Vattenförsörjningen på Gotland består till stor del av vattenuttag från täkter baserade på grundvatten både ur allmänna täkter och enskilda brunnar. Gotlands grundvatten är på grund av berggrunden och ofta tunna jordlager känsligt för föroreningar och förändringar i klimatet. Idag är datainsamlingen gällande grundvattenkemin begränsad och det är önskvärt att informationen och kunskapen om Gotlands grundvatten ökar. Detta gäller framför allt Gotlands 14000 enskilda vattentäkter där analysresultaten idag inte är tillgängliga för myndigheter att använda i exempelvis miljömålsuppföljningar och i vattenförvaltningsarbetet. Därför syftar detta arbete till att ta fram ett förslag på hur ett tillgängliggörande av analysresultat kan gå till och vilka användningsområden som finns för dessa, och förhoppningsvis ligga till grund för ett praktiskt genomförande på Gotland. Vattenlaboratoriet på Gotland, SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) och Länsstyrelsen fick svara på riktade frågor gällande deras del i detta arbete. Sammanställningen gjordes utifrån deras svar och resulterade i två förslag och ett medgivandeformulär. Slutsatsen är att det i dagsläget finns möjlighet att applicera och starta en datainsamling av analysresultat som kan vara till betydande hjälp i vattenförvaltningsarbetet på Gotland. Det kommer att underlättas framöver när Vattenlaboratoriet får nytt datasystem. / The water supply on Gotland mainly consists of withdrawal from groundwater wells both for public and private use. The groundwater on Gotland is especially vulnerable for contamination and effects of climate change because of the geology and thin soil layer. The data collection regarding the quality of the groundwater is limited today and it is desirable that information and knowledge about the groundwater improves. Primarily, this concerns Gotland’s 14000 private wells where analysis results are not available for authorities to use, for example, for work with environmental goals and water management. Therefore, this work aims to produce a proposition on how to make analysis results available and which use and applications they can have, and hopefully this can be a starting point for a practical implementation on Gotland. The Water laboratory on Gotland, SGU (Geological Survey of Sweden) and the County Administrative Board answered a questionnaire about their area of work and involvement in this. The answers provided a basis for this work, resulting in two suggestions on how to make the analysis results available and in a consent form. In summary, it is possible to start to collect data on analysis results, which can be of importance and use in the water management on Gotland. This will be more easily implemented and easier when the Water laboratory get their new computer system.

Klorerade lösningsmedel har sedan mer än ett halvsekel använts inom metallbearbetning, produktframställning och vid kemtvättning. Användningen har resulterat i spill och läckage med förorening som följd. I södra Sverige så återfinns en industritomt med en omfattande förorening av trikloreten. Sedan tidigt 2000-tal har ett kontrollprogram övervakat denna förorening genom grundvattenprovtagning. Dessa mätresultat ligger till grund för den analys av föroreningens utbredning samt nedbrytningsgrad som presenteras i denna rapport Rapporten visar att en anaerob miljö med låga värden för både pH och redoxpotential ökar den naturliga nedbrytningen av trikloreten. Denna naturliga nedbrytning möjliggörs av närvaron av bakterier som får näring från en tidigare förorening med petroleumkolväten. Studier av scannade bergborrhållsloggar möjliggör lokaliseringen av ett sprickplanssystem som agerar transportmedium för både föroreningen och näringsrikt grundvatten.  Jämförelser mellan saneringsmetoder visar att en framtida sanering måste ske på plats och vidare geologiska undersökningar krävs för att kartlägga berggrunden inför eventuella saneringsförsök. / Chlorinated solvents have been used in metal processing, production industry and dry cleaning since the 1950’s. The usage has often resulted in spills and leaks. At an industrial site in southern Sweden there is an extensive contamination of trichloroethene. This pollution has been monitored by groundwater sampling for almost 20 years, and with these results now acting as a base, this report contains an analysis of the distribution of the pollution as well as its level of degradation. This report indicates that an anaerobic environment with both low values for pH and redox potential increases the natural degradation of trichloroethene. The natural degradation is made possible by bacteria, which get their energy from the breakdown of a former heating oil spill. Studies of available boreholes logs shows a series of open fracture sets which act as conduits during nutrient transport in groundwater.  A comparison of methods of decontamination confirms that any future decontaminations must take place at site. Further geological investigations must take place for them to be efficient and successful.

