<p> </p><p>I detta arbete behandlas de grundvattenproblem som kan uppstå om ett slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Laxemar. Riskerna undersöks dels från ett miljömålsperspektiv, dels från Laxemars lokalbefolknings perspektiv.</p> / <p> </p><p>I denna uppsats behandlas de effekter som ett slutförvar i Laxemar kan få på grundvattnet i området. Arbetet är indelat i ett avsnitt om hur det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” påverkas och ett avsnitt om lokalbefolkningen som bor i området. I teoridelen behandlas ett antal generella element som rör grundvatten, berggrund och KBS-3. Jag går även in mer specifikt på vad som krävs av grundvatten på förvarsnivå, vad det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” innebär och på de förhållanden som finns i Laxemar i dag. I resultatdelen behandlas först och främst de risker som jag har funnit för grundvattnet i området. Jag har funnit att grundvattensänkning är den risk som kommer att få störst betydelse då förvaret byggs. I resultatdelen behandlas både risker för miljömålet och risker för lokalbefolkningen. Jag presenterar också två jämförelser för att visa på problem som har uppstått vid andra byggen under jord. Min analys är uppdelad i de resultat som jag kom fram till för miljömålen och de resultat som kan tänkas påverka de boende i Laxemarområdet. Jag kommer i slutänden fram till att två miljömål kommer att påverkas betydande, två miljömål kan komma att påverkas, två miljömål påverkas under speciella förhållanden, fyra miljömål kan leda till att vissa planer kan behöva uppdateras, och de sista fyra miljömålen kommer inte att påverkas alls. Vad gäller risker för de boende i området kommer jag fram till att det främst är grundvattensänkning som är ett problem. Radioaktivitet kan vara ett problem på mycket lång sikt, men riskerna för detta är relativt små.<strong></strong></p>

För att enstaka uppmätta grundvattennivåer ska kunna användas för att kartlägga grundvattennivån även i områden där långtidsmätningar saknas behövs en korrektionsmetod. Det övergripande målet med den här studien var att sammanställa och åskådliggöra grundvattennivåmätningar som inkommit till Länsstyrelsen i Uppsala län i samband med vattenskyddsdispenser. Syftet med arbetet var att undersöka hur grundvattennivån fluktuerat i olika jordarter och ta fram en metod för att korrigera punktvis uppmätta nivåer så att de speglar grundvattennivån ett normalår. Det normalårskorrigerade långtidsmedelvärdet på en viss plats ska vara detsamma oavsett om mätningarna av grundvattennivån utförts på våren, sommaren eller hösten och det ska inte heller spela någon roll om mätningarna utförts ett regnigt eller torrt år. Långtidsmätningar av grundvattennivåer i olika jordarter studerades. Fokus låg på grundvattennivåns års- och månadsavvikelse från mätseriens uppmätta långtidsmedelvärde. Utifrån avvikelserna skapades korrektionsfaktorer som adderades till uppmätta punktmätningar av grundvattennivåer. Grundvattennivåer beräknades med den framtagna korrektionsmetoden. Dessa jämfördes sedan mot uppmätta nivåer och grundvattennivåer beräknade med S-HYPE-modellen. Metoden testades även på ett oberoende dataset från Tärnsjö och implementerades på en mindre del av grundvattennivåmätningarna i och runt Uppsala stad. För grundvattennivån i jordarterna sand och grus var variationer mellan olika år viktigast att korrigera, då inomårsvariationerna var små. Grundvattennivåerna i morän varierade kraftigt inom ett och samma år vilket resulterade i att månadskorrektionen var den viktigaste faktorn. Två typer av grundvattenkartor skapades utifrån uppmätta grundvattennivåer. Kartornas utbredning täcker Uppsala stad med omnejd. Den ena kartan visar grundvattennivån som meter under markytan. Den andra kartan visar grundvattennivån som en trycknivå i höjdsystemet RH 2000. / In areas where long-term measurements are missing, a correction method is required in order to map groundwater levels based on single groundwater level measurements. The overall objective of this study was to compile groundwater measurements submitted to the County Administrative Board as part of water protection permit applications. The aim of this work was to investigate how the water table fluctuates in different types of soil and to develop a method to correct particular measured point levels to reflect the water table in an average year. The corrected long-term average value in a specific location should be the same regardless of whether the groundwater level measurements were performed in the spring, summer or autumn, nor should it matter if the measurements were done in a rainy or dry year. Long-term measurements of groundwater levels in different soil types were studied. The focus was the annual and monthly deviation of groundwater levels from the long-term average. Based on the deviations correction factors were created that were applied to the point measured groundwater levels. Groundwater levels calculated with the produced correction model were compared to the measured levels as well as the groundwater levels calculated by the S-HYPE model. The method was also tested on an independent data set from Tärnsjö and implemented on a smaller portion of the groundwater level measurements in and around the city of Uppsala. For groundwater levels in sand and gravel formations, it was important to correct for the variations between years, while the variations within the same year were small. Groundwater levels in till varied widely within the same year, making the monthly correction the most important factor. Two types of groundwater maps were created from measured groundwater levels. The map distribution covers the vicinity of Uppsala city. One map shows groundwater level as meters below surface. The second map shows groundwater level as an elevation above sea level in the height system RH 2000.

