Ingen vätska kan ersätta vatten och utan vatten kan inget liv existera. Markens fysikaliska egenskaper och kemiska förhållanden styr spridningen av de föroreningsämnen som före¬kommer i mark och i vatten. Katrineholms kommun vill i framtiden kunna utnyttja vattenmagasinen i Forssjö. Ett antal observationsrör har placerats i Forssjö, vilket är beläget cirka 8 km sydost om Katrineholm. I dagsläget används inte GIS i kommunen och detta gjorde att jag blev intresserad av vilka möjligheter som GIS skulle kunna tillföra med utgångspunkt i den brunnsdatabas med vatten¬kvalitetsmätningar som finns i kommunen. Detta examensarbete består av två delar. Den första delen granskar risken för föroreningar från den del av väg 52 mellan Katrineholm och Nyköping som passerar Katrineholmsåsen sydost om Katrineholm. Inom riskkartan visade det sig att de jordlager som täcker akviferen, Katrineholmsåsen, inte ger naturligt skydd åt grundvattnet mot nedträngande föroreningarna. Den metod som används för att beräkna riskerna för förorenat grundvatten är den hydrogeologiska sårbarhetsmodell som Lena Maxe och Per-Olof Johansson har utarbetat i Bedömning av grundvattnets sårbarhet, 1998. I Katrineholms kommun finns fullständiga data om jordarter och en utmärkt brunnsdatabas. För att utredda risken för en förorening av akviferen i Katrineholmsåsen från väg 52, behövs ett bra verktyg. Detta arbete kommer att visa hur och på vilka sätt GIS kan utföra detta. Under arbetets gång har kontakt tagits med Räddningsverket i Karlstad. Via den kontakten har mycket värdefull information skaffats, till exempel hur genomströmnings¬hastigheter beräknas för föroreningsämnen, vilka program som de använder för att beräkna risker vid spill och utsläpp av kemikalier. I andra delen av mitt arbete har jag granskat vilken metod som lämpar sig bäst för interpolering av situationen mellan mätpunkterna; kriging eller cokriging, i geostatistiska analyser. För att hitta den bäst anpassade modellen har jag använt ekvationen: fel = r = ύ – v. Här gäller det att söka en modell som ger felet ett värde så nära noll som möjligt. Utryckning vid utsläpp av bensin, diesel och övriga petroleumprodukter utgjorde 75 % av fallen enligt Räddningsverket insatsstatistik 2000 – 2003. Dessa ämnen ingår i gruppen kemikalier med benämningen NAPL, Non Aqueous Phase Liquid. I mitt arbete har jag koncentrerat mig på hur utsläpp av denna grupp av kemikalier på väg 52 skulle kunna förorena akviferen i Katrineholmsåsen.

Vattenskyddsområdet för Degebergas kommunala vattentäkt inrättades 1979 och skall innan 2022 uppdateras enligt ny lagstiftning och miljökvalitetsmål som en del av Kristianstad kommuns miljöarbete. Denna rapport har tagit del av befintligt tekniskt underlag från C4 Teknik, Kristianstad kommun, med förslag på utformning av nytt utökat vattenskyddsområde för att därigenom inventera och analysera de riskobjekt som kan utgöra potentiella föroreningskällor för vattentäkten.För att kunna göra en riskanalys för det förslagna vattenskyddsområdet så har miljö- och hälsoskyddskontoret och grundvattenplaneraren på kommunen tillhandahållit information om riskobjekt och deras placering i området. Resultatet av arbetet består av en bedömning av vattentäktens sårbarhet samt föroreningspotentialen hos de specifika riskobjekten i området. Vattentäkten är en del av ett betydande grundvattenmagasin som ligger i isälvsavlagringarna i Degebergas södra samhälle. Isälvsavlagringarna har hög genomsläpplighet och är känsliga för föroreningar men har samtidigt hög omsättning. Det gör att vattentäkten är mindre känslig för vattenlösliga ämnen och desto mer känslig för hydrofoba ämnen.Degeberga har en grundvattentäkt med goda tillgångar och mycket bra kvalitet. Det finns ingen reservvattentäkt idag som kan ersätta den så skyddsvärdet är väldigt högt.Syftet med det här arbetet är att ge Kristianstads kommun material som kan stärka behovet av nya restriktioner och utbredning av det kommande uppdaterade vattenskyddsområdet.

No description available.