The Swedish mining industry has changed from the historical situation with several smaller mines to the present situation with a few, bigger mines. This results in presence of abandoned mines around Sweden. Remediation of mines is regulated by legislation and the present demands are considerably higher than it was some decades ago.  The Storliden mine was a Zink- and Coppermine active between 2001-2008. Storliden is located in Malå municipality, Västerbotten county, and is included in the Skellefte district, known for its sulfide mineralizations.  The ore was broken underground with a technique called cut and fill mining. It was estimated that the ore was to be consumed in 2007, but due to rising ore prices, the mine was operated until 2008. Remediation was done through backfilling the mine with waste rock from Storliden and Boliden’s mines Renström, Kedträsk, and Kankberg. Also, tailings, concrete, and sludge from the sedimentation basins were backfilled. Today, the mine is filled with water.  High Arsenic concentrations in water is a serious health issue in parts of the world. Bangladesh is perhaps the most common example where Arsenic in groundwater has caused health problems for millions of people. In Sweden, the Skellefte field is known for its elevated Arsenic concentrations in the bedrock, related to sulfide mineralizations. Studies confirm a correlation between Arsenic-bearing bedrock and elevated concentrations in water.  This thesis work has been conducted together with the consultant company Golder Associates (Golder) in Luleå. Golder has performed environmental investigations in the Storliden area during the period 2018-2020. Installation and sampling of groundwater wells were included in this investigation. High concentrations of Arsenic was found in some of the groundwater wells. This thesis aims to review potential sources of Arsenic and their potential significance. The purposes are to be fulfilled by evaluating and interpreting the results from the sampling, Piper diagrams, ratios, and modeling in the program PHREEQC.  The results indicate that the presence of Arsenopyrite in the bedrock is the most likely source of the elevated concentrations of Arsenic in deep groundwater. Oxidation of Arsenopyrite is likely caused by mainly dissolved oxygen in groundwater. Further, the water quality differs from different depths, indicating that deep groundwater and water flow from the mine via the ramp do not have any immediate connection. It is likely that remains of tailings on the industrial area cause low pH and leaching of metals locally.  High concentrations of Arsenic can occur very locally, highlighting the importance of conducting sampling of groundwater used as drinking water in areas where sulfide mineralizations are confirmed or suspected. Further, a relation between the time that water is in contact with the bedrock/mineralization and the concentration of Arsenic is stated. Higher concentration HCO3- tends to correlate with elevated Arsenic concentration. / Sveriges gruvindustri har förändrats i snabb takt, från ett flertal mindre gruvor till dagens läge med ett mindre antal större gruvor. Detta resulterar i förekomst av nedlagda gruvor runt om i Sverige. Efterbehandling av gruvor regleras genom lagstiftning, och kraven idag är betydligt högre än för bara något decennium sedan.   Storlidengruvan var en zink- och koppargruva verksam mellan 2001–2008. Storliden ligger i Malå kommun och området ingår i Skelleftefältet, känt för sina sulfidmineraliseringar. Malmen bröts i en underjordsgruva med så kallad igensättningsbrytning, dvs. tomrum har succesivt fyllts ut med material under driften. Malmen beräknades vara förbrukad 2007, men när malmpriset ökade kunde gruvan leva vidare till 2008. Efterbehandlingen innebar att fylla igen gruvan med gråberg från Storliden men också gråberg från Bolidens gruvor Renström, Kedträsk och Kankberg. Dessutom användes anrikningssand, cement och slam från sedimentationsbassängerna för att fylla igen gruvan. Länshållning av gruvan upphörde och idag är gruvan vattenfylld. Höga arsenikhalter i vatten är ett hälsoproblem i delar av världen. Det kanske vanligaste exemplet är Bangladesh, där arsenik i grundvatten har orsakat hälsoproblem för miljontals människor. I Sverige är Skelleftefältet utmärkande för den höga arsenikhalten i berggrunden. Naturlig arsenikhalt i borrade brunnar har undersökts i flera studier som visar ett samband mellan arsenikhaltig berggrund och förhöjda halter i vatten.  