Access to clean drinking water is one of the most important resources for any society and its citizens. Without access to clean drinking water, health and living quality will be affected when pathogens will make people ill.In arid countries such as Ethiopia with seasonal drought, efforts to manage the water resources to last longer can be made by constructing dams and artificial irrigation systems. One example of this is the Koga dam in the Merawi region where a dam has been constructed to provide water for artificial irrigation. By irrigating an area one changes the hydrological conditions which might change the chemical composition of groundwater.This report aims to try and collect data that support the theory of the hydrological conductivity between irrigation water and groundwater in the area. Samples of groundwater and surface water was collected and compared to see if any conclu-sions supporting this theory could be made. Also general drinking water parameters were included such as presence of biological pathogens. The number of samples collected is on its own not enough to draw conclusions from but when combined with previous field work in the area and studying literature it supports the assumption of irrigation affecting the groundwater composition. / Tillgång till rent dricksvatten är en av de viktigaste resurserna för samhället såväl som varje enskild människa. Utan tillgång till rent dricksvatten kan hälsa och livs-kvalitet komma att påverkas av vattenburna patogener.I torra länder som Etiopien med periodisk torka har man gjort insatser för att hushålla med vattnet utöver regnperioderna. Ett exempel på detta är Kogadammen i Merawi, där en fördämning har konstruerats för att förse ett område med konst-bevattning. Genom bevattning ett område ändrar man de hydrologiska förhållanden som råder vilket gör att grundvattnets sammansättning kan komma att ändras.Denna rapport syftar till att försöka samla in data som stödjer teorin att konst-bevattningen i området påverkar grundvattnets sammansättning. Prover av grund-vatten och ytvatten samlades och jämfördes för att se om några slutsatser kunde dras. Också allmänna dricksvatten parametrar ingick såsom förekomsten av bio-logiska patogener. Antalet prover som tagits är ensamt inte tillräckligt för att dra slutsatser, men när de kombineras med data från tidigare fältarbete i området och litteraturstudier stödjer de antagandet om att konstbevattningen i området påverkar grundvattensammansättningen.