Ungefär hälften av Sveriges befolkning får idag sitt dricksvatten från grundvatten. Naturligt sker grundvattenbildning främst genom nederbörd, men under vissa förhållanden kan grundvatten också bildas av att ytvatten (t.ex. en sjö eller ett vattendrag) tränger in till grundvattnet. Grundvattenbildningen sker då under mättade förhållanden, det vill säga under grundvattenytan, vilket kan ha påverkan på grundvattnets kvalitet. Ytvatten innehåller naturligt höga halter av organiskt material som bryts ned av mikroorganismer som förbrukar syre under sin respiration. När nedbrytning sker under mättade förhållanden finns det risk för att syre förbrukas snabbare än vad det tillförs, då det inte finns någon kontakt med atmosfären. Det gör att organiskt material kan bli kvar längre vilket kan leda till syrefattiga förhållanden. Organiskt material kan försvåra reningsprocessen då det kan bidra med t.ex. färg och lukt. I syrefattiga miljöer finns det också risk för högre halter av järn och mangan vilka kan orsaka fällningar i ledningsnät, eller till färg och lukt. Det är därför önskvärt att ha sådan liten halt organiskt material som möjligt, samt låga järn och manganhalter. Utanför Borlänge i Dalarnas län öppnades förra året en ny grundvattentäkt som tillsammans med en äldre grundvattentäkt, Övre Tjärna, ska förse både Borlänge och Falun med dricksvatten. Då den är så pass ny är det lämpligt att undersöka förändringar i grundvattenkvaliteten då det, om de tillåts fortgå alltför länge, skulle kunna orsaka problem i framtiden. Syftet med den här rapporten är därför att bestämma hur driften av vattentäkterna kan komma att påverka grundvattenkvaliteten med avseende på syrenivå och halt organiskt material till följd av en ökad inträngning av ytvatten från Dalälven. Dessutom undersöktes om det skett förändringar i grundvattnets flödesriktning samt hur situationen kan se ut i framtiden. En tydlig inträngning av ytvatten och organiskt material kunde ses vid Övre Tjärnas vattentäkt. Vid Lennheden syntes inga tecken på en ökad inträngning efter driftstarten förra året, däremot syntes en förändring i grundvattnets flödesriktning som verkar ha skiftat riktning från sydostlig till nordvästlig. Syrehalten var förvånansvärt låg inom hela undersökningsområdet. Till följd av den låga syrenivån och halten organiskt material har halten av tvåvärt järn och tvåvärt mangan börjat öka. / Today, half of Sweden’s water supply comes from groundwater sources. Renewal of groundwater naturally happens most commonly through precipitation that seeps down to the groundwater table, but during special conditions renewal of groundwater through intrusion of surface water (e.g. river or lake) is possible. This will take place during saturated conditions, i.e. below the groundwater table, which will affect the quality of the groundwater. Surface water has a high content of organic matter, which will be degraded with the help of microorganisms. The microorganisms use oxygen during their respiration, and when the degradation takes place at saturated conditions the oxygen is being consumed at a higher rate than it is being added, since there is no contact with the atmosphere. This means that there is a risk that the organic matter will not degrade completely, which can cause problems in the drinking water plant, since organic matter can cause colour and smell to the water. Water with low oxygen content can also have higher concentrations of iron and manganese, which can lead to precipitation in pipes and to colour and smell as well. Last year, a new groundwater fed drinking water plant opened in Lennheden, situated northwest of Borlänge. It will, together with the old drinking water plant Övre Tjärna, supply both Borlänge and Falun with drinking water. Since it recently opened, it is suitable to examine possible changes in the groundwater quality, as it can cause problems in the future if the changes are not discovered in time. Both the drinking water plants are situated near the river Dalälven, where the intrusion of surface water is thought to have increased after the opening of the water plants. The aim of this study was therefore to determine how the operation of the two water plants will affect the groundwater quality, with regard to oxygenation and organic matter, due to the believed increased intrusion of surface water. In addition, possible changes in the groundwater flow directions were examined as well as how the situation can look like in the future. The results showed that there is a clear intrusion of surface water and increased organic content in the direction towards the old water plant, Övre Tjärna. No indications of increased intrusion due to the opening of Lennheden water plant could be seen, but a change in groundwater flow direction from southeast to northwest could be identified. The oxygen level was surprisingly low in the whole study area, which has lead to higher concentrations of iron and manganese in the groundwater.

Perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en grupp ämnen som de senaste åren har uppmärksammats för dess persistenta, bioackumulerande och toxiska egenskaper för människor och djur. Det är känt att brandövningsplatser där det filmbildande skummet AFFF har använts utgör betydande punktkällor för PFAS. Förutom att förorena marken vid brandövningsplatserna kan PFAS spridas med grundvattnet, vilket har orsakat förorenade dricksvattentäkter på ett flertal platser i Sverige. Hydrogeologiska modeller kan användas för att modellera grundvattnets flöden och medföljande föroreningar. Syftet med examensarbetet är att med en hydrogeologisk modell undersöka föroreningsspridning och transporttider av PFAS-ämnet perfluoroktansulfonat (PFOS) från en brandövningsplats till ytvatten och grundvattentäkter i Bredåkradeltat, väster om Kallinge i Blekinge. Den hydrogeologiska modellen skapades i Visual MODFLOW och transportmodelleringen gjordes med MT3D99 och MODPATH. Modellen kunde reproducera uppmätta grundvattennivåer, med en korrelationskoefficient (R) på 0,98 mellan modellerade och uppmätta nivåer. Med antagandet försumbar adsorption visade modellresultaten att en föroreningsplym med hög PFOS-koncentration (~90.000 ng/l) spreds från brandövningsplatsen till ett våtmarksområde väster om Klintabäcken, och vidare till dalen längs Klintabäcken med lägre koncentrationen (0–4.000 ng/l). Enligt modellen spreds dock inte föroreningen lika långt som uppmätta värden visar. När PFOS väl har nått Klintabäcken bedöms den kunna spridas snabbt med ytvattnet mot grundvattentäkterna, för att sedan infiltrera ned i isälvsmaterialet nära aktiva grundvattentäkter. Transporttiden av PFOS från brandövningsplatsen till Klintabäcken beräknades till sex år för den bäst kalibrerade modellen, vilket betyder att grundvattentäkterna kan ha varit förorenade sedan slutet av 1980-talet eller början av 1990-talet. Beräkningar av masstransport indikerar att runt 3,5 kg PFOS flödar genom Klintabäcken varje år, och att det mesta av den mängden kommer från området vid brandövningsplatsen. Trots förenklingar av Bredåkradeltats komplexa geologi och svårigheter att nå konvergens i modellen bedöms den kunna reproducera hydrogeologiska egenskaper inom deltat, samt föroreningsplymens spridning från brandövningsplatsen till Klintabäcken.

Groundwater and artificially recharged groundwater are important sources offreshwater in Sweden. In growing societies an ever larger demand is put onmunicipalities drinking water production facilities. Especially in coastal areas oraquifers that are located below the highest coastal line, there can be ionically strongpaleowaters at greater depths which then risk being pumped up to the municipal watersupply. A common problem for municipal water works is that production wells pumpup ionically strong water, with a high electrical conductivity when the production wellsare stressed at high effect or longer periods of constant pumping. At the waterworks ofGäddvik in Luleå municipality certain wells have shown tendencies of higher electricalconductivities in the produced water, while some wells seem to never produce waterwith higher electrical conductivity, no matter how much they are pumped. Highelectrical conductivities has earlier been assumed to be paleowaters from below theaquifer with great concentrations of chloride, but this is not certain.This work investigates the possibilities of characterizing groundwater by using theoxygen isotopes 16O & 18O as well as main element analysis. In the work a field surveywas performed where groundwater was pumped up from 26 observational wells and 5productional wells at Gäddviks aquifer in Luleå. The samples were analyzed for isotopesof both oxygen and hydrogen as well as the main elements. The results have shown thatit is possible to correlate the heaviest isotopic signatures of oxygen with the highestmeasured values of chloride. This indicates that there is a potential value for identifyingpaleowaters with the help of oxygen isotopes especially when correlated to mainelement data.