Examensarbetet har utförts tillsammans med konsultföretaget Golder Associates i Luleå. Golder har fått i uppdrag att utföra miljötekniska undersökningar i Storlidenområdet, bland annat ingick installation och provtagning av grundvattenrör. Denna provtagning skedde under perioden 2018–2020. I några av grundvattenrören påträffades förhöjda halter av arsenik. Detta examensarbete syftar till att utreda förekomsten av Arsenik i grundvattnet, undersöka vilka källor som kan vara orsaken till arsenikhalterna samt källornas förväntade betydelse. Detta har gjorts genom att utvärdera och tolka resultaten från provtagningarna samt användningen av Piper-diagram, geokemiska kvoter och geokemisk modellering i programmet PHREEQC. Resultaten indikerar att förekomst av arsenikkis som mineralisering i berggrunden är den mest troliga källan till de förhöjda halterna av arsenik i djupt grundvatten. Oxidationen av arsenikkis sker troligtvis främst av löst syre i grundvattnet. Vidare skiljer sig vattenkvalitén åt från olika djup och delar av området som provtagits, dvs. det verkar inte finnas någon omedelbar koppling mellan djupt grundvatten och vatten som kommer via rampen som leder till gruvan. Det är troligt att rester av anrikningssand på industriområdet orsakar lågt pH och metallutlakning lokalt.  Höga arsenikhalter kan förekomma lokalt, vilket understryker vikten av att utföra provtagning av grundvatten som används för dricksvatten i områden där misstänkt eller konstaterade sulfidmineraliseringar förekommer, eftersom arsenik annars kan vara en mycket skadlig ”diffus” förorening. Vidare konstateras också samband mellan den tid som vatten är i kontakt med mineralisering och arsenikhalt. Högre halt HCO3- tenderar att korrelera med förhöjd arsenikhalt

Projekt ”Förbifart Stockholm” startade år 2009 och är en av tidernas största projekt i Sverige. Examensarbetet tar upp den geotekniska, hydrologiska och geologiska aspekten kring projektet ”Förbifart Stockholm”. Mer exakt så studerades sättningar på grund av grundvattensänkningar, men också så kallade pågående sättningar. Sättningar undersöktes och beräknades i ett utvalt område i Sätra. Beräkningarna gjordes med olika djup på grundvattensänkningar för att undersöka sättningarnas storlek. Därefter beräknades det hur lång tid det tog för att uppnå slutsättningen.  En noggrann analys av det utvalda området gav en bättre förståelse till varför det pågår sättningar i dagsläget utan att det skett något arbete än. När ett område med pågående sättningar utsätts för en grundvattensänkning så kan det leda till stora markrörelser. Ur resultatet av beräkningarna undersöks det om sättningarna är så pass stora att intilliggande byggnader kan skadas. Om så är fallet måste man minska grundvattensänkningen. Resultatet visade att sättningarna blev så stora att det fanns en risk för skador. Därför har det bestämts att en infiltrationsanläggning ska användas. Med hjälp av den kan en större grundvattensänkning förhindras och på så sätt förebygga skadliga sättningar. Skadliga sättningar kan vara väldigt kostsamma och det vill man undvika vid ett projekt som beräknas kosta ca 28 miljarder kronor. / The project “Förbifart Stockholm” started year 2009 and is one of the biggest projects in Swedish history. The Bachelor takes on the geotechnical, hydrological and geological aspect in project “Förbifart Stockholm”. More exactly it is a study of subsidence due to groundwater lowering, but also so called ongoing subsidence. Subsidence’s were examined and calculated in a chosen area in Sätra. The calculations were done with different groundwater lowering to examine how big the subsidence was. Thereafter new calculations were made to see how long time it took to reach the final subsidence. A thorough analysis of the area in Sätra gave a better understanding to why there are ongoing subsidences when the tunnel digging has not begun yet. When an area with ongoing subsidence undergoes a groundwater lowering it could result in a big ground movement. From the result of the calculations there is an investigation to see if the subsidence is so big it could cause damage to nearby buildings. If that was the case then a method to reduce groundwater lowering must be found. The result indicates that the subsidence could become so big that there is a chance of damaging buildings. Therefore it has been decided to install an infiltration device. The infiltration device helps preventing deeper groundwater lowering and avoiding harmful subsidence. Harmful subsidence can become very costly and needs to be avoided in a project that costs 28 billion Swedish crones.