Groundwater is often the most important source of drinking water. In recent decades, the environmental threats to this resource have increased dramatically, because of pollution, over usage and disturbed water balances. Climate change will affect the groundwater in coastal areas by sea-level rise and changes in precipitation and temperature. If seasonal variations in groundwater recharge and groundwater reservoirs changes it could lead to problems for drinking water supplies.  In coastal areas and archipelagos, there is a general lack of groundwater because of thin soil covers and limited storage capacities within the bedrock aquifers. When water abstraction in a well is too large in relation to the formation of groundwater the area can be affected by saltwater intrusion. More people are settling permanently in former summer-house areas, which mean higher pressure on groundwater as a drinking water resource. This development is under way on the island Tynningö in the Stockholm archipelago. Saltwater intrusion in wells has been investigated in collaboration with Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor (SRMH). The aim was to find out how many of the wells that have enhanced chloride concentrations (≥50 mg/l) and how different parameters affect the concentrations. The study is limited to houses where people live permanently. Water samples from 67 wells have been analyzed for chloride concentrations. Parameters that may affect the risk of saltwater intrusion, for example how deep the well is and its distance to the shoreline, are used to interpret the measured chloride concentrations. A comparison with previous chloride measurements is also made to evaluate how the problem has changed over time. Furthermore, measures to reduce water consumption and possibilities for the municipality to prevent problems with saltwater intrusion are discussed. The results show that 24 % of the wells have an enhanced chloride concentration (≥50 mg/l), which is in harmony with results from earlier studies in Tynningö and similar areas. This survey was conducted during winter; chloride concentrations in summer may therefore be higher. The result shows that all the investigated parameters have an influence on the chloride concentrations. Wells with enhanced chloride concentrations are slightly deeper, older, lower in the terrain, closer to the shoreline and the well bottom is located deeper below sea level. The number of people using the well also affects the risk of saltwater intrusion. / Grundvatten utgör ofta den viktigaste källan till dricksvatten. De senaste årtiondena har miljöhoten mot denna resurs ökat kraftigt till följd av föroreningar, överutnyttjande och rubbad vattenbalans. Klimatförändringarna kommer att påverka grundvattnet i kustområden genom havsnivåhöjning och förändrad nederbörd och temperatur. Om grundvattenbildningen och grundvattenmagasinens årstidsvariationer förändras kan det leda till problem för den enskilda dricksvattenförsörjningen. I kust- och skärgårdsområden råder det i allmänhet brist på grundvatten på grund av tunna jordtäcken och små lagringsmöjligheter i berggrunden. När vattenuttaget i en brunn blir för stort i förhållande till nybildningen av grundvatten kan området drabbas av saltvatteninträngning. I många tidigare fritidshusområden bosätter sig fler permanent, vilket innebär ett större tryck på grundvattnet. På Tynningö i Stockholms skärgård pågår en sådan utveckling och saltvatteninträngning i enskilda brunnar har därför undersökts i samarbete med Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor (SRMH). Syftet har varit att ta reda på hur många av brunnarna som har förhöjda kloridhalter (≥50 mg/l) samt hur olika parametrar påverkar kloridhalten. Undersökningen är avgränsad till permanentboenden och vattenprover från 67 brunnar har analyserats för klorid. Parametrar som kan påverka risken för saltvatteninträngning, t.ex. brunnens djup och dess avstånd till strandlinjen, har sedan använts för att analysera de uppmätta kloridhalterna. En jämförelse med tidigare kloridmätningar har även gjorts för att utvärdera hur problemet har förändrats över tid. Vidare har åtgärder för att minska vattenförbrukningen samt kommunens möjligheter att förebygga problem med saltvatteninträngning diskuterats. Resultatet visar att 24 % av brunnarna har en förhöjd kloridhalt (≥50 mg/l), vilket stämmer överrens med resultat från tidigare undersökningar på Tynningö och i liknande områden. Denna undersökning genomfördes under vintern. Eftersom kloridhalten påverkas av årstid kan kloridhalterna sommartid komma att bli högre. Resultatet visar att samtliga undersökta parametrar har en påverkan på kloridhalten. Brunnar med förhöjda kloridhalter är något djupare, äldre, ligger lägre i terrängen och närmare stranden och brunnsbottens nivå ligger djupare under havsnivån. Även antal personer som använder brunnen påverkar risken för saltvatteninträngning.

