<p>Bakgrund: Idrott och hälsa tillhör de största ämnena i skolan. Rörelse är viktigt för hälsan och människans välbefinnande. För att alla elever ska få möjlighet till detta är det viktigt att skolan och ansvarig pedagog utformar undervisningen så att alla elever ges möjlighet till utveckling inom ämnet. Samhällsdebatten om att barn behöver fysisk aktivitet pågår ständigt. Ges de elever som är i behov av stödundervisning möjlighet till detta då deras hälsa påverkas fysiskt och psykiskt av rörelse? För att uppnå ett lustfyllt lärande inom ämnet bör det vara ett tillåtande klimat samt finnas möjlighet till att nivågruppera efter elevernas behov. Syfte: Syftet med vår studie var att förklara pedagogers tankar kring orsaker och samband avseende gruppindelningar inom ämnet idrott och hälsa samt om pedagoger ansåg stödundervisning som relevant inom ämnet. Metod: Vi har i vår studie använt oss av kvantitativ metod i form av enkätundersökning på internet. Vår målgrupp i undersökningen var pedagoger som undervisar i ämnet idrott och hälsa oavsett om de är utbildade eller ej inom ämnet. För att nå ut till så många pedagoger som möjligt i Sverige ringde och skickade vi e-post till rektorer som vidarebefordrade vår enkät till sina berörda pedagoger. Resultat: Vi fick svar på våra frågeställningar och vårt resultat visade att de flesta pedagoger var positiva till nivågruppering oavsett kön eller utbildning. Även när det gäller stödundervisning inom ämnet kom vi fram till att de flesta pedagoger var positiva, men det vi kunde utläsa av pedagogernas åsikter, så saknades i de flesta fall resurser för att kunna genomföra denna form av undervisning. Pedagoger som undervisar i ämnet idrott och hälsa var också överens om att den fysiska aktiviteten påverkade elevernas prestationer i de teoretiska ämnena och detta var ny kunskap för oss.</p>

Bakgrund: Idrott och hälsa tillhör de största ämnena i skolan. Rörelse är viktigt för hälsan och människans välbefinnande. För att alla elever ska få möjlighet till detta är det viktigt att skolan och ansvarig pedagog utformar undervisningen så att alla elever ges möjlighet till utveckling inom ämnet. Samhällsdebatten om att barn behöver fysisk aktivitet pågår ständigt. Ges de elever som är i behov av stödundervisning möjlighet till detta då deras hälsa påverkas fysiskt och psykiskt av rörelse? För att uppnå ett lustfyllt lärande inom ämnet bör det vara ett tillåtande klimat samt finnas möjlighet till att nivågruppera efter elevernas behov. Syfte: Syftet med vår studie var att förklara pedagogers tankar kring orsaker och samband avseende gruppindelningar inom ämnet idrott och hälsa samt om pedagoger ansåg stödundervisning som relevant inom ämnet. Metod: Vi har i vår studie använt oss av kvantitativ metod i form av enkätundersökning på internet. Vår målgrupp i undersökningen var pedagoger som undervisar i ämnet idrott och hälsa oavsett om de är utbildade eller ej inom ämnet. För att nå ut till så många pedagoger som möjligt i Sverige ringde och skickade vi e-post till rektorer som vidarebefordrade vår enkät till sina berörda pedagoger. Resultat: Vi fick svar på våra frågeställningar och vårt resultat visade att de flesta pedagoger var positiva till nivågruppering oavsett kön eller utbildning. Även när det gäller stödundervisning inom ämnet kom vi fram till att de flesta pedagoger var positiva, men det vi kunde utläsa av pedagogernas åsikter, så saknades i de flesta fall resurser för att kunna genomföra denna form av undervisning. Pedagoger som undervisar i ämnet idrott och hälsa var också överens om att den fysiska aktiviteten påverkade elevernas prestationer i de teoretiska ämnena och detta var ny kunskap för oss.