Byggnader med grundkonstruktioner under mark blir allt vanligare. Att bygga långt ner i marken innebär ofta att man måste handskas med det fluktuerande grundvattnet. Konstruktioners beständighet och livslängd beror många gånger på vattenbeständigheten. Det byggs en mängd olika betongkonstruktioner som är utsatta för ensidigt vattentryck. Kravet på vattentätheten varierar beroende på syfte och användning av byggnaden. Det kan för ett parkeringsdäck vara acceptabelt med vattenläckage medan det i kommersiella byggnader inte tillåts vatteninträngning överhuvudtaget. Denna uppsats utreder hur man fuktsäkrar husgrunder under grundvattenytan. Vattentätheten i grundkonstruktioner beror framförallt på tre faktorer. Det får inte existera breda genomgående sprickor i betongen. Gjutfogar och rörelsefogar bildar diskontinuiteter i grundkonstruktioner som måste tätas. Vidare måste anslutande element såsom fundament och pålar tätas. Hänsyn bör tas till faktorerna för att slippa läckage och att behöva efterbehandla grundkonstruktioner som innebär stora kostnader i förhållande till en tät byggnad från första början. Syftet med examensarbetet var att för svenska konstruktörer presentera hur man projekterar en fuktsäker grundkonstruktion under grundvattenytan. På uppdrag av Sweco har rapporten utrett de tekniker som finns, vad dessa har för egenskaper och begränsningar samt när dessa är lämpliga. Utredningen baseras på en omfattande litteraturstudie och en intervjustudie med involverade parter vid nybyggnation. Målet med rapporten var att presentera hur man framgångsrikt projekterar och bygger vattentäta betongkonstruktioner under grundvattenytan. Rapporten ska ge en överskådlig introduktion samt underlätta för de som eftersträvar ingående förståelse inom ämnet. Den riktar sig framförallt till projektörer men även övriga parter med en betydande roll skall kunna följa rapporten för en bättre förståelse och kännedom. Befintliga lösningar utvärderas genom en omfattande litteraturstudie och en kvalitativ intervjustudie med konstruktörer, entreprenörer och leverantörer av tätningstekniker. Samtliga aktörers kompetens och erfarenhet sammanfördes för att identifiera förbättringspotentialen i projektering- och produktionsfasen av vattentäta grundkonstruktioner. Kompetensen finns i branschen men återkopplingen och feedbacken är synnerligen begränsad. Åsikter och kunnigheter är utspridda mellan många källor vilket gör att en enhetlig bild saknas. Sammanfattningsvis visar studien dels att man som konsult tillsammans med entreprenör bör göra en ny risk- och konsekvensanalys inför varje projekt. Olika tätningsalternativ bör övervägas för att medvetandegöra varje parts del av riskhanteringen. Vidare bör man som konstruktör leverera isometriska perspektiv alternativt digitala 3D ritningar för att tydliggöra komplicerade och kvalitetskritiska detaljer. Slutligen bör hantverkare på byggarbetsplatsen vara utbildade och se mervärdet av en sprickminimerad betong och väl utförd tätning av fogar och anslutande element. Konsulter och entreprenörer bör tillsammans efter varje projekt utvärdera valda tätningstekniker för att tillsammans driva de framåt i utvecklingen. / Buildings with foundations below ground is becoming increasingly common. Building far below the ground level means that you have to deal with the fluctuating groundwater. A variety of concrete structures are subjected to one-sided water pressure. Structures' durability and longevity many times depends on the water resistance. The requirement considering waterproofing varies depending on the purpose and use of the building. It can for example be acceptable with some water leakage in a parking deck, while it can be unacceptable for commercial buildings. This paper investigates how to waterproof building foundations below the groundwater level. The water tightness of foundations is mainly depending on three factors. Wide thoroughgoing cracks cannot exist in the concrete. Construction joints and expansion joints forming discontinuities in the foundation must be sealed. Furthermore, connecting elements such as mat-slabs and pile heads must be sealed. These three factors should all be considered to avoid leaks and to avoid the need of after-treatment which means high costs in relation to a waterproof foundation in the first place. The aim of the thesis was to present for Swedish designers