Grundvatten är ett hett ämne i dagens samhälle, speciellt då grundvattenbristen är mer förekommande vid varma och torra somrar. Det är nog många som minns sommaren 2018 där det mättes rekord i temperatur och soltimmar, men även i låga grundvattennivåer.  De rådande klimatförändringarna medför mer extrema väder där samhället, inklusive kommunerna, behöver anpassa sig och öka beredskapen. Värmdö kommun är en av dessa kommuner, som vill se över dricksvattentillgångarna och säkra dricksvattnet för en kommande klimatförändring och befolkningsökning. Kommunen ligger i Stockholm skärgård där många från Stockholm har sina fritidsboenden, men nu ökar även permanenta boende för varje år. För att säkra dricksvattenförsörjningen, inte endast inför klimatförändringar, utan även för större befolkning behöver de tänka ut ett alternativ för att öka dricksvattenresurserna om det skulle behövas.  Ett alternativ är att pumpa upp vatten från sjön Återvallsträsk på Ingarö, och låta det infiltrera i Ingaröåsen genom infiltrationsbassänger. Kommunen använder sig redan av Ingaröåsen för dricksvattenanvändningen genom tre brunnar belägna vid Fladen, Rosenmalm och Fågelvik, men alternativet är att utöka åsens resurser för ett större grundvattenmagasin. Ingaröåsen är en rullstensås som består av sorterat och rundat material vilket lämpar sig bra åt dräneringsalternativ då vattnet lätt infiltrerar marken utan att det stannar kvar i porerna.  Kandidatarbetets syfte är att, utifrån kemiska analyser och kornstorleksanalys, samt litteraturstudier, undersöka om Ingaröåsen som är placerad i närheten av Återvallsträsk lämpar sig för en återinfiltration av ytvatten från sjön Återvallsträsk. Studien undersöker även om kvaliteten på sjön lämpar sig för att återinfiltreras. Kandidatarbetet är en del av ett större arbete som Geoveta utför. Geoveta är ett konsultbolag som inriktar sig på miljö-och geovetenskapsfrågor och problem kopplade till det. Litteraturstudien gjordes för att ta fram information om åsens uppbyggnad, tillkomst, problem kopplade till åsen som deponier och täkter. Fältarbetet innebar att åsen inventerades, jord och vattenprover togs för både kemisk analys och mekanisk torrsiktning för att analysera jordartens uppbyggnad.  Materialet i Ingaröåsen består främst av sand och då mest mellan- och finsand med ensgraderat och sorterat material. Kemiska analysen på jordmaterialet påvisade att kvaliteten var god utan några anmärkningar. Sjön Återvallsträsket har visat sig ha goda möjligheter för en konstgjord infiltration, men analyserna visade på förhöjda halter av bakterier och organiskt material vilket inte är så lämpligt för dricksvattenanvändning.  Slutsatsen är att Ingaröåsen lämpar sig för infiltration av ytvatten i och med dess goda kvalitet och att de bör återanvända den gamla infiltrationsanläggningen som redan finns vid Rosenmalm. Dels eftersom det är störst jorddjup där och dels att grundvattnet flödar neråt mot fladen därifrån. Återvallsträsk behöver analyseras vidare och sedan utredas om bakteriehalterna är för höga eller om det går att åtgärda innan det infiltreras i åsen. Den förhöjda halten av organiskt material bör gå att åtgärdas genom luftning av vattnet i bassängerna. / The question about groundwater in today’s society is a controversial subject where the current climate change leads to more extreme weather and the society has to increase the readiness to it.  Värmdö kommun has taken action to this and has given Geoveta the work to determine if it is possible to re-infiltrate water from the lake Återvallsträsk into the esker on Ingarö. This bachelor’s work is a small project within the larger one and aiming to investigate if the esker on Ingarö is suitable for re-infiltration from the lake Återvallsträsk. This work includes a literature study in order to get information about the structure of the esker and origin and problems linked to it used for landfills and gravel pits. It also includes a field study where soil and water samples were taken to be analyzed in a chemistry lab and for dry sieving to see what the samples contains and how the particle size distribution is formed. The material in the esker contains mostly sand and some gravel and the quality turned out fine. The quality in the lake turned out to not be so good, containing elevated levels of bacteria and organic material.  The conclusion is that the esker is suited for re-infiltration of lake water, but the lake needs to be continuously tested again and further analyzed and determine if the elevated levels of organic material and bacteria can be reduced.

