No description available.

Den kontinuerliga samhällssträvan mot en mer hållbar utveckling är en av de svårasteutmaningarna som människan har bemött under modern tid. Dess innebörd medför att våralevnadsvanor på alla plan måste anpassa sig efter de nya förutsättningarna som vi förr ellersenare måste bemöta. Inom infrastrukturella termer medför detta en allt mer pressad situationför både transport, logistik, kommunikation och trafiksektorn. Även den levande stadenutsätts för hårda påfrestningar där stadsutvecklingen måste ske i samklang med den hållbarautvecklingen. För att nämna några konkreta exempel är Stockholms region en av tusentalsandra storstadsregioner i världen som ämnar till att utvecklas till en storstadsmetropol ochalltid sträva mot att vara konkurrenskraftig från alla perspektiv gentemot andra storstäder. Föratt Stockholm skall kunna representera Skandinaviens huvudstaden måste infrastrukturenfungera som den ska. Förbifart Stockholm är därmed en vital del i den långa processen.Syftet med detta arbete är att belysa alternativa sätt att bygga förbifarten i hopp om att kunnafrämja stadsbyggande i samband med etableringen av förbifarten. Lovön, en ö beläget cirkaen mil väster om Stockholm, står mycket i fokus under arbetets gång och diskuteras i arbetetsom en potentiell plats att utveckla just denna typ av stadsbyggande. Teorin om denna typ avstadsutveckling, närmare bestämt Transit Oriented Development (TOD), används för attanalysera närmare hur denna typ av stadsbyggande kan utveckla Stockholms region. / Sustainable urban development is one the most central subjects in modern time within urbanplanning. It uncovers many untold stories in different fields of science such as regionalplanning and architecture among many other. Bypass Stockholm (Förbifart Stockholm) is oneof many big road projects within the region of Stockholm that has an enormous significancefor many stake-holders. The project is planned to commence in 2012 and will approximatelytake eight to ten years to finish and involves directly 3 municipalities. The bypass will span21 kilometer of new build highway by 17 kilometers under tunnel. It simplifies for millions ofinhabitants and affects the nation on an environmental level.The purpose of this thesis is to collect as much knowledge as possible and to analyze anddiscuss the possible outcome of Bypass Stockholm within other alternatives that may improveit. The most central subject in this report is the possible urban development that might occuron the island of Lovön. In order to achieve this, responsible planners have been interviewed.The main theory in the report is based upon the common knowledge of transit orienteddevelopment. Other stakeholders such as the Swedish Transport Administration have beeninterviewed as well in order to reach a wider range of apprehension.

Syftet med studien är att undersöka hur kompensationsåtgärder tillämpas vid två olika infrastrukturprojekt i Sverige. Genom en kvalitativ innehållsanalys av material och dokumentation kring fallen Botniabanan och Förbifart Stockholm har frågor om problem/svårigheter som bedöms förekomma i kompensationsprojekten, hur naturen värdesätts och om kompensationsåtgärder legitimerar exploatering besvarats. Resultatet av studien visar att det finns svårigheter i att utvärdera behovet av kompensationsåtgärder på grund av osäkerheter kring projektens miljöeffekter vilket försvårar valet av lämpliga kompensationer. Infrastrukturprojektens komplexitet, med avseende på de olika naturvärden som påverkas under bygg- och driftskedet komplicerar tillämpningen av kompensationsåtgärder. Miljökonsekvensbeskrivningarnas brist på saklighet, tydlighet och konsekvens ger inte en objektiv bild av behovet av kompensation. Det finns en tydlig risk för underskattning av infrastrukturprojektens påverkan på naturvärdena i skyddade naturområden. Det antropocentriska perspektivet är den centrala utgångspunkten för tillämpningen av kompensationsåtgärder. Kompensationsprincipen legitimerar exploatörers möjlighet till att använda sig av skyddad mark i naturreservat och/eller Natura 2000-områden. / The purpose of this study is to examine how compensation measures are applied at two different infrastructure projects in Sweden. Through a qualitative content analysis of materials and documentation surrounding the cases Botniabanan and Förbifart Stockholm questions about the problems/difficulties that are deemed to occur in offset projects, how nature is valued and if compensation measures legitimize exploitation are answered. The result of the study shows that there are difficulties in evaluating the need for compensatory measures due to the uncertainties around environmental effects which complicate the choice of appropriate compensation. Infrastructure projects complexity, with respect to the various natural assets that are affected during the construction and operational phases complicates the application of compensatory measures. The environmental impact assessments lack of objectivity, clarity and consistency does not give an objective picture of the need for compensation. There is a clear risk of underestimation of infrastructure projects' impact on the natural values of protected natural areas. The anthropocentric perspective is the central starting point for the application of compensatory measures. Compensation principle legitimizes exploiters opportunity to make use of protected land in nature reserves and/or Natura 2000 areas.