Over the past several decades, the use of groundwater modelling has been increasing in order to better evaluate the complexities inherent in hydrogeological calculations. Information required for groundwater modelling is for example elevation of soil and bedrock layers, which often is collected by drilling. This is both time consuming and expensive, making it impossible to collect an unlimited number of data points. It is not uncommon that smaller hydrogeological investigations are based on only three or four sample points. To approximate values of unknown points in the study area, the known values of the measured data is interpolated. The interpolation can be done with different methods, and the estimations of the elevation of geological layers at the unknown points might vary with different methods. How the uncertainty of the interpolations then affects the modelling results is generally unknown when simulating groundwater flow. The aim of the thesis work is to investigate how hydrogeological results from groundwater models are affected by choice of interpolation method and by sample size of which the interpolation is based on. The hydrogeological models were simulated within the framework of a Swedish railway project where an unusually large number of probing data was available. The study focuses on two-dimensional, steady-state groundwater flow modelled in the software SEEP/W. Consequently, the objective of the modelling work was to simulate groundwater flow where the difference between the models was how the geometry of the geological layers was defined. The definition of the geometry was done with interpolations of the probing data with different interpolation methods and with interpolation based on different sample sizes. Twelve different interpolation methods in the software Surfer was used to interpolate the total of 357 data points. The interpolations that were estimated to be reliable were then used in the groundwater modelling. Groundwater models were also simulated based on a reduced amount of data in order to investigate the importance of sample size. The total amount of data points was reduced to 50%, 25%, 5% and 1% of the initial sample size before it was interpolated and then used to define the geometry in the groundwater models. The study showed that although the choice of interpolation method and sample size affected the results of the modelled groundwater flow rate, none of the deviations between the model results were larger than what would be considered as acceptable in a hydrogeological context. The models based on at least 90 data points showed good precision while the precision of modelled groundwater flow decreased when sample size decreased. Thus, when interpolating data for groundwater modelling, the sample size should be determined by the required precision of the study. For the modelling of the 1% data, only one of the six models was possible to simulate. This since at least three data points are required for each geological layer in order to perform interpolations, and this was only obtained in one of six randomly selected data sets. The study indicates that around 10-20 sample points is a minimum for a study area with similar conditions as the reference project in order to have a high probability of obtaining enough data of all geological layers of interest. Finally, the study indicates that there are other parameters in groundwater modelling, for example hydraulic conductivity and boundary conditions, that might have an equal of higher impact on the model results. These parameters should therefore also be determined with a high precision in order to gain accurate modelling results. / Under de senaste årtiondena har användandet av grundvattenmodeller ökat för att bättre kunna hantera komplexitet inom hydrogeologiska beräkningar. För att kunna skapa en grundvattenmodell krävs exempelvis data över hur lager av jord och berg är beläget. Dessa geologiska data samlas vanligen i borrpunkter, vilket är både tidskrävande och dyrt. Detta gör det omöjligt att erhålla ett obegränsat antal mätpunkter och det är vanligt att mindre hydrogeologiska undersökningar endast utgår ifrån tre till fyra mätpunkter. Utifrån det begränsade antalet mätpunkter interpoleras kända nivåer av jord- och berglager för att approximera nivåer i okända punkter. Interpolering görs med hjälp av olika matematiska metoder och resultatet av dessa kan variera mellan olika metoder. Hur osäkerheter i interpolering sedan påverkar resultat från grundvattenmodellering är vanligtvis okänt. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur hydrogeologiska resultat från grundvattenmodeller påverkas av val av interpolerings metod samt av antal mätpunkter som interpoleringen är baserad på. Grundvattenmodellerna skapades inom ramen av ett svenskt järnvägsprojekt där ovanligt stora mängder sonderingsdata fanns tillgängligt. Undersökningen fokuserar på steady-state grundvattenflöden i två dimensioner, modellerat i programmet SEEP/W. Undersökningen utgick därmed från sonderingsdata i referensprojektet för att skapa ett antal grundvattenmodeller, där skillnaden mellan dessa var hur nivån av de geologiska lagren definierades. Detta gjordes med hjälp av olika interpoleringsmetoder och med interpolering baserad på olika mängder data punkter. Tolv olika interpoleringsmetoder i programmet Surfer användes för att interpolera de totalt 357 data punkterna. De interpoleringar som kunde antas vara rimliga användes sedan för att definiera geometrin i olika grundvattenmodeller. Grundvattenmodeller skapades även utifrån en reducerad mängd data för att undersöka betydelsen av antal mätpunkter vid interpolering. Antal mätpunkter reducerades till 50%, 25%, 5% och 1% och interpolering av dessa användes sedan för att definiera geometrin i olika grundvattenmodeller. Studien visade att även om modeller baserade på olika interpoleringsmetoder och interpolering av olika antal mätpunkter genererade något olika resultat med avseende på modellerat grundvattenflöde, så var inget av resultaten mer avvikande än vad som i ett hydrogeologiskt sammanhang skulle klassas som acceptabelt. Vidare visade resultaten att modeller baserade på 90 data punkter eller mer hade en bra precision av modellerat grundvattenflöde samt att minskat antal mätpunkter ledde till minskad precision. Antal mätpunkter i en undersökning bör därmed väljas utifrån hur bra precision som bör uppnås. Dock kan ett lägre antal mätpunkter försvaras om erhållen precision vägs mot hur resurskrävande insamling av data är. Modelleringen av 1% data visade att endast en av de sex modellerna gick att skapa. Detta var på grund av att minst tre datapunkter för varje geologiskt lager krävdes för att interpolera data och detta uppnåddes alltså bara i en av de slumpade data seten. För att ha en hög sannolikhet att erhålla tillräckligt med data för varje jord- eller berglager av intresse indikerar denna studien på att 10 till 20 mätpunkter är tillräckligt i en undersökning med liknande förutsättningar som i referensprojektet. Slutligen så indikerar studien på att det finns andra parametrar, exempelvis hydraulisk konduktivitet och randvillkor, som kan ha liknande eller större inverkan på modellerat grundvattenflöde och för att få noggranna resultat bör även dessa parametrar bestämmas med hög precision.