how you waterproof foundations below the groundwater level. On behalf of Sweco the report investigated the existing techniques, which properties and limitations they have and when they are suitable. The study is based on an extensive literature review and interviews with involved parties during construction. The goal of the report was to present how to successfully project and build water-proof concrete structures below the groundwater level. The report should give a clear introduction to the subject and facilitate for those who aspire a thorough understanding of the subject. It is primarily aimed to designers, other parties with a significant role can also follow the report for a better understanding and awareness. Existing solutions are evaluated through an extensive literature review and qualitative interviews with designers, contractors and suppliers of sealing techniques. All participant’s skills and experiences were brought together to identify potential for improvement in project planning and production phase of waterproof foundations. The expertise is available in the industry, but the feedback is exceedingly limited. The opinions and skills are sprawled among many sources, which means that a uniform image is missing. In summary, the study shows that consultants and contractors together should make a new risk and impact assessment ahead of each project. Various waterproofing options should be considered, to raise the awareness of each parts share of the risk management. Furthermore the designer should deliver isometric perspectives or digital 3D drawings to clarify complex and quality-critical parts. Finally, craftsman on the construction should be educated and aware of the additional value of a crack minimized concrete and well executed sealing of joints and connecting elements. Consultants and contractors should evaluate the waterproofing techniques after each project to jointly push the technologies forward.

Grundvattensänkningar är något som ofta behöver utföras innan konstruktion av anläggningar i jord. Att sätta pris på en grundvattensänkning är inte särskilt lätt när information eller kompetenser saknas som krävs för att göra en rimlig bedömning. Veidekke Entreprenad Anläggning Öst är ett anläggningsföretag som oftast jobbar i generalentreprenadsform. Vid en generalentreprenad så är projekteringen redan gjord och pris ska sättas på de olika posterna som behöver utföras. Denna rapport presenterar en förenklad process för kalkylberäkningar i anbudsfas. Därför har en mall har tagits fram åt Veidekke. Denna mall består av fyra representativa typjordar och ekvationer som gör den användarvänlig. För att kontrollera mallens duglighet så testades den sedan på tre projekt som Veidekke utfört grundvattensänkningar på. Mallens beräknade resultat kunde då jämföras med observerade resultat. Det visade sig att mallen ger en god approximation på hur grundvattensänkningen kan se ut och en fingervisning på hur lång tid det kan ta innan stationär grundvattensänkning uppkommer.

Naturgrus används i stora delar av byggindustrin i allt från betong till vägkonstruktioner. Det fungerar även som ett skyddande filter i miljön för att bland annat förhindra föroreningar från att nå grundvattnet. Därför är det viktigt att försöka vara sparsam med dessa täkter, vilket Sveriges riksdag klarlagt genom införandet av miljökvalitetsmålen. Det är sedan länens uppgift att stimulera kommuner och andra samhällsaktörer för att gemensamt arbeta mot dessa mål. Denna rapport granskar länsstyrelsernas arbete för en minskad utvinning av naturgrus med hänsyn till de uppsatta miljökvalitetsmålen. Arbetet grundas framförallt på intervjuer med representanter från fyra olika län av skild karaktär för att få ett bredare perspektiv. Svaren från intervjuerna jämförs för att tydliggöra skillnader och likheter i de olika länsstyrelsernas miljöarbete. En djupare analys görs för respektive län med hjälp av data från bland annat kartor hämtade från Sveriges geologiska undersökning. Resultatet visar bland annat att minskningen av naturgrusutvinningen har stagnerat under senare år, vilket med stor säkerhet beror på att miljökvalitetsmålet kopplat till naturgrus inte har reviderats. Vidare visar studien att det finns skillnader i länens arbetssätt för att nå målen. Detta påvisar behov av ett större utbyte av erfarenheter och idéer mellan länen.

