Vetenskaplig forskning påvisar att grupparbeten som undervisningsmetod har många fördelar för lärandet. Men forskningen indikerar också att det finns ett behov att djupare studera individuella uppfattningar kring grupparbeten, då det råder skilda uppfattningar om vad som är positivt och negativt för lärandet med grupparbete. Syftet med denna studie är att beskriva universitetsstudenters bild och uppfattningar om gruppbaserat lärande i form av grupparbete och studiegrupp samt öka kunskapen om vilken form som uppfattas ha mest betydelse för den egna studieprestationen. Detta är en kvalitativ studie med inspiration av en induktiv ansats, där åtta universitetsstudenters olika uppfattningar om grupparbete och studiegrupp har inhämtas genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett målinriktat urval med kriteriet att studera på ett universitet och vid ett program på minst 180 högskolepoäng. Urvalet har inslag av bekvämlighetsurval, då förslag på respondenter tillfrågades i författarnas sociala närvaro. Insamlad empiri har analyserats med inspiration av Grounded theory. Resultatet indikerar att universitetsstudenters uppfattningar om gruppbaserat lärande i form av grupparbete och studiegrupp innefattas av både möjligheter och utmaningar. Vidare påvisar resultatet att flertalet av studiens respondenter uppfattar studiegrupp som den mest betydelsefulla formen för sin egen studieprestation. Samtidigt påvisar resultatet att lärarens frånvaro i gruppbaserat lärande resulterar i att ingen av formerna har mest betydelse för sin egen studieprestation. I en avslutande diskussion behandlas resultatet genom att kopplas till tidigare forskning. Där identifieras kopplingar mellan studenternas uppfattningar om grupparbete och ett formellt lärande i grupp som i sin tur präglas av ett kooperativt lärande. Studenters uppfattningar om studiegrupp ses i liknelse till formerna läsgrupp, basgrupp, examinationsgrupp och traditionella grupparbeten, som i sin tur präglas av ett kollaborativt lärande. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>

I fritidshemmets verksamhet möter lärare och pedagoger stora elevgrupper varje dag, och har till uppgift att möta både individens och gruppens behov. Syftet med denna studie är att undersöka fritidspedagogers upplevelser av hur elevgruppens storlek påverkar fritidshemmets verksamhet i relation till styrdokumenten. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua sju verksamma fritidspedagoger i fritidshem. Resultatet visar att det utifrån styrdokumentens krav är flera faktorer som brister och att pedagogerna upplever utmaningar med att behålla kvaliteten i arbetet med stora elevgrupper i fritidshemmets verksamhet.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om förskolepedagogerna själva anser sig ha tid och resurser att uppfylla de mål som läroplanen avser. Vi vill undersöka om våra föraningar stämmer, är personalen i förskolorna är nöjda med tillvaron som den är idag?</p><p>Vi har valt att arbeta utifrån enkätundersökningar. Vi lät personal på två förskolor och en förskoleklass svara på enkätfrågorna som handlade om just deras syn på hur arbetet utifrån Lpfö 98 fungerar i deras verksamhet. Resultatet av dessa enkäter blev dock inte som vi hade förutsett. Det visade sig snarare att informanterna verkade till största del nöjda med hur deras situation såg ut idag. Samtidigt som en del av informanterna uttryckte vissa önskemål om mer tid och mindre barngrupper.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om förskolepedagogerna själva anser sig ha tid och resurser att uppfylla de mål som läroplanen avser. Vi vill undersöka om våra föraningar stämmer, är personalen i förskolorna är nöjda med tillvaron som den är idag? Vi har valt att arbeta utifrån enkätundersökningar. Vi lät personal på två förskolor och en förskoleklass svara på enkätfrågorna som handlade om just deras syn på hur arbetet utifrån Lpfö 98 fungerar i deras verksamhet. Resultatet av dessa enkäter blev dock inte som vi hade förutsett. Det visade sig snarare att informanterna verkade till största del nöjda med hur deras situation såg ut idag. Samtidigt som en del av informanterna uttryckte vissa önskemål om mer tid och mindre barngrupper.

No description available.

No description available.

Syftet för detta examensarbete är att ta reda på om musikundervisningen i grundskolan har förutsättningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsättningar och behov. Forskningsfrågorna är att ta reda på vilka faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklärares uppfattningar. Samt vilka förutsättningar som beskrivs som centrala för att läraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsättningar samt göra rättssäkra individuella bedömningar. Utgångspunkten i studien är en kvalitativ undersökning baserad på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklärarna som är med i undersökningen arbetar på 12 skolor i fyra kommuner i årskurs 2-9. Resultatet visar att musikundervisningens förutsättningar varierar mellan de olika skolorna och eleverna på dessa skolor får således inte en likvärdig utbildning i musik. Resultatet visar också att individanpassad undervisning och individuell bedömning är problematiskt med de stora undervisningsgrupper som dessa skolor har. Analysen av resultatet visar på sex ramfaktorer som mer eller mindre påverkar musikundervisningens förutsättningar. De ramfaktorer som påverkar musikundervisningen i de tolv skolor, som är med i undersökningen, är gruppstorlek, tid, utrustning, arbetsmiljö, bedömning samt ekonomi.Nyckelord: Centralt innehåll, gruppstorlek, individanpassad undervisning, individuell bedömning, Lgr11.