Climate change with a warmer climate will place higher demands on the management of drinking water by both municipalities and the population. Municipalities are forced to adapt through both technical and physical measures to cope with water supply. In Sweden, both surface and groundwater are used as drinking water.  The purpose of the study was to map the water strategies of the municipalities Borgholm, Högsby, Hultsfred and Mörbylånga in case of water shortages. Furthermore, the study examines how the management of water shortages differs in the municipalities and how adapted each municipality is to future climates. The study reviewed master plans, VA plans and VA policy and interviews with the municipalities Borgholm, Högsby, Hultsfred and Mörbylånga.  Based on the interviews with the municipalities, it was found that there was a difference between the mainland municipalities and Öland. It showed, for example, that Öland has access to salt water and hence the municipalities on Öland can use saltwater treatment technology, while the municipalities such as Högsby and Hultsfred do not have that possibility. Instead, the mainland municipalities use artificial infiltration to strengthen their groundwater supply. What can also be seen is that almost all municipalities state that they lack a complete waterplan and climate plan. And that future climate change is assumed to be a problem for future drinking water supply.

Delar av marken i Uppsala består av mäktiga lerlager. Naturliga krypsättningar pågår ständigt i området, en process som i litteraturen benämns geologisk åldring. Ökad belastning i form av uppfyllnad kring byggnader och sänkt grundvattenyta till följd av pumpning av färskvatten bidrar också till sättningar. I ett nybyggt bostadsområde på Kapellgärdet har marksättningarna intill de pålade husen på vissa platser uppgått till 0.3 m på 10 år. Med geotekniska data för området har en jordprofil tolkats. Analys har gjorts utifrån den klassiska sättningsteorin för primärsättningar till av ökade effektivspänningar från fyllnadsmassor och grundvattensänkning. Krypsättningens storlek har uppskattats utifrån erfarenheter vid ett provfält i Stockholm - Mälardalen med liknande jordlagerföljd och geoteknisk egenskaper. De antaganden som görs i den klassiska sättningsmodellen ger en kraftigt förenklad bild av verkligheten, vilket kan leda till stora avvikelser mot det verkliga utfallet. Modellen som används vid beräkning av portrycksutjämningen stämmer inte med verkligheten för den jordlagerföljd som finns på många håll i Stockholm – Mälardalen. Den undre varviga lerans dränerande egenskaper i horisontell riktning och den snabba uttorkningen i den gyttjiga leran kan bidra till det snabba sättningsförloppet. För att bättre kunna förstå sättningsförloppet krävs noggrannare observationer av portrycksutjämningen genom hela leran. Vidare bör bidraget från krypsättningar beaktas, eftersom dessa verkar utgöra en stor del av den totala sättningen. / Parts of the ground in Uppsala consist of thick clay deposits. Natural creep settlements are ongoing in the area due to a process in the literature named geological aging. Increased load on the ground due to fill and lowered groundwater table due to pumping of drinking water are also contributing to settlements. The ground settlements in a new residential area at Kapellgärdet have in parts of the area reached up to 0.3 m during the first 10 years. With geotechnical data from the area, the soil profile has been interpreted. Calculations have been made based on the classic model for primary consolidation caused by increased effective stress from loading and lowered groundwater table. Contribution from creep has been estimated from experience at a test field in Stockholm – Mälardalen with similar soil profile and geotechnical properties. The assumptions made in the classic model provide a simplified picture of the reality, which may lead to large deviations from the actual outcome. The model used in the calculations of pore pressure equalization does not match the reality of the stratigraphy found in many areas in Stockholm – Mälardalen. The drainage properties of the varved clay and the fast desiccation of the muddy clay are thought to contribute to the fast consolidation process. To better understand the consolidation process, more detailed observations of the pore pressure equalization need to be done through the clay. Furthermore, settlement contribution due to creep is needed, as it seems to be a large part of the total settlements.