Vatten är grunden för allt liv på jorden och en livsviktig resurs för både människor, djur och växtlighet. Trots det tenderar människor att se vatten som en oändlig resurs och tar tillgången på rent dricksvatten för givet. I Sverige används både grundvatten samt ytvatten från vattendrag och sjöar till dricksvatten. Tillgången på sötvatten påverkas av förändringar i klimatet och under de senaste åren har somrarna i de södra delarna av Sverige varit ovanligt torra och varma samtidigt som det har fallit mindre nederbörd än vad som är normalt. Detta har tidvis medfört en osäkerhet kring tillgången på dricksvatten. Syftet med studien som gjordes var att kartlägga allmänhetens kunskap och medvetenhet kring yt-och grundvattenbrist i framförallt de östra delarna av Blekinge län och undersöka ifall denna uppfattning stämde överens med ansvariga offentliga verksamheters strategi och information kring vattenbrist. I studien genomfördes två intervjuer med ansvariga verksamheter för vattenförvaltning i Blekinge län samt en allmän enkätundersökning som metod för att kartlägga allmänhetens kunskap kring vattenbrist. Utifrån resultaten från enkätundersökningen kunde det konstateras att den allmänna medvetenheten kring vattenbrist i Blekinge län generellt sett var god och att utgångspunkten för att människor skulle vara beredda att förändra sina dagliga vanemönster såg relativt hoppfull ut. Däremot framgick det att majoriteten av de respondenter som svarade på enkätundersökningen skulle önska mer information från ansvariga offentliga verksamheter gällande vattenbrist och tydligare riktlinjer för hur man kan gå tillväga för att hushålla med dricksvatten. / Water is the basis of all life on Earth and a vital resource for humans, animals and plants. Despite this, the public tends to see water as an endless resource and many people often take the supply of drinking water for granted. The access of fresh water is affected by climate change and in the last couple of years, the summers in the southernmost parts of Sweden have been unusually dry and warm and meanwhile there has been less precipitation than usual. This has occasionally led to an uncertainty regarding access to drinking water. The purpose of the study was to estimate the awareness of the public regarding surface and groundwater scarcity, particularly in the eastern parts of Blekinge county, and to examine if this awareness overlapped with public authorities' strategies and information about water scarcity. The study consisted of two interviews with responsible water management authorities in Blekinge and a general survey as a means to clarify the public's knowledge about water scarcity. Based on the results of the survey it was determined that the general awareness of water scarcity in Blekinge is generally good. Furthermore, the outlook for changed behaviour among the public on daily habit basis look promising. However, the majority of the respondents in the survey would wish for more information from responsible public authorities regarding water scarcity and more distinct guidelines on how to save drinking water.

Nordost om Uppsala finns sedan 1977 en av Uppsala Vatten och Avfall AB:s mindre grundvattentäkter, och inför en tillståndsansökan om ett ökat vattenuttag behöver den befintliga kunskapen om täkten utökas. Syftet med detta arbete är att ta fram en modell för att undersöka storleken på ett hållbart vattenuttag, om enskilda avlopp kan ligga bakom mikrobiella föroreningar i vattnet och om en alternativ placering av brunnen i så fall skulle åtgärda problemet. Sveriges Geologiska Undersökning har beräknat formen på grundvattenmagasinet och dess tillrinningsområde, ett område som består av en flack lertäckt dal omgiven av morän och berg. På 1960- och 1970-talen undersöktes området med slagsondering och rörsättning tillsammans med provpumpning, vilket lade grunden för detta examensarbete. I början av arbetet genomfördes ytterligare sonderingar och rördrivningar följt av en fyra veckor lång provpumpning vars resultat användes för att kalibrera modellen. Denna modell byggdes i programmet FEFLOW som använder sig av finita element för att lösa ekvationer som beskriver flöde i porösa media. Modellen byggdes upp av lager som motsvarade jordlagerföljden, där markytan baserades på Lantmäteriets nationella höjdmodell. Bergytan och gränsen mellan friktionsmaterial och lera togs fram genom interpolering av sonderingsdata. Ytterligare vertikal uppdelning skedde utifrån