Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielärares syn på sitt uppdrag och om denna stämmer överens med styrdokumenten för lärarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod användes i form av en enkätundersökning med ett ostrukturerat frågeformulär. 22 yrkesverksamma lärare från två olika gymnasieskolor fick besvara enkäten. Resultatet av enkäten visar att lärarens syn på sitt uppdrag stämmer relativt väl överens med rådande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lärarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn på lärarens uppdrag. Lärarna i undersökningen beskriver att det är erfarenhet och utbildning som har lett till den uppfattningen de har om yrket. De nämner även en ny roll i uppdraget som lärare, det vill säga att vara coach åt eleverna och även att de lägger stor vikt på den sociala kompetensen i yrkesutförandet. Slutsatserna vi kan dra av undersökningen är att styrdokumenten måste förankras på ett bättre sätt redan i lärarutbildningen, samt att yrkesverksamma lärare ständigt måste få fortbildning i dessa för att inte stagnera i sitt yrkesutförande.

Inom flygstridsledningsutbildningen har det de senaste två åren underkänts två elever per år, detta motsvarar en andel på cirka en fjärdedel som inte blir godkända. Inför att man påbörjar utbildningen genomförs relativt omfattande uttagningstester vilket borde innebära att endast de med rätt förutsättningar antas till utbildningen. Då vissa individer trots det blir underkända lyfts tesen att detta kan bero på antingen urvalsprocessen eller utbildningen i sig. I denna undersökning har det fokuserats på utbildningen. En intervjustudie har gjorts med samtliga elever och lärare på den nuvarande flygstridsledningsutbildningen i syfte att jämföra utbildningen med Kolbs normativa teori om erfarenhetslärande och därigenom undersöka om brister i utbildningen kan upptäckas. Kolbs teori valdes eftersom han tas upp som betydelsefull företrädare för den teori som, enligt Försvarsmaktens pedagogiska grundsyn, all utbildning i Försvarsmakten skall utgå från. Resultatet visar att kursen till stora delar följer Kolbs modell med undantagen att för lite utrymme ges åt eleverna att själva lära i sin egen takt samt att ordningsföljden i Kolbs lärocirkel inte följs. Implikationerna är att det bör undersökas om det finns brister i urvalsprocessen samt även på vilket sätt man kan förändra utbildningen för att få den mer överensstämmande med Kolbs normativa teori.

Vägsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lärarna på utbildningscentrumet bör därför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda på hur några av lärarna inom de tekniska utbildningarna ser på lärande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till Vägsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle få veta hur väl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lärare och hur lärarna tänker kring lärande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lärare som höll i de observerade utbildningarna.Från de intervjuer som hölls framkom det att lärarna ansåg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lärande skulle ske. De ville även ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna när de undervisade för att främja lärandet, men detta var något som inte syntes så tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes. Begreppet kunskap uppfattade lärarna som ganska svårgripbart och komplext. De flesta framhöll att de tyckte att man kunde dela in kunskap i olika typer och nivåer precis som Vägsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn gör. De tyckte dock att det inte alltid var så lätt att göra dessa indelningar i olika nivåer i praktiken.Från resultatet i denna undersökning går det att se att det finns många likheter mellan lärarnas tankar kring lärande och kunskap och Vägsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Det finns även vissa skillnader som har att göra med att lärarna använder andra begrepp och nämner andra områden än grundsynen.

<p>Sammanfattning</p><p>Arbetets art: Uppsats i pedagogik, 41–60 poäng</p><p>Titel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher.</p><p>Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations’ competence development within three branches.</p><p>Författare: Jane Johansson</p><p>Pernilla Ridal</p><p>Eva-Britt Strand</p><p>Handledare: Linda Reneland-Forsman</p><p>Antal sidor: 38 sidor</p><p>Problem: På vilket sätt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? På vilket sätt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssätt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser?</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa hur arbetsgivares pedagogiska</p><p>grundsyn påverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher.</p><p>Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. Två representanter från varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjänste- och producerande företag. I analysarbetet har vi låtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats när dokument och intervjutexter har tolkats. Resultatet visar att arbetsgivarens pedagogiska grundsyn till stor del avspeglar sig i de kompetensutvecklingsinsatser som görs. Det som skiljer sig åt är att den människosyn som framträder i dokument och arbetssätt hos tjänste- och producerande företag inte återspeglas i de insatser som gjorts. I diskussionsdelen förs en diskussion om hur den pedagogiska grundsynen kan tolkas och uttryckas i förhållande till våra frågeställningar.</p><p>Nyckelord: kompetens, kompetensutveckling, kunskap som produkt och process, kunskapssyn, människosyn, samhällssyn, pedagogisk grundsyn.</p>

I egenskap av speciallärare med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling har vi ett särskilt ansvar när det gäller elevers läs- och skrivförmåga eftersom merparten av uppgifterna i skolan kräver en åldersadekvat läs- och skrivförmåga. När vi som speciallärare möter elever med långvariga svårigheter inom läs- och skrivområdet med en icke kontinuerlig skolnärvaro kan det vara svårt att definiera grundproblematiken. Detta kan utgöra ett hinder i arbetet att sätta in effektiva åtgärder.   Syftet med denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv identifiera framgångsfaktorer som har positiv inverkan för elever i läs- och skrivsvårigheter och deras skolnärvaro utifrån ett professionellt bemötande. Därför genomfördes semistrukturerade intervjuer av fem speciallärare i två olika kommuner kring deras erfarenhet av elever med låg skolnärvaro och läs- och skrivsvårigheter.   Slutsatsen utifrån intervjuerna är samlade under rubrikerna professionellt förhållningssätt, läs- och skrivsvårigheter och låg skolnärvaro. Resultatet presenteras genom ett antal framgångsfaktorer i syfte att öka skolnärvaron. Gällande det professionella förhållningssättet är ett kontinuerligt och professionellt bemötande av engagerade, lyhörda och uppmärksamma pedagoger ett vinnande koncept. Vår studie visar också värdet av kartläggning kring elever för att sätta in rätt åtgärder och utvärdera dessa så att de är ändamålsenliga. Organisationen kring eleverna och att de upplevs inkluderade, känner delaktighet och har stöd är en nyckeln till att öka skolnärvaron.