I den här studien besvaras följande frågeställningar: Hur ser vattentillgångarna ut i Nybroåsen? Finns det något samarbete mellan de båda aktörerna som använder sig av Nybroåsen? Och, hur kan framtiden se ut i ett förändrat klimat med fokus på vattenresurser? Syftet med studien är att granska en grundvattenkälla, Nybroåsen, för att undersöka dess status, hur den används och hur framtiden kan komma att se ut för den. För att kunna besvara frågeställningarna och syftet användes två metoder. En litteraturstudie som hjälper till att besvara hur grundvattennivåerna är i Nybroåsen men också för att påvisa hur viktigt det är med samarbete i vattenresursfrågor. En intervjustudie gjordes där aktörerna Nybro Energi och Kalmar Vatten intervjuades för att undersöka hur de använder sig av åsen och om det finns något samarbete när det gäller åsens grundvatten i regionen. I studien presenteras grundvatten och dess betydelse samt inom detta framkommer begreppet konstgjort grundvatten. En bakgrund ges för att betona vikten av att samarbeta kring vattenresurser och varför det är viktigt inför framtiden. Framtidens klimat globalt och i Sverige behandlas för att påvisa hur Nybroåsen kan påverkas av klimatförändringar. Kopplingar mellan forskning och de båda studierna görs i analyskapitlet för att få en redogörelse kring aktörernas arbete med Nybroåsen och vad de tänker kring framtiden gällande vattenresurser och framtida samarbeten i regionen.

Vatten är en förutsättning för allt liv, men trots dess centrala innebörd så kan också vatten på fel plats, vid fel tid, leda till problem. Inläckande vatten i undermarksanläggningar kan leda till avsänkning av grundvattenytan och medföljande problematik. Det är därför viktigt att regelbundet mäta och kontrollera inläckaget till bergstunnlar, särskilt i byggskedet, samt att kunna prognostisera dessa. Syftet med denna studie är att sammanställa erfarenheter av inläckage av grundvatten i de utvalda bergtunnlarna i Citybanan, Norra länken och Strängnästunneln. De uppmätta inläckagen i bygg- respektive driftskede har presenterats och jämförts med hur väl de överensstämde med de prognoser som gjorts samt villkor som beslutats. För alla tunnlar har kvalitativa, kvantitativa och matematiska prognosmetoder använts. Villkoren har formulerats på olika sätt för tunnlarna, Norra länken har villkor om ett enda årsmedelvärde för hela tunneln, Strängnästunneln har uppdelat på två delsträckor och Citybanan har villkoret uppdelat på åtta olika delsträckor. Strängnästunneln är den enda av de utvalda bergtunnlarna som inte överstiger villkoren, under något tillfälle, under den studerade tidsperioden, dock är det ingen tunnel som haft överträdelser som lett till villkorsbrott. I Citybanan sker överträdelser av villkoren samt prognoserna i byggskedet för delsträcka 1 och arbetstunneln Torsgatan. I driftskedet sker inga överträdelser av villkor eller prognoser. I Norra länken sker en överträdelse av villkoret, vilken skett av obestämbar anledning. Det finns ett stort behov av att utveckla prognosmetoderna som används för att prognostisera inläckage i tunnlar. Metoderna är generella, exempelvis baseras modelleringar på kontinuum modeller där variationen i berget inte tas i beaktning. Modellernas applicerbarhet kan därför ifrågasättas. Likaså finns det stora problem med mätutrustningen i tunnlarna, mätningen kan påverkas mycket om mätstationen placeras fel, är igensatt eller trasig osv. En av de viktigaste slutsatserna i denna studie är att det är komplicerat att få tillgång till en stor del av den mätdata som samlas in om inläckage i bergtunnlar. Det har tidigare inte funnits bestämmelser om hur och vart detta ska sparas och informationen är därför spridd. I framtiden är det att rekommendera att insamlingen och lagringen av inläckagedata standardiseras. Detta är på god väg och sker idag med de senare infrastrukturprojekten i databasen TMO och det nya Redbex. Slutligen bör en större satsning göras på erfarenhetsåterföring projekt emellan. Inläckagedata och förenklade sammanställningar av dessa bör finnas tillgängliga och brukas i projekteringen av nya projekt. / Water is a prerequisite for all life, however water at the wrong place, at the wrong time, can have negative impacts. Seepages into underground constructions can result in a lowering of the groundwater surface and following complications. Therefore, it is important to regularly measure and control the seepages into rock tunnels, especially during construction, and be able to predict the flow. The aim of this study is to gather experiences of seepages in the elected