Sammanfattning Kvinnor och män har historiskt sett ansetts ha olika fysiska och psykiska förutsättningar och den norm i samhället som vi levt efter har varit mannens. Kvinnans plats var i hemmet som maka, mor och husfru. I och med samhällets utveckling förändrades den könsspecifika arbetsfördelningen och kvinnan började förvärvsarbeta. Hem – och konsumentkunskap har gått från flickämne i skolan till obligatoriskt för alla där skolan ska främja jämställdhet och jämlikhet mellan könen.  Denna rapports syfte är att undersöka hur yrkesverksamma lärare inom hem – och konsumentkunskap ser på jämställdhet och genus inom sitt ämne, vad som kan påverka hur de arbetar med jämställdhet mellan könen i sin undervisning samt hur de praktiskt genomför detta. Sju behöriga lärare från norra Sverige deltog i enskilda intervjuer. De hade olika åldrar och längd på yrkesverksamhet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna beskrev en pågående förändring av stereotypa könsmönster både i skolan och i hemmet men att traditionella könsroller fortfarande reproduceras. Hkk beskrevs som ett skolämne där lärandet till stor del sker i praktiskt arbete där roller synliggörs som kan ge förutsättningar till diskussion och reflektion om jämställdhet. Respondenterna var dock eniga om att jämställdhetsarbete i skolan ställer krav på lärarrollen och sig själv som verktyg, exempelvis vid bedömning av flickor och pojkar. Slutsatsen av denna studie är att lärare i hkk anser att stereotypa könsmönster har förändrats men fortfarande reproduceras traditionella könsroller i skolan. Yngre generationer frångår alltmer de traditionella könsrollerna då jämställdhet blir en allt mer naturlig del i samhället, dock kvarstår det arbete i jämställdhetsfrågan då det fortfarande finns skillnader mellan könen i betyg.

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och i så fall hur elever påverkas emotionellt av den gruppindelning som bland annat sker inom klassrummets ram. Syftet var också att undersöka detta ur ett barn – och maktperspektiv. Ambitionen var därmed att barns egna tankar och värderingar skulle komma fram, men även att lärarnas syfte och strävan med gruppindelningar skulle synliggöras för att på så sätt få inblick i den maktrelation som uppstår i interaktionen mellan lärare och elever. För att uppnå detta syfte intervjuade vi tre lärare på tre olika skolor, och två grupper med fyra elever var från respektive lärares klass. Intervjuerna bearbetades och sammanfattades för att vidare analyseras med hjälp av vald litteratur som stöd för våra tankar. Analysen gjordes med utgångspunkt från våra frågeställningar. Då ett fåtal undersökningar gjorts ur barns perspektiv med fokus utifrån deras emotioner, var det svårt att finna relevant litteratur till studien. Resultatet visade att elevernas möjlighet att påverka i valet av arbetskamrat är ringa, förutom om läraren anser att elevens önskan är befogad. Vad som menas med befogad är till exempel om en elev anser sig besvärad av en kamrats ovilja att arbeta och därmed vill byta arbetskamrat, eller om läraren har vetskap om elevernas förmåga att arbeta flitigt tillsammans. Det är i miljön utanför klassrummet, i matsal och på gymnastiken som eleverna har möjlighet att vara med och påverka och känna delaktighet i indelningen av grupper. Hur påverkas elevers emotioner av detta? De upplevde missnöje över att det egna valet av kamrat bejakades så sällan av läraren, och kände glädje då det bekräftades. Trygghet och samspel är viktiga samarbetskomponenter enligt eleverna, och eleverna visade sig ha kännedom över lärarens syfte med gruppindelningar och vad dessa kan tänkas grunda sig på. Fick eleverna själva välja vem eller vilka de skulle arbeta med i större sammanhang, skulle med sannolikhet någon eller några elever bli utanför. Detta visade sig vara ett svar som elever och lärare var överens om i undersökningen.</p>

Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och i så fall hur elever påverkas emotionellt av den gruppindelning som bland annat sker inom klassrummets ram. Syftet var också att undersöka detta ur ett barn – och maktperspektiv. Ambitionen var därmed att barns egna tankar och värderingar skulle komma fram, men även att lärarnas syfte och strävan med gruppindelningar skulle synliggöras för att på så sätt få inblick i den maktrelation som uppstår i interaktionen mellan lärare och elever. För att uppnå detta syfte intervjuade vi tre lärare på tre olika skolor, och två grupper med fyra elever var från respektive lärares klass. Intervjuerna bearbetades och sammanfattades för att vidare analyseras med hjälp av vald litteratur som stöd för våra tankar. Analysen gjordes med utgångspunkt från våra frågeställningar. Då ett fåtal undersökningar gjorts ur barns perspektiv med fokus utifrån deras emotioner, var det svårt att finna relevant litteratur till studien. Resultatet visade att elevernas möjlighet att påverka i valet av arbetskamrat är ringa, förutom om läraren anser att elevens önskan är befogad. Vad som menas med befogad är till exempel om en elev anser sig besvärad av en kamrats ovilja att arbeta och därmed vill byta arbetskamrat, eller om läraren har vetskap om elevernas förmåga att arbeta flitigt tillsammans. Det är i miljön utanför klassrummet, i matsal och på gymnastiken som eleverna har möjlighet att vara med och påverka och känna delaktighet i indelningen av grupper. Hur påverkas elevers emotioner av detta? De upplevde missnöje över att det egna valet av kamrat bejakades så sällan av läraren, och kände glädje då det bekräftades. Trygghet och samspel är viktiga samarbetskomponenter enligt eleverna, och eleverna visade sig ha kännedom över lärarens syfte med gruppindelningar och vad dessa kan tänkas grunda sig på. Fick eleverna själva välja vem eller vilka de skulle arbeta med i större sammanhang, skulle med sannolikhet någon eller några elever bli utanför. Detta visade sig vara ett svar som elever och lärare var överens om i undersökningen.

