undersöka hur flickor och pojkar gestaltas i barnböcker för skolåldrarna 6–9 med temat fotboll. Undersökning och analys görs utifrån tio kapitelböcker med fotboll som motiv. Böckerna analyseras ur ett genusperspektiv och kopplas därefter till didaktiken. Under analysen visade det sig att de utvalda böckerna hade både manliga och kvinnliga huvudpersoner. Böckerna försöker till en viss del motverka stereotypa könsroller men traditionella könsmönster och egenskaper förkommer ändå. Avslutningsvis diskuteras vikten av lärarens arbetssätt och syn i arbetet med genus där jämställdhet och likabehandling är två viktiga begrepp. Dessutom bör genusfrågor uppmärksammas i klassrummet och öppna upp för diskussioner. Slutsatserna som dras av studien är att undersökningsböckerna kan användas i klassrummet om läraren är medveten om att frågor om genus kan uppstå vid läsningen. De frågor som uppstår kan vara ett viktigt underlag för diskussioner och reflektioner.

This study aims to investigate some teachers’ views of the use of IT in the teaching of writing in grades 1–3, and the possibilities and limitations inherent in its use. Four interviews were conducted with teachers at two different schools. One school had good access to IT tools while the other had little access. The result shows that the teacher’s view is affected most by their own interest in IT and not by the availability of IT in the school. All the teachers were favourable to the use of IT in teaching and saw great potential in it. On the other hand, there were limitations which teachers must be aware of and take into consideration if IT is to benefit the pupil’s progress in writing. Since all pupils learn in different ways, it is important to achieve multimodal learning. By using IT in teaching, the pupils use several different senses. IT should therefore be a part of multimodal learning, but it also needs to be supplemented with other tools, such as paper, pen and other concrete material.

I studien har vi uppmärksammat att det råder bristande representation gällande mångfald i läseboksserien Småböcker Tessan och Marius Paket 1 och Småböcker Tessan och Marius Paket 2 författad av Tomsby & Wennberg och illustrerad av Mill (2016) för grundskolans tidigare år. Med hjälp av kvantitativ bildanalys och kvalitativ textanalys har vi analyserat hur och till vilken grad icke-rasifierade kontra rasifierade karaktärer kommer till uttryck i bilder och textavsnitt i läseboksserien. Resultatet visar att icke-rasifierade karaktärer får ett större utrymme i läseboksserien, både i bild och i text. Vidare visar den kvalitativa textanalysen att rasifierade karaktärer tilldelas en marginaliserad position gällande hur mycket utrymme de får i tal, tanke och aktion.

<p>Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov. Resultatet visar på att fördelarna av att använda sig av konkret material är stora trots det att kunskapsprovet visade på att den teoretiska gruppen lyckades bättre. Observationen visade på att användning av konkret material förhindrade att eleverna blev uttråkade och börjar sysselsätta sig med annat. Observationen visade även på att praktisk undervisning är bättre lämpad för grupparbete samt att eleverna blir mer benägna att hjälpa varandra. Eleverna verkade även stärka sin förmåga för problemlösning. Nackdelar med konkret material var att det är tidskrävande att planera och utforma en sådan undervisningssituation, att det kostar pengar som man inte har samt att inställningen till konkret material är dålig både bland lärare och elever.</p>

<p><p>Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur elever upplever sitt inflytande över undervisningen i grundskolans tidigare år. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning av elevers upplevelse gällande sitt elevinflytande, samt efterföljande kvalitativa intervjuer, och är utförd på en kommunal F-4 skola, som är belägen i en medelstor kommun. Enkätundersökning omfattar 90 stycken elever och intervjuerna är genomförda med 4 stycken elever. Resultaten av enkätundersökningen visar på att eleverna i stor utsträckning upplever att de har ett reellt inflytande (61 %) samt att en klar majoritet av eleverna är nöjda med i vilken utsträckning de upplever sin möjlighet till att påverka under lektionstid (82 %). Resultaten i undersökningarna både går emot och bekräftar tidigare forskning på området. Resultaten gällande elevernas upplevelse av att kunna utöva ett reellt inflytande är diametralt motsatt i jämförelse med tidigare forskning.Däremot stämmer resultaten gällande elevernas upplevelse av att vara nöjda med sin möjlighet till inflytande bra överens med den tidigare forskningen. Våra resultat överensstämmer med styrdokumentens intentioner.</p></p>