Tillgängligheten i samhället har ökat under årens lopp, vi förflyttar oss längre sträckor på kortare tid än tidigare. Ökad tillgänglighet ökar kraven på snabba och välfungerande transporter. För att undvika så många hinder som möjligt i vägnätet utesluts vissa orter från vägar med hög hastighet genom att etablera förbifarter till dessa orter. Syftet med rapporten var att undersöka hur Vaggeryds kommun påverkades när genomfartstrafiken i de två centralorterna omdirigerades genom att en förbifart etablerades. Utifrån syftet skapades fyra frågor som undersökte vilka konsekvenser som uppstod i och med etablering, om centralorternas struktur hade förändrats, om förbifarten hade skapat positiva effekter som kommunen tagit tillvara på och om det hade uppstått en ”värdshus-förbi effekt” i och med etableringen. Forskningen baserades på kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativa i form av intervjuer och litteratur samt enkäter och statistik från tidigare år som räknades till den kvantitativa metoden. Teorier angående undersökningen hämtades från tidigare forskning inom området och från forskning om regionförstoring och tillgänglighet. I teorin angående regionförstoring togs begreppet nodalt nätverk upp. Begreppet syftade på att orter sågs som noder och infrastrukturen som nätverk. För att öka tillgängligheten i en region var nätverken tvungna att förbättras och bli snabbare. Därav flyttades orter som tidigare tillhörde nätverkets centrum ut mot periferin. Detta ökade tillgängligheten till en del orter men minskades till andra. I och med detta uppstod en ”värdshus-förbi effekt” och regionförstoringen sågs som en skenbild då tidigare centrumnoder hade offrats för att öka tillgängligheten. Etableringen av förbifarten hade en positiv effekt på kommunen och att flera av utfallen var kopplade till varandra. Resultatet visade att det hade skett en regionförstoring och att kommunens centralorter hade till viss del ändrat karaktär. Det visades sig även att det inte hade uppstått en ”värdshus-förbi effekt” i och med etableringen av förbifarten.

<p>Tillgängligheten i samhället har ökat under årens lopp, vi förflyttar oss längre sträckor på kortare tid än tidigare. Ökad tillgänglighet ökar kraven på snabba och välfungerande transporter. För att undvika så många hinder som möjligt i vägnätet utesluts vissa orter från vägar med hög hastighet genom att etablera förbifarter till dessa orter. Syftet med rapporten var att undersöka hur Vaggeryds kommun påverkades när genomfartstrafiken i de två centralorterna omdirigerades genom att en förbifart etablerades. Utifrån syftet skapades fyra frågor som undersökte vilka konsekvenser som uppstod i och med etablering, om centralorternas struktur hade förändrats, om förbifarten hade skapat positiva effekter som kommunen tagit tillvara på och om det hade uppstått en ”värdshus-förbi effekt” i och med etableringen. Forskningen baserades på kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativa i form av intervjuer och litteratur samt enkäter och statistik från tidigare år som räknades till den kvantitativa metoden. Teorier angående undersökningen hämtades från tidigare forskning inom området och från forskning om regionförstoring och tillgänglighet. I teorin angående regionförstoring togs begreppet nodalt nätverk upp. Begreppet syftade på att orter sågs som noder och infrastrukturen som nätverk. För att öka tillgängligheten i en region var nätverken tvungna att förbättras och bli snabbare. Därav flyttades orter som tidigare tillhörde nätverkets centrum ut mot periferin. Detta ökade tillgängligheten till en del orter men minskades till andra. I och med detta uppstod en ”värdshus-förbi effekt” och regionförstoringen sågs som en skenbild då tidigare centrumnoder hade offrats för att öka tillgängligheten. Etableringen av förbifarten hade en positiv effekt på kommunen och att flera av utfallen var kopplade till varandra. Resultatet visade att det hade skett en regionförstoring och att kommunens centralorter hade till viss del ändrat karaktär. Det visades sig även att det inte hade uppstått en ”värdshus-förbi effekt” i och med etableringen av förbifarten.</p>