Syftet med denna studie är att undersöka om förskollärare upplever att minskade barngrupperhar  skapat  förändring  för  barnen  då  det  är  färre  barn  i  barngrupperna.  Undersökningen kommer att genomföras ur ett anknytningsperspektiv med fokus på vad förskollärare anser är betydelsefullt för att skapa anknytning. Om förskollärarna upplever en förändring kring anknytningen för barnen till pedagogen i en barngrupp med färre antal barn. Studiens teoretiska utgångspunkt är John Bowlbys teori om anknytning, vilken förklarar vikten av relationen mellan vuxen och barn. Studien är genomförd med hjälp av intervjuer som är en kvalitativ metod. Studien ska undersöka förskollärares erfarenheter och upplevelser i förändringsarbetet med minskade barngrupper. Studien belyser också tidigare forskning kring barngruppers storlek ur ett anknytningsperspektiv. Resultatet i studien presenteras i fyra kategorier, tid, organisation, miljö och trygghet som har fått positiva effekter i förskolans verksamhet - för barnen. Resultatet visar på att samtliga förskollärare i studien  lyfte fram vikten av trygghet för barnen och att arbetssättet i mindre barngrupper har bidragit till att barnen har färre relationer, samt att förskollärarna kommer närmare barnen. Förskollärarna upplever att barnen är mer trygga nu samt att förskollärarnas närvaro har ökat. De beskriver tidsaspekten som positiv då det i den mindre barngruppen ges möjligheten att ge barnen mer tid. De talar också om upplevelsen av att inte räcka till i den nya organisationen, då de endast är två personal per barngrupp, vilket kan bli sårbart. Det finns ett tydligt resultat i studien om personalens arbetsbelastning och att minskade barngrupper är bättre för barnen, men sämre för de personer som arbetar i den organisatoriska verksamheten. I de barngrupper där antalet barn per personal är fem eller fler finns en extrabelastning.

Larsson, Frida (2021). Behovet av specialpedagogen i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Studiens resultat förväntas ge en inblick i hur specialpedagogerna i undersökt kommun uppfattar förskolans behov av utomstående insatser. De 18 specialpedagoger som via enkät har deltagit i studien har fått ge svar kring verksamhetens dilemman i form av bland annat gruppstorlek och kompetens.   Syftet med studien var att undersöka vad som leder till att förskolorna inom undersökt kommun tar kontakt med de specialpedagogiska teamen. Ett mer övergripande syfte för uppsatsen var att få mer kunskap kring vilka insatser förskolan är i behov av från utomstående och vad specialpedagogerna i teamen kan bistå med. Vilka insatser anser de specialpedagogiska teamen att verksamheterna söker stöd kring?   Empirin har tolkats utifrån det relationella och det kategoriska perspektivet (Persson, 1998) men också utifrån systemteorin (Öquist, 2016).   Resultatet visar att specialpedagogerna arbetar förebyggande och relationellt samt att förskolorna behöver stöd med bland annat kommunikation och språksvårigheter. Resultatet visar också att det behövs mer kunskap i specialpedagogik och en högre kompetens hos fler utbildade i förskolan. Det framkommer även att barngrupperna på grund av olika påverkansfaktorer anses vara för stora i förhållandet till barns behov av särskilt stöd.   Förskolan är i stort behov av specialpedagogens kompetens i form av insatser kring bland annat språkproblematik och förebyggande arbete med vårdnadshavare. Barngruppens storlek är tydligt avgörande för personalens möjligheter att tillgodose det stöd som en del barn är i behov av samt att förskolan behöver fler utbildade.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka fritidspersonalens uppfattningar av huruvida elevgruppens storlek anses påverka verksamhetens arbetssätt och det pedagogiska uppdraget. Studien är kvalitativ och grundar sig i fem semistrukturella intervjuer. Analys av empirin genomfördes med fenomenografisk ansats, som ämnar belysa kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen. Anknytningsteorin användes också då flera av respondenterna belyste relationsskapandets lidande till följd av stora elevgrupper. Resultatet av denna studie visar att det finns både uppfattningar av att det är elevgruppens storlek, men också elevgruppens sammansättning, som är av störst vikt för fritidspersonalens arbetssätt och pedagogiska uppdrag. Resultatet visar även att flera av respondenterna har uppfattningen att personaltätheten sällan är optimal för elevgruppens storlek, utan att det ofta finns behov av en extra personal.