Syftet med studien var att undersöka hur fritidslärare förhåller sig till gruppstorleken på fritidshemmet och hur de upplever att gruppstorleken påverkar de sociala relationerna mellan fritidslärare och elev. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört sju intervjuer med utbildade fritidslärare som har olika erfarenheter av barngruppsstorlekar i olika fritidsverksamheter. Fritidslärarna arbetar på sju olika lågstadieskolor, förskoleklass till årskurs tre.Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av den teoretiska utgångspunkten ramfaktorteorin, för att förstå skolvärldens olika ramar och faktorer som påverkar fritidsverksamheten. Arbetets tidigare forskning anknyter till Ingrid Pramling Samuelsson, Pia Williams och Sonja Sheridan och deras forskning kring barngruppsstorleken. Sammanfattningsvis upplevde fritidslärarna att gruppstorleken inte har någon större betydelse, utan att personalens arbetsmetoder, förhållningssätt, lärarens egenskaper och relation till eleverna är mer avgörande i arbetet. Vi visar även att storleken på gruppen definieras olika hos fritidslärarna beroende på deras olika uppfattningar om vad begreppet betyder.

No description available.

Syftet med studien är att utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori undersöka hur förskollärare beskriver sin uppfattning av att främja barns lärande och utveckling i förskolan kopplat till barngruppens storlek. Frågeställningarna berör hur förskollärare beskriver de organisatoriska förutsättningarna kopplat till barngruppen i verksamheten samt vilka verktyg förskollärare beskriver att de använder sig av för att främja barns lärande och utveckling utifrån barngruppens storlek. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats där metoden som använts för att samla in data är fokusgruppssamtal med totalt sex förskollärare i två olika samtal. Studien tar avstamp i Bronfenbrenners ekologiska systemteori som handlar om att synliggöra hur faktorer på olika nivåer samverkar både direkt och indirekt för att slutligen ha en påverkan på individens utveckling och lärande. Vi kan av resultatet dra slutsatsen att det underlättar att organisera undervisningen i mindre grupper med färre barn för att främja barns lärande och utveckling. Barngruppens storlek är inte den stora faktorn som är en utmaning, utan det handlar i stället om vilka organisatoriska förutsättningar som förskollärare får att arbeta med. Den främsta faktorn som påverkar möjligheten att möta varje individ är personaltätheten i relation till antalet barn.

Syftet med studien är att bidra med en djupare kunskap om hur förskollärare arbetar med att skapa trygga relationer till barnen samt vilken betydelse barngruppens storlek har för relationsskapandet. Studiens berörda frågeställningar är: Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att skapa trygga relationer till barnen? Vilken betydelse upplever förskollärare att barngruppens storlek har för relationsskapandet? Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där sex yrkesverksamma förskollärare intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteorin och den insamlade empirin har analyserats med en tematisk analys för att synliggöra gemensamma teman. I resultatet framgår det att trygga relationer mellan förskollärare och barn är av stor betydelse för allt arbete i förskolan. Förskollärarna lyfter även relationen till vårdnadshavarna som betydelsefull i deras arbete med att skapa trygga relationer till barnen. Resultatet visar även att barngruppens storlek tillsammans med faktorer som gruppens sammansättning och organisation, har betydelse för relationsskapandet mellan förskollärare och barn.

Syftet med arbetet är att undersöka och kartlägga pedagogers uppfattning och erfarenhet av vad som ger elever i matematiksvårigheter en ökad be-greppsförståelse och därmed bättre förutsättningar att lösa matematiska problem.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om begreppsförståelse. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer ville vi se vilka grundläggande förutsättningar och arbetssätt/strategier som gynnar begreppsförståelsen hos elever i matematiksvårigheter. Vi ville också se vilka hinder som peda-goger möter i arbetet med att utveckla begreppsförståelsen hos elever i ma-tematiksvårigheter.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att om re-surser prioriteras så att en elev i matematiksvårigheter får arbeta språkligt aktivt med varierat arbetssätt i en liten grupp under ledning av en kompe-tent pedagog/specialpedagog, har han/hon goda förutsättningar att nå en ökad begreppsförståelse. / Understanding of Concepts. Prerequisites of pupils with difficulties in mathematics

No description available.

Den här studien syftar till att undersöka åtta förskolors likabehandlingsplaner för att ta reda på hur de talar om ”en förskola för alla” och likvärdighet i den pedagogiska verksamheten. Jag redogör en definition av ”en förskola för alla” som kommer att användas genom min studie. Jag har använt mig av kritisk diskursanalys när jag granskat de olika likabehandlingsplanerna och utifrån den teori och metodiken använt mig av olika begrepp som jag anser tillämpbara i min studie, utifrån definitionen av ”en förskola för alla”. I de olika likabehandlingsplanerna finner jag att det inte finns något klart sätt att tala om hur man ser på ”en förskola för alla” eller hur man talar om likvärdig verksamhet. Resultatet visar olika saker som, för studien relevanta, för att leva upp till ”en förskola för alla” och slutsatsen kretsar kring hur de olika tolkningsmöjligheterna påverkar realiseringen av en likvärdig pedagogisk verksamhet och ”en förskola för alla” i koppling till de granskade likabehandlingsplanerna.