Fördomar, konflikter och gruppindelningar yttrar sig på olika sätt i samhället. Dessa är svåra att undkomma men viktiga att belysa för att hitta sätt att reducera de problem de ofta medför. Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur fördomar, konflikter och gruppindelningar kan yttra sig i skolan bland elever och påverka deras skolsituation. Vi vill även se vad skolan gör för att förebygga och lösa dessa problem samt hur deras arbete kan förbättras. Utifrån kvalitativa intervjuer drar vi slutsatsen att problem som uppstår på grund av fördomar, konflikter och gruppindelningar förekommer på de två skolorna vi undersökt men att dessa två skolor har olika sätt att angripa och hantera dessa problem. Dessa problem ser dock olika ut på de båda skolorna men kan alla relateras till psykologiska och socialpsykologiska teorier. I uppsatsen belyser vi även förslag på hur verksamheten kan förbättra arbetet angående dessa frågor samt ifrågasätter om de studerade skolorna tillfullo lyckas garantera alla elevers rätt till en trygg skolgång såsom de förpliktats av skollagen. Vi menar att fördomar, konflikter och gruppindelningar hänger ihop och alla tre faktorerna påverkar varandra. Dessa problem drabbar enligt vår undersökning elevernas skolprestation negativt och kan få konsekvenser för deras framtida utbildning vilket i sin tur riskerar att påverka samhället då det är dessa elever som skall bygga vår gemensamma framtid. / Prejudices, conflicts and groupings are expressed in various ways in our society. These are hard to avoid but important to acknowledge in order to find ways of reducing these problems. Our interest has been to investigate how they may be expressed in school among students and how this affects their school situation. We also studied what the school is doing to prevent and solve these problems as well as how this may be improved.From qualitative interviews it was found that problems with prejudices, conflicts and groupings were present at the two elementary schools studied but that the schools have different approaches to these problems. The problems are different at the two schools but may all be related to psychological and socio-psychological theories.In the thesis we also provide suggestions as to how the schools can improve their work regarding these matters. We also question if the schools studied are able to provide all students with a safe school environment, as mandated by the Swedish Education Act.We believe that prejudices, conflicts and groupings are interrelated and that all three factors affect each other. According to our study, these problems affect the students’ school performance in a negative way which may have consequences for their future education, which in turn affects our society as these students are our future workforce.

<p>The purpose of this study is to discuss various approaches to group work and the importance of different approaches in relation to group work in schools. The study also looks at the results of the children working in different groups and constellations.</p><p>This study is based on what previous research, literature and the tree teachers say about the subject group work and group divisions. Issues: Is there any kind of group work that always works? Does the structure of the tasks have any effect on the outcome? Is there any good reason to choose the teamwork approach that? The method I chose is a qualitative study with a phenomenological approach to the analysis. Three teachers were interviewed; result is presented in themes and concludes with a brief summary. In the theory part is the writer and researcher Kjell Granström frequently referenced when he is an actual person in Sweden in the subject. Furthermore, educators Vygotsky and Gardner’s theories of how children learn and how teachers at school can work with these theories are also important for the study. The study findings demonstrate the importance of teacher's choice of work and an awareness of how different group classifications can affect students' work. This is consistent with previous research Granström and also Forslund Frykedal reached.</p>

The purpose of this study is to discuss various approaches to group work and the importance of different approaches in relation to group work in schools. The study also looks at the results of the children working in different groups and constellations. This study is based on what previous research, literature and the tree teachers say about the subject group work and group divisions. Issues: Is there any kind of group work that always works? Does the structure of the tasks have any effect on the outcome? Is there any good reason to choose the teamwork approach that? The method I chose is a qualitative study with a phenomenological approach to the analysis. Three teachers were interviewed; result is presented in themes and concludes with a brief summary. In the theory part is the writer and researcher Kjell Granström frequently referenced when he is an actual person in Sweden in the subject. Furthermore, educators Vygotsky and Gardner’s theories of how children learn and how teachers at school can work with these theories are also important for the study. The study findings demonstrate the importance of teacher's choice of work and an awareness of how different group classifications can affect students' work. This is consistent with previous research Granström and also Forslund Frykedal reached.