rock tunnel in the Stockholm City Line, Northern Link and the Strängnäs tunnel. The measured seepages in the construction and running phase has been presented and compared to the predictions and terms for the seepages. The methods applied for prediction of seepage in all the studied tunnels have been different varieties of qualitative, quantitative and mathematical methods. The terms of seepages have been formulated differently for all tunnels, the Northern Link has a single value measured as an annual average, the Strängnäs tunnel has the terms divided on two sections and the Stockholm City Line has terms for eight sections. The only tunnel in which the limits set by the court has not been exceeded, on even a singular occasion according to this study’s results, is The Strängnäs tunnel. Although no tunnel has broken the terms for seepages, even though singular measurements have been higher than the given term. In the Stockholm City Line several transgressions have been made of both the terms and predictions during the construction of the first most northern section and for the working tunnel at Torsgatan. During the running phase no transgressions were made. In the Northern Link one single transgression of the terms was made. There is a need to develop methods of prediction for seepages in tunnels. There are many methods available however, the methods used are general, simplified and uncertain. The mathematical models used to predict the seepages in the Stockholm City Line and the Strängnäs tunnel are based on continuum models where the variations in the rock is not considered. The applicability of the methods can therefore be questioned. There are also problems with the equipment for measurement, the measured flow can be highly affected if the measuring station is broken or poorly placed. One of the most important conclusions of this study is that it is complicated to gain access to a large part of the data collected on seepages in rock tunnels. It has not previously been determined how and where the data on seepages should be stored and therefore, the information is scattered. In the future it is advisable to standardize the collection and storage of seepage data. This standardisation although, is used for the most recent infrastructure projects, where information is stored in TMO and Redbex. To conclude, there should be more effort put into the return of experience between projects. Seepage data and collocations of these should be available and used in the planning of new project.

This work aimed to investigate the groundwater situation in and around Mina din Chisinau, an underground limestone mine in Chisinau, Moldova, in order to contribute to a sustainable solution to its flooding problem. Work on-site was done including visits inside the mine, to points of hydrogeological relevance to the mine, well inventories/search, and an attempt at an infiltration test. An on-site literature study was done using printed materials as well. Water quality in the mine and locally was examined. A GIS interpolation of groundwater levels was done and groundwater flow was visualized. Groundwater flow locally is thought to be in the west-southwest direction. Water quality is good but high in minerals, making it suitable for blending with surface water. A proposed project to pump groundwater from outside the mine to the municipal drinking water system seems to be a suitable solution, however groundwater modelling, ideally based on pumping tests, should be done to inform the system dimensions and design. / Detta arbete syftade till att undersöka grundvattensituationen i och runt Mina din Chisinau, en underjordisk kalkstensgruva i Chisinau, Moldavien, för att bidra till en hållbar lösning på dess översvämningsproblem. Arbetet på plats utfördes inklusive besök i gruvan, till punkter av hydrogeologisk relevans för gruvan, brunnsinventeringar och ett försök till ett infiltrationstest. En litteraturstudie på plats gjordes också med tryckt material. Vattenkvaliteten i gruvan och lokalt undersöktes med hjälp av befintligt resultat. En GIS-interpolering av grundvattennivån gjordes och grundvattenflödet visualiserades. Grundvattenflöde tros vara lokalt i väst-sydvästlig riktning. Vattenkvaliteten är god men mineralrik, vilket gör den lämplig för blandning med ytvatten hos vattenverket. Ett föreslaget projekt för att pumpa grundvatten från utanför gruvan till det kommunala dricksvattensystemet verkar vara en lämplig lösning, men grundvattenmodellering, helst baserat på pumptester, bör göras för att informera systemets dimensioner och design.