jordarter och magasinform. Värden på hydraulisk konduktivitet, vattenavgivningstal och grundvattenbildning i lagren togs fram genom en litteraturstudie. Dessa parametervärden kalibrerades sedan med hjälp av mätvärden från provpumpningen, följt av en känslighetsanalys. Ett tak för storleken på ett hållbart uttag beräknades utifrån grundvattenbildningen tillsammans med areorna för jordarterna i området. Påverkansområden modellerades för det nuvarande uttaget och två hypotetiska uttag. För det nuvarande uttaget undersöktes den kortaste transporttiden från det närmast liggande bostadsområdet till dricksvattenbrunnen. Med grundvattenbildningen från den kalibrerade modellen blev taket för vattenuttaget 3 L/s, med initialvärdena blev taket i stället 4 L/s. Dessa värden är sannolikt underskattningar då den verkliga grundvattenbildningen troligtvis är högre. De beräknade påverkansområdena indikerar platser för närmare undersökning i framtiden. Det befintliga uttaget på 1,3 L/s hade pågått under lång tid utan kända negativa konsekvenser, och ligger därför sannolikt under gränsen för ett hållbart uttag. I modellen var transporttiden mellan bostadsområde och brunn dubbelt så lång som Havs- och vattenmyndighetens rekommendation. Modellen kan därför inte styrka att de mikrobiella föroreningarna skulle komma från enskilda avlopp, och någon alternativ brunnsplacering undersöktes därför inte närmare. / The Lejsta well field, located northeast of Uppsala, has supplied public drinking water since 1977 and is managed today by Uppsala Water and Waste AB. Further investigation of the aquifer is needed in preparation for increasing withdrawal of groundwater and application for required permits. The purpose of this thesis is to develop a model for investigating the size of a sustainable water yield, whether individual sewage treatment may be the source of microbial contaminants in the water and if an alternative location of the well would solve that problem. The Geological Survey of Sweden previously delineated the aquifer and its catchment basin, the basin consisting of a flat clay-covered valley surrounded by till and bedrock. In the 1960s and 70s the area was surveyed using test drilling and installation of observation wells combined with pumping tests, which laid the groundwork for this thesis. At the beginning of the project, further test drillings and installations of observation wells were carried out followed by a four-week pumping test, the result of which was used to calibrate the model. This model was built in the program FEFLOW which uses finite element analysis to solve equations for flow in porous media. The model was constructed with layers corresponding to the soil layer sequence where the ground surface was based on the Swedish Mapping, Cadastral and Land Registration Authority’s national height model. The bedrock surface and the boundary between clay and coarser material were constructed by interpolating borehole data. The layers were further divided vertically based on soil types and the aquifer delineation. Values for hydraulic conductivity, specific yield, and groundwater recharge in the layers were decided based on a literature review. These parameter values were then calibrated using measurements retrieved from the pumping test, followed by a sensitivity analysis. A limit for the size of a sustainable yield was calculated based on groundwater recharge and the areas of the different soil types. Areas of impact were modeled for the current yield and two hypothetical yields. For the current withdrawal, the shortest transport time from the nearest residential area to the drinking water well was examined. When applying the groundwater recharge of the calibrated model, the water yield limit was 3 L/s, for the initial values the limit was 4 L/s. These values are likely underestimations as the actual groundwater recharge is likely higher. The estimated areas of impact indicate locations for closer examination in the future. The current withdrawal of 1.3 L/s had been sustained without any apparent negative consequences and is therefore likely below the limit of a sustainable yield. According to the model, the shortest transport time from the residential area to the well was twice the minimum time recommended by the Swedish Agency for Marine and Water Management. The model therefore cannot support that individual sewage treatment is the source of microbial contaminants, and no alternative well location was investigated.