<p>Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lärares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lärarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet är att väcka tankar kring det egna förhållningssättet, ge större insikt för samhällets betydelse i dessa frågor samt visa på hur viktigt barn och elevers inflytande är både i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrån intervjuerna till vad modern samhällsteori säger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrån vad två lärare i förskolan och två lärare i grundskolans yngre åldrar har för uppfattningar och attityder och därför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lärarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra självkänsla men att lärarna samtidigt känner sig styrda av uppnåendemål.</p>

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov. Resultatet visar på att fördelarna av att använda sig av konkret material är stora trots det att kunskapsprovet visade på att den teoretiska gruppen lyckades bättre. Observationen visade på att användning av konkret material förhindrade att eleverna blev uttråkade och börjar sysselsätta sig med annat. Observationen visade även på att praktisk undervisning är bättre lämpad för grupparbete samt att eleverna blir mer benägna att hjälpa varandra. Eleverna verkade även stärka sin förmåga för problemlösning. Nackdelar med konkret material var att det är tidskrävande att planera och utforma en sådan undervisningssituation, att det kostar pengar som man inte har samt att inställningen till konkret material är dålig både bland lärare och elever.

Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lärares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lärarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet är att väcka tankar kring det egna förhållningssättet, ge större insikt för samhällets betydelse i dessa frågor samt visa på hur viktigt barn och elevers inflytande är både i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrån intervjuerna till vad modern samhällsteori säger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrån vad två lärare i förskolan och två lärare i grundskolans yngre åldrar har för uppfattningar och attityder och därför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lärarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra självkänsla men att lärarna samtidigt känner sig styrda av uppnåendemål.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur elever upplever sitt inflytande över undervisningen i grundskolans tidigare år. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning av elevers upplevelse gällande sitt elevinflytande, samt efterföljande kvalitativa intervjuer, och är utförd på en kommunal F-4 skola, som är belägen i en medelstor kommun. Enkätundersökning omfattar 90 stycken elever och intervjuerna är genomförda med 4 stycken elever. Resultaten av enkätundersökningen visar på att eleverna i stor utsträckning upplever att de har ett reellt inflytande (61 %) samt att en klar majoritet av eleverna är nöjda med i vilken utsträckning de upplever sin möjlighet till att påverka under lektionstid (82 %). Resultaten i undersökningarna både går emot och bekräftar tidigare forskning på området. Resultaten gällande elevernas upplevelse av att kunna utöva ett reellt inflytande är diametralt motsatt i jämförelse med tidigare forskning.Däremot stämmer resultaten gällande elevernas upplevelse av att vara nöjda med sin möjlighet till inflytande bra överens med den tidigare forskningen. Våra resultat överensstämmer med styrdokumentens intentioner.

Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer och enkätundersökning undersöka hur föräldrar uppfattar sitt barns hemläxa och vilka attityder de har kring läxan. Kan föräldrarnas uppfattningar och attityder skilja sig beroende på vilken utbildningsbakgrund föräldern innehar?  Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju föräldrar till elever i grundskolans tidigare år och en enkätundersökning där 50 föräldrar med samma kriterieurval som ovan deltog. Informanterna som deltar i intervjuerna och enkätundersökningen har varierande utbildningsbakgrund. De teoretiska perspektiv som vi använder till att analyser materialet och som fungerar som ett sökarljus i studien är Bourdieus begrepp kapital och habitus. Resultatet som studien visar på är att det finns en tendens att föräldrars attityder till läxan skiljer sig och att deras utbildningsnivå kan vara en bidragande faktor till detta. Men det huvudsakliga vi kommit fram till i studien är att det mer handlar om den enskilda förälderns engagemang i deras barns skolgång än vilken utbildning denne har i bagaget.