Denna rapport undersöker grundvattenmagasin på öar i Stockholms skärgård och hur de förväntas påverkas av klimatförändringarna. Främst granskas grundvattnets kvantitet och kvalitet fram till år 2100 utifrån två olika klimatscenarion framtagna av FN:s klimatpanel. Detta kopplas sedan till hur boende på ön kan komma att påverkas av dessa förändringar samt hur de kan hantera de problem som förväntas uppstå. Vidare undersöks kommuners roll samt lösningar de kan bidra med. Ämnet kopplar till det svenska miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” som betonar vikten av kunskap om dagens grundvattenstånd i utsatta områden, till vilka kustnära regioner tillhör.  För att besvara frågorna som ställts i rapporten har bland annat litteraturstudie, fältstudie, intervjuer, modelleringar av månadsvisa grundvattenstånd samt beräkningar av risk för saltvatteninträngning i brunnar tillämpats. Fältstudien gjordes på Aspö, en typisk skärgårdsö i Stockholm, för vilken sedan all modellering och beräkningar utförts på. Aspö fungerar därför i denna rapport som modell för Stockholms skärgårdsöar.  I modelleringar och beräkningar har aspekter som vattenanvändning, geologi, nederbörd, evapotranspiration och växtperiodens längd beaktats. Resultatet från modelleringarna tyder på stora risker för sinande grundvattenmagasin på skärgårdsöar under sommarmånaderna, både i dagsläget och i framtiden. Under sommaren är grundvattenbildningen liten till obefintlig och vattenanvändningen som störst, på grund av den stora mängd sommarboende i skärgården, vilket kan leda till vattenbrist och vattenkvalitetsproblem. På grund av en förlängd växtperiod som hämmar grundvattenbildningen förväntas dessa problem bli värre i framtiden. Vad gäller beräkningarna av saltvatteninträngning är det brunnar i strandnära lägen som löper störst risk. Eftersom en höjning av havsnivån förväntas till följd av ökad medeltemperatur, förväntas risken för saltvatteninträngning öka än mer i framtiden.  Både modelleringarna och beräkningarna tyder på att en sparsam vattenanvändning gör situationen mindre ansträngd. Utöver detta föreslås att kommunen utvidgar kartläggningen av riskområden med hjälp av lagstöd för att ta över delar av ansvaret som idag främst vilar på fastighetsägaren för den enskilda vattentäkten. / This thesis examines groundwater reservoirs of islands in the Stockholm archipelago and  how they will be affected by climate change. Mainly the quality and quantity of reservoirs in the year 2100 are looked at based on two different climate scenarios developed by IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). That gets connected to how the inhabitants on the islands will be affected by the changes and how they can deal with the potential problems that arises. Furthermore, the municipalities’ roles will be examined along with the solutions they can contribute with regarding water shortage. The subject of the thesis also connects to the Swedish environmental goal “Good-Quality Groundwater” which puts an emphasis on the importance of knowledge regarding groundwater levels in exposed areas such as coastal regions.  To answer the questions posed in the thesis, methods such as literature review, field study, interviews, modeling of monthly groundwater level and calculations of the risk of saltwater intrusions in wells have been applied. The field study was done on the island Aspö, a typical archipelago island in Stockholm, for which all the modelling and calculations later have been made. Thus, Aspö acts as a model of Stockholm’s archipelago islands in this thesis.  In the modelling and calculations factors like water usage, geology, precipitation, evapotranspiration, and the length of the growing season have been considered. The results of the groundwater modelling indicate a great risk of diminishing groundwater reservoirs on archipelago islands during the summer months, both now and in the future. In the summer the groundwater recharge is little to nonexistent and the water usage at its peak, due to the large quantity of summer occupants in the archipelago, which can lead to a water shortage and problems with the water quality. Because of a prolonged growing season that disturbs the groundwater recharge, these issues are expected to become worse in the future. When it comes to the calculations of the saltwater intrusions in wells, the wells closest to the coasts are at a greater risk. Since an increase in the sea level are to be expected due to a rise in global temperature the risk for saltwater intrusion also increases.  Both the modelling and the calculations indicates that a sparing water usage will make the situation less strained. In addition, it’s suggested that the municipalities should expand their mapping of sensitive areas through legal support to shoulder some of the responsibility that today rests on property owners of the individual water supply.