Elevperspektivet på klassdebatter/rollspel som pedagogisk metod i skolan är ett område som är relativt outforskat. Syftet med den här studien är att utveckla kunskaper om elevers upplevelser av klassdebatter/rollspel. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, där samspel och kommunikation ses som en förutsättning för lärande. Empirin samlades in genom videodokumentation av elever då de genomförde debatter/rollspel. Därefter intervjuades enskilda elever i form av stimulated reflection, viket är en metod som ger intervjupersonen möjlighet att reflektera över det som sker i den videoinspelade debatten/rollspelet. Resultatet av studien, vilket tolkas genom en innehållsanalys, visar tydligt att eleverna är positiva till debatt/rollspel som pedagogiskt verktyg. Här ser de fördelar med att samlära och interagera för att utveckla lärandet och nå djupare kunskap. Att inta ett annat perspektiv i form av en roll upplevs som ett positivt redskap i bearbetningen av frågor och problem. Samtidigt visar resultatet att eleverna upplever olika begränsningar vilket hämmar både deras lärarande och möjligheten att visa sina kunskaper. Begränsningar som nämns är; en ojämn fördelning av talutrymmet, för stora grupper och gruppsammansättningen samt olika förutsättningar beroende på rollens karaktär. Slutsatsen blir att pedagogiska debatter/rollspel är ett bra verktyg för lärande men att det behöver utvecklas för att undanröja de begränsningar som finns, för att därigenom skapar ännu bättre förutsättningar för lärande och bedömning. / Summary: Student perspective on the class debates/role-playing as a teaching method in schools is an area that is relatively unexplored. The purpose of this study is to develop the knowledge of students' experiences of the class debates/role-playing. The study was conducted from a socio-cultural perspective, where interaction and communication are seen as a prerequisite for learning. The empirical data were collected through video documentation of students when they conducted debates/role-playing. Afterwards the students were interviewed individually in the form of stimulated reflection, which is a method that gives the interviewee the opportunity to reflect on what is happening in the videotaped debate/role-playing. The results of the study, which are interpreted through content analysis, clearly shows that students are positive for debate/role-playing as educational tools. Here they see the advantages to combine cooperative learning and interaction to develop their learning and achieve deeper knowledge. Taking a different perspective in the form of a role is perceived as a positive tool in the processing of issues and problems. At the same time, the results show that students experience different constraints which hamper both their learning and the opportunity to show their skills. Limitations that are mentioned; an uneven distribution of linguistic space for large groups and group composition and different conditions depending on the nature of the role. The conclusion is that educational debates/role-playing games are a great learning tool, but it needs to be developed to overcome the limitations that exist, thereby creating better conditions for learning and assessment.

Den här undersökningen behandlar ämnet gruppstorlek och hur musiklärares didaktisk val påverkas av gruppstorlekarna hel- och halvklass. Undersökningens underlag bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer med musiklärare verksamma i grundskolan som arbetar eller har arbetat både i hel- och halvklass. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en hermeneutisk arbetsgång för att belysa olika ramfaktorer, faktorer utanför lärarens direkta kontroll som påverkar denne i dess profession, och hur dessa ramfaktorer står i relation till undersökningens ämne, hel- och halvklassundervisning. Resultatet visar på att de praktiskt musicerande delarna i läroplanen blir problematiska att genomföra när undervisningen sker i helklass. Det största hindret i helklassundervisning blir att organisera undervisningen på så vis att en rättvis bedömning av elevernas kunskaper möjliggörs, eftersom många av betygskriterierna skall bedömas utifrån kvalité. Här spelar tidsaspekten roll eftersom de intervjuade musiklärarna upplever att tiden inte räcker till för att se och bedöma samtliga elever i en helklass. I diskussionskapitlet behandlas klasstorlekens påverkan på musiklärares didaktiska val samt svårigheten med att hitta enkla svar på dessa frågor. Vidare beskrivs det i diskussionen hur klassens storlek påverkar lärarnas möjlighet att se eleverna och kunna ge dem formativ feedback men även hur klasstorleken påverkar lärarnas planeringsarbete och lektionsupplägg. Därefter diskuteras huruvida ramfaktorerna verkar möjliggörande eller begränsade samt hur ramfaktorn gruppstorlek inverkar på möjligheten att uppnå kursplanens mål.

Arbetet är en form av educational design research med fokus på problemlösningsuppgifter i matematikundervisningen med utgångspunkt i det sociala samspelet. Studien utgår från en tidigare genomförd litteraturstudie där aspekter som är centrala för elevernas utveckling av problemlösningsförmågan lyftes fram. Syftet med denna studie är att synliggöra hur två av dessa aspekter, gruppstorlek och laborativt material, påverkar elevers arbete med och lösningar av problemlösningsuppgifter inom ämnet matematik. Empirin som studiens resultat bygger på består av nio genomförda lektioner som observerats på tre olika skolor. Lektionerna utgår från designprinciper som är framtagna genom den sociokulturella teorin samt den tidigare genomförda litteraturstudien. Resultatet visar att gruppstorlek har störst påverkan på elevernas möjligheter att arbeta med och lösa problemlösningsuppgifter. Laborativt material är användbart om eleverna vet hur de ska använda det men om de inte ser nyttan med materialet missgynnas eleverna och likaså deras möjligheter att tillägna sig matematiska kunskaper.