For centuries, springs have played a significant role in our society as water supplies, reasons for where to settle down, and in folklore. There are different reasons why and where a spring forms, e.g. in what kind of soil it has its outflow. Geographic and geochemical surroundings have an influence on spring-water quality.For this project some of the springs in the Lagga perish, Knivsta municipality, Sweden, were selected for a closer study. Water samples were collected from springs for analysis. A short-term study was performed of temperature and conductivity changes during spring 2014. The investigated springs of this project were divided into four major groups according to their location in the landscape and their chemical properties: 1) springs that have their outflow in clay in valley bottoms, 2) springs that lie in the transition between glacial till soil and clay, 3) springs in till soil, and 4) springs in till soil with large boulders. Analyses show that the ion content in spring-water is higher in the valley than in the surrounding forest tills. Together with previous data it is shown that temperature and conductivity are more stable in the springs in the valley clay than in the uphill springs in till. / Källor har under århundraden spelat en viktig roll i människors liv genom behovet av vattenförsörjning, vid val av plats för att bosätta sig och inom folkloristiken. Källors förekomst styrs av var och hur de uppträder; t ex i vilken sorts jordart utströmningen sker. Den geografiska och geologiska närkemin påverkar källvattenkemin. I detta projekt undersöktes källor i Lagga socken, Knivsta kommun. Källvattenprover samlades in för analys av vattenkemin. En kort tidsserie under våren 2014 för temperatur och konduktivitet upprättades. Källorna delades in i fyra större grupper efter hur de ligger i landskapet och efter deras kemiska egenskaper: 1) Källor som kommer upp genom leran i dalgången, 2) källor som ligger i kanten av lerslätten, 3) källor som ligger i morän och 4) i storblockig morän. Efter analys visas att källor nära och i dalgången har högre jonhalt än de källor som ligger i moränen, uppe i skogarna. Vid en jämförelse med tidigare mätdata ser man att temperatur och konduktivitet är stabilare i källor som kommer ut i den leriga dalgången än i moränkällorna.

För att motverka halka på vägar och skapa bättre framkomlighet och trafiksäkerhet för trafikanter under vintersäsonger, används halkskyddsmedel på vägarna. I dagsläget och sannolikt under en överskådlig framtid innebär det att man använder natriumkloridbaserade medel NaCl i form av vägsalt då NaCl är det mest effektiva samt kostnadseffektiva medlet för halkskydd. Trots att NaCl är det mest effektiva medlet mot halka kan vägsalt samtidigt orsaka vissa negativa effekter på miljön. Studier visar på att vägsaltet sprider sig i miljön genom flera olika transportmekanismer vilket gör vägsaltet till ett komplext problem. Vägsalt påverkar bland annat träden negativt, långvarig exponering för salt kan försvaga träden och leda till att träden dör. Klimatförändringar har potentialen att även i framtiden öka, om än kontraintuitivt, efterfrågan på vägsalt i städer med kallt vinterklimat. Därav behövs ett proaktivt tillvägagångssätt för att minska de negativa effekterna vägsaltet har på miljön och träden. Forskning visar på att det finns behov av mer kunskap samt kvalitativa studier gällande vägsalt och dess miljöeffekter. Hittills har det inte funnits någon probabilistisk metod för att bedöma miljörisken vägsalt utgör för gatuträden för att ge nödvändigt stöd till beslutsfattare. Riskbedömningar och riskhantering är viktiga medel i beslutstödjande arbeten. Syftet med denna studie har därav varit att utveckla, tillämpa och utvärdera modeller för övergripande miljöriskbedömningar av vägsalt som ett miljöförorenande ämne. För studien valdes två gator i Stockholms stad, Vasagatan samt Sockenvägen. Studien inleds med litteraturstudier som behandlar trädens roll i urbana miljöer, vägsaltets spridningsvägar, vägsaltets påverkan på träden och miljön samt olika saltmanagementmetoder. Baserade på data från litteraturstudien utfördes miljöriskbedömningar för träd-och vegetation, grundvatten samt jord i studieområdena. En riskbedömning utfördes för ett scenario där vägsalt inte används på vägarna och risken detta kan utgöra för människor. Vidare utvecklades och arbetades det fram olika åtgärdsförslag för studieområdena. Åtgärdsförslagen bedömdes och graderades i en bedömningsmatris. Sammantaget belyser studien vikten av att kontinuerligt samla in saltdata, skapa förståelse för vägsaltets spridningsvägar, utföra miljöriskanalyser på flera miljöområden gällande vägsalt, arbeta fram olika saltmanagementmetoder samt upprätta policyn för vägsalt i syfte att minimera vägsaltets skadliga effekter på träden och