The purpose of this master thesis is to investigate how librarians working in academic libraries are experiencing the reference situation from a pedagogical point of view, by applying a theoretical framework consisting of learning strategies and their different characteristics, to qualitative interviews. Other goals are to elucidate the fact that learning takes place every day at libraries during the reference situation and that this work must be seen as “one of the most important activities that takes place at the library”, using the words from one of the interviewed librarians, but also to make place for more discussions regarding pedagogic and library work. This is done by posing questions about knowledge, learning, information literacy, communication, the reference encounter, the roles of the librarian, policy and also architectural aspects of the reference situation. The interviews were taped, transcribed and categorized according to the earlier mentioned areas of interest. Results and analyses are presented with quotes from the interviews that are related to the framework as well as to research by participants in this, and other relevant, subject fields. This essay points out that academic librarians are aware of the pedagogical aspects of the reference situation and consider it to be a learning situation of great importance for the user. Results also show that the main pedagogical theories that influence the academic librarians work during the contact with the user in the reference situation are individual and social constructivism. According to the authors of this essay, the reference situation must be seen as a complex situation with interrelated elements, mostly affected by the context the librarian and the user find themselves in. In so doing, the pedagogical foundation of the reference situation may differ. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this Master’s Thesis is to examine and describe how a wiki can be used in the information seeking education. We believe that the preconditions for education and learning are changing; technology and Internet has introduced new tools for the learning situation. To examine this we will describe how the wiki technology can be used in the information seeking education, describe how the goals of the information seeking education are reached when using a wiki and lastly investigate the school librarian’s pedagogical role in wiki-based education. In our research we have used qualitative interviews, observations and study of the artifact. We have interviewed the school librarian and her seventh grade students, observed the learning situation in the class room and studied their use of their wiki. We learned that the wiki was used as a platform in the education and that the school librarian found it easy to implement and use. The students found it easy and fun to use most of the time. We found that the school librarian’s role were twofold; tutor and intermediary. When using the wiki the learning situation is changed, there are new roles and the teaching moves away from the teacher’s desk. We also came to the conclusion that the wiki was not used to its full potential in terms of collaboration.

The purpose of this Master’s thesis studies is to examine how information seeking is taught from a pedagogical and didactic perspective. The questions at issue are:• What is the content in information seeking education?• What aims are focused in information seeking education?• What methods are used in information seeking education? The methods being used are empirical studies and studies of literature, within the subject area. The study is inspired by phenomenographical learning theories. Through eight qualitative interviews we have examined how the respondents describe the content, the aims and the methods in their information seeking education. These interviews have been taped, transcribed and categorized. Our theoretical framework is based on pedagogic theories of knowledge and a didactic theory. To subsequently clarify the dynamic relation between these a pedagogical triangle of practice were used. This essay points out that the information seeking educations are reflected in a pedagogical and didactic perspective to some extent only. Our study shows that all our respondents are well aware of many of the students’ difficulties in the information seeking process and there is a discrepancy between this awareness and the measures taken in the teaching. According to the authors of this essay, the school librarian work would be facilitated if they have knowledge in pedagogical and didactic theory and that teachers ought to make information seeking to an explicit learning object where their knowledge of pedagogical and didactic theory are used. / Uppsatsnivå: D

<p>The purpose of this essay has been to identify a couple of different factors that matter when a teacher chooses method and raw material for teaching his students. The person interviewed is a man, whose lesson I also observed. The result shows that there are several factors of great importance for his choice. My conclusion of this is that this teacher’s choice depends on the school as institution with all the people that operate there, the composition of the students and the school’s curriculum, but this teacher’s pedagogical basic view also has a great importance for his teaching.</p>

<p>Införandet av Grundsyn Underrättelsetjänst (Grundsyn Und08) beskrivs som en stor utmaning för underrättelsetjänsten i så motto att nya metoder och processer skall utvecklas som gör att man på ett effektivare sätt möter olika beslutsfattares framtida krav.</p><p>Inom verksamhetsfältet underrättelsetjänst saknas en allmänt erkänd effektivitetsdefinition varvid ordets betydelse och användning ligger öppet för bedömning och tolkning. Man kan därför på goda grunder anta att det inom professionen finns en mängd olika uppfattningar om hur begreppet effektivitet bör värderas.</p><p>Detta är inte tillfredsställande om man beaktar hur värdeladdat effektivitetsbegreppet är i de sammanhang det används. Avsaknad av en effektivitetsdefinition innebär ur en teoretisk synvinkel att effektivitetsbegreppets räckvidd därmed blir oklar. Det behövs därför en gemensam förståelse av hur effektivitetsbegreppet kan tolkas och förstås. De tankar som här läggs fram skall i detta sammanhang förhoppningsvis utgöra ett bidrag som ökar förståelse för användandet av effektivitetsbegreppet inom underrättelsetjänsten.</p>