The goal of this master thesis is to study the challenges the contractors are experiencing when building in the project E4 The Stockholm Bypass (E4 Förbifart Stockholm) by using digital models. This is the first step for The Swedish Transport Administration towards the process of implementing BIM in the construction industry, which has led to several challenges and therefore is important to evaluate. The work of building E4 The Stockholm bypass can be seen with a sociotechnical perspective, since both humans and complex technology systems are involved in the project. The study used a qualitative method by interviewing the contractors, the promoters of the model and The Swedish Transport Administration. Furthermore, workshops were held with construction managers, BIM- specialists and the contractors’ measurement surveyors. The results were analysed by the theories regarding Human-Technology-Organisation (HTO), Human-Technology Interaction (HCI) with focus on usability and information management. The study resulted in a couple of recommendation to The Swedish Transport Administration. The main aspects were to involve the contractors earlier in the development of the models; have easily available information in the models necessary for production; change the contractors sceptical attitude towards BIM by listening to their issues; have a clear communication through the existing informations paths and create a common standard of format regarding exchange of information. By following the recommendations, the challenges regarding the work of the contractor will decrease and the implementation of models and BIM could proceed more efficiently.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstå inverkansfaktorer och maktrelationer bakom planeringen av ett större infrastrukturprojekt. Studiens fokus ligger på det stora vägprojektet Förbifart Stockholm, som bland annat syftar till att avlasta befintligt vägnät och bidra till att bättre knyta samman Stockholms norra och södra kärnor. Den reella politiken och planeringen behöver inte alltid vara densamma som den formella, vilket i uppsatsen klargörs genom bland annat uttalanden i media, remissvar och intervjuer med involverade aktörer och politiker. Maktbegreppet kan förstås och synliggöras på flera olika sätt och därför studeras och används flera olika resonemang och teorier kring maktbegreppet. I fallet med Förbifart Stockholm kan till exempel det diskursiva maktbegreppet synliggöras, vilket Foucault har utvecklat och skrivit om, men även Bachrach & Baratzs teori om icke-beslut, Flyvbjergs resonemang om Realpolitik och Realrationalitet samt den konventionella planeringsmodellen kan synliggöras i samband med studien av Förbifart Stockholm.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstå inverkansfaktorer och maktrelationer bakom planeringen av ett större infrastrukturprojekt. Studiens fokus ligger på det stora vägprojektet Förbifart Stockholm, som bland annat syftar till att avlasta befintligt vägnät och bidra till att bättre knyta samman Stockholms norra och södra kärnor. Den reella politiken och planeringen behöver inte alltid vara densamma som den formella, vilket i uppsatsen klargörs genom bland annat uttalanden i media, remissvar och intervjuer med involverade aktörer och politiker. Maktbegreppet kan förstås och synliggöras på flera olika sätt och därför studeras och används flera olika resonemang och teorier kring maktbegreppet. I fallet med Förbifart Stockholm kan till exempel det diskursiva maktbegreppet synliggöras, vilket Foucault har utvecklat och skrivit om, men även Bachrach &amp; Baratzs teori om icke-beslut, Flyvbjergs resonemang om Realpolitik och Realrationalitet samt den konventionella planeringsmodellen kan synliggöras i samband med studien av Förbifart Stockholm.