ekosystemen i Stockholms stad. / To prevent slippery roads and ensure better traffic safety for road-users during winter seasons, de-icing agents are used on the roads. Currently and probably for the foreseeable future this means using the sodium chloride-based agent NaCl in the form of road salt, which currently is the most effective and cost-effective de-icer. Despite benefits for road safety road salt can at the same time pose negative effects on the environment. Several studies describe how road salt spreads in the environment through several different transport mechanisms, which deems road salt a complex problem. Road salt affects, among other things trees negatively, prolonged exposure to salt weakens the trees and can lead to the death of the damaged trees. Climate change has the potential to even in the future, albeit counterintuitively, increase the demand for NaCl based road salt, during winter seasons in cities with continental climate, as road salt is a cost-effective agent. Hence, a proactive approach is needed to be able to reduce the negative effects road salt has on the environment and trees. Research shows there is a need for more knowledge and qualitative studies regarding road salt and its environmental effects and the effects on street trees. Until now there has been no probabilistic method to assess the environmental risks posed by road salt on street trees to provide the necessary support to decision makers. Environmental risk assessments and risk management are important tools in decision support. The aim of this study has therefore been to develop, apply and evaluate a model for an overall environmental risk assessment of road salt as a pollutant. For the study two streets were chosen in the city of Stockholm, Vasagatan and Sockenvägen. The study is introduced with literature studies on the roles of trees in urban environments, the dispersal paths of road salt, the impact of road salt on trees and the environment and road salt management methods. Based on data from the literature study an environmental risk assessment was carried out for trees and vegetation, ground water and soil in the study areas. A risk assessment was carried out for a scenario where road salt is not applied on the roads and the risk this may pose to human health. Furthermore, various suggestions for mitigation methods for the study areas were developed. The proposed mitigation measures were assessed and graded in an assessment matrix. The study highlights the importance of collecting road salt data continuously over several seasons, creating an understanding of road salt's dispersal paths, performing environmental risk assessments and analysis on several environmental areas regarding road salt. The study also highlights the need for developing different salt management methods and establishing policies aimed to reduce harmful effects of road salt on the trees and ecosystems in the city of Stockholm.

Världen står inför ett stort vattenförsörjningsproblem som måste lösas – så många som 884 miljoner människor använder idag potentiellt förorenade vattenkällor till sitt dricksvatten. Denna rapport fokuserar på ett av de drabbade länderna som är Uganda. Syftet med projektet är att undersöka vilket/vilka av de fem olika ugandiska växterna; Erythrina abyssinica, Musa spp, Cyperus papyrus, Imperata cylindrica och Coffea canephora som är mest lämplig för rening av kadmium- och blykontaminerat grundvatten. Katjonbyteskapaciteten bestäms genom laboration. Analyser kring växtmaterialen görs med hjälp av litteraturstudier och intervjuer med en doktorand från Uganda. M. spp visar sig ha klart högst katjonbyteskapacitet och finns även i form av mycket avfall, därför anses denna vara det mest lämpliga materialet för rening. Lösningen skulle kunna implementeras i samhället med ett filter gjort av växtmaterial, om vidare forskning görs. / The world is facing a major water supply problem to solve, as many as 884 million people currently use potentially polluted water sources for their drinking water. This report focuses on one of the affected countries, which is Uganda. The project aims to examine which of the five different Ugandan plants; Erythrina abyssinica, Musa spp, Cyperus papyrus, Imperata cylindrica and Coffea canephora that is the most suitable for purification of cadmium- and lead contaminated groundwater. The cation exchange capacity is determined by laboratory experiment. Literature studies and interviews with a Ugandan postgraduate student are used for the analysis of the plant materials. M. spp has the highest cation exchange capacity and contributes with a lot of waste material; therefore it is considered the most suitable material for purification. The solution could be implemented in the community with a filter made of plant material, if further research is done.