Projekt ”Förbifart Stockholm” startade år 2009 och är en av tidernas största projekt i Sverige. Examensarbetet tar upp den geotekniska, hydrologiska och geologiska aspekten kring projektet ”Förbifart Stockholm”. Mer exakt så studerades sättningar på grund av grundvattensänkningar, men också så kallade pågående sättningar. Sättningar undersöktes och beräknades i ett utvalt område i Sätra. Beräkningarna gjordes med olika djup på grundvattensänkningar för att undersöka sättningarnas storlek. Därefter beräknades det hur lång tid det tog för att uppnå slutsättningen.  En noggrann analys av det utvalda området gav en bättre förståelse till varför det pågår sättningar i dagsläget utan att det skett något arbete än. När ett område med pågående sättningar utsätts för en grundvattensänkning så kan det leda till stora markrörelser. Ur resultatet av beräkningarna undersöks det om sättningarna är så pass stora att intilliggande byggnader kan skadas. Om så är fallet måste man minska grundvattensänkningen. Resultatet visade att sättningarna blev så stora att det fanns en risk för skador. Därför har det bestämts att en infiltrationsanläggning ska användas. Med hjälp av den kan en större grundvattensänkning förhindras och på så sätt förebygga skadliga sättningar. Skadliga sättningar kan vara väldigt kostsamma och det vill man undvika vid ett projekt som beräknas kosta ca 28 miljarder kronor. / The project “Förbifart Stockholm” started year 2009 and is one of the biggest projects in Swedish history. The Bachelor takes on the geotechnical, hydrological and geological aspect in project “Förbifart Stockholm”. More exactly it is a study of subsidence due to groundwater lowering, but also so called ongoing subsidence. Subsidence’s were examined and calculated in a chosen area in Sätra. The calculations were done with different groundwater lowering to examine how big the subsidence was. Thereafter new calculations were made to see how long time it took to reach the final subsidence. A thorough analysis of the area in Sätra gave a better understanding to why there are ongoing subsidences when the tunnel digging has not begun yet. When an area with ongoing subsidence undergoes a groundwater lowering it could result in a big ground movement. From the result of the calculations there is an investigation to see if the subsidence is so big it could cause damage to nearby buildings. If that was the case then a method to reduce groundwater lowering must be found. The result indicates that the subsidence could become so big that there is a chance of damaging buildings. Therefore it has been decided to install an infiltration device. The infiltration device helps preventing deeper groundwater lowering and avoiding harmful subsidence. Harmful subsidence can become very costly and needs to be avoided in a project that costs 28 billion Swedish crones.

Trafikverket planerar nya förbifarter längs med E22:an i Söderköping och Karlskrona då säkerheten och kapaciteten på de befintliga vägarna inte är tillräcklig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Trafikverket tar hänsyn till samhällsnytta och  naturmiljö vid byggandet av nya förbifarter, med exempel från planerade förbifartsprojekt i Karlskrona kommun och Söderköpings kommun. I genomförandet av resultatet gjordes en dokumentstudie samt tre intervjuer. Det som går att se utifrån resultatet och diskussionen är att risken för köer minskar till följd av en ökad kapacitet på vägarna. Påverkan som dessa förbifarter har på miljön uppstår bland annat i och med att förbifarterna ska dras genom skog och jordbruksmark. Resultatet visar på att Trafikverket är medvetna om påverkan på naturmiljön och tillämpar vissa verktyg för att minska negativ påverkan på miljön. Vid större förändringar, som att välja förbifartens placering, verkar dock fokus ligga på samhällsnytta och ekonomisk lönsamhet. / The Swedish Transport Administration (Trafikverket) is planning new bypass roads in Söderköping and Karlskrona, because of congestion and safety issues. The purpose of this thesis is to investigate how Trafikverket takes into account societal benefits and the natural environment when building new bypass roads. For the result analysis of relevant documents and three interviews have been made. The result shows building roads with higher capacity leads to shorter travel times and better safety. Less traffic in the town will lead to better air quality and lower noise in the town. The planned placement of the bypass is going through woods and farmlands. Results also show that Trafikverket is aware of the negative effects the bypass will have on the environment. Larger changes like choosing a placement for the road, more focus is on the societal and economic benefits that the bypass brings.