<p>Denna kvalitativa studie handlar om svårigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda på om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan få skador på hjärnan som påverkar barnets exekutiva förmågor. Ambitionen har också varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta på ett för barnet utvecklande sätt i integrering med övriga barn.</p><p>Vi har ställt våra frågor mot litteraturen inom forskningsområdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom ämnet berörd läkare. Vi har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer när vi gjort intervjun. Utifrån materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar på våra frågeställningar. Dessa är: Vad uttrycker litteraturen och läkaren om på vilka sätt svårigheterna visar sig med de exekutiva förmågorna hos ett extremt prematurt barn när han/ hon ska arbeta individuellt i grupp? Vad litteraturen och läkaren uttrycker om på vilket sätt det individuella arbetet kan anpassas och utvecklas för barn som har svårigheter med de exekutiva förmågorna orsakade av en extremt prematur födelse?</p><p>De resultat vi kommit fram till i litteraturgenomgången är att det föreligger en uppenbar risk för de extremt tidigt födda barnen att visa upp en ADD- problematik. Vårt resultat från litteraturen och den kvalitativa intervjun med överläkaren Farooqi visar dock att skadorna oftast inte är så stora att de kan leda till en ställd diagnos. Eftersom elever i dagens skola måste ha en diagnos för att det ska tillskjutas pengar till extraresurser blir vår slutsats att dessa barn måste få individuell hjälp och stöttning av klassläraren i att planera, organisera och genomföra sitt skolarbete. För att skapa utrymme så att läraren ska kunna individuellt anpassa undervisningen för den extremt tidigt födda eleven som har exekutiva svårigheter behövs information om detta dolda funktionshinder som kan uppstå till rektorer och lärarna. Vi tycker också att gruppstorleken på klasserna bör ses över så att antalet inte överstiger 20 elever/ grupp. Vi tror att just gruppstorleken på klassen och lärarens kompetens är de viktigaste svaren på hur vi pedagoger ska kunna individuellt bemöta de extremt tidigt födda barnen med exekutiva svårigheter på ett för dom konstruktivt sätt .</p>

<p>Erfarenhet från min musikundervisning främst inom grundskolan har motiverat en undersökning av eventuellt samband mellan elevernas erhållna betyg i ämnet musik och gruppstorlek. Undersökningen begränsades till att omfatta elevernas betyg i ämnet musik åk 9, gruppstorlek samt om flickors och pojkars resultat skilde sig.</p><p>Av undersökningens resultat gick det inte att bekräfta något samband. Skillnaden mellan undersökningens resultat och skolverkets medelbetyg skilde sig på det viset att skolverkets betyg var något högre i snitt. Fler aspekter hade behövts undersökas för att påvisa ett eventuellt samband mellan de deltagande elevernas kunskaper och deras erhållna betyg.</p> / <p>My experience from teaching music in elementary school has motivated this study, the purpose of which is to evaluate the relationship between pupils’ grades and the size of classes in the classroom. The investigation was limited to only include grades from the 9th (last) year of elementary school in the subject of music, the size of the class, and the differences between girls and boys.</p><p>The results of the study demonstrated that no correlation between higher grades and smaller classes was established. The differences between the results and the statistics from the Swedish National Agency for Education were too small to prove any connections. Additional aspects must be evaluated to be able to show any relationship, and prove a connection between given grades, the size of classes, and their skills</p>

Erfarenhet från min musikundervisning främst inom grundskolan har motiverat en undersökning av eventuellt samband mellan elevernas erhållna betyg i ämnet musik och gruppstorlek. Undersökningen begränsades till att omfatta elevernas betyg i ämnet musik åk 9, gruppstorlek samt om flickors och pojkars resultat skilde sig. Av undersökningens resultat gick det inte att bekräfta något samband. Skillnaden mellan undersökningens resultat och skolverkets medelbetyg skilde sig på det viset att skolverkets betyg var något högre i snitt. Fler aspekter hade behövts undersökas för att påvisa ett eventuellt samband mellan de deltagande elevernas kunskaper och deras erhållna betyg. / My experience from teaching music in elementary school has motivated this study, the purpose of which is to evaluate the relationship between pupils’ grades and the size of classes in the classroom. The investigation was limited to only include grades from the 9th (last) year of elementary school in the subject of music, the size of the class, and the differences between girls and boys. The results of the study demonstrated that no correlation between higher grades and smaller classes was established. The differences between the results and the statistics from the Swedish National Agency for Education were too small to prove any connections. Additional aspects must be evaluated to be able to show any relationship, and prove a connection between given grades, the size of classes, and their skills

Denna kvalitativa studie handlar om svårigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda på om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan få skador på hjärnan som påverkar barnets exekutiva förmågor. Ambitionen har också varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta på ett för barnet utvecklande sätt i integrering med övriga barn. Vi har ställt våra frågor mot litteraturen inom forskningsområdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom ämnet berörd läkare. Vi har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer när vi gjort intervjun. Utifrån materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar på våra frågeställningar. Dessa är: Vad uttrycker litteraturen och läkaren om på vilka sätt svårigheterna visar sig med de exekutiva förmågorna hos ett extremt prematurt barn när han/ hon ska arbeta individuellt i grupp? Vad litteraturen och läkaren uttrycker om på vilket sätt det individuella arbetet kan anpassas och utvecklas för barn som har svårigheter med de exekutiva förmågorna orsakade av en extremt prematur födelse? De resultat vi kommit fram till i litteraturgenomgången är att det föreligger en uppenbar risk för de extremt tidigt födda barnen att visa upp en ADD- problematik. Vårt resultat från litteraturen och den kvalitativa intervjun med överläkaren Farooqi visar dock att skadorna oftast inte är så stora att de kan leda till en ställd diagnos. Eftersom elever i dagens skola måste ha en diagnos för att det ska tillskjutas pengar till extraresurser blir vår slutsats att dessa barn måste få individuell hjälp och stöttning av klassläraren i att planera, organisera och genomföra sitt skolarbete. För att skapa utrymme så att läraren ska kunna individuellt anpassa undervisningen för den extremt tidigt födda eleven som har exekutiva svårigheter behövs information om detta dolda funktionshinder som kan uppstå till rektorer och lärarna. Vi tycker också att gruppstorleken på klasserna bör ses över så att antalet inte överstiger 20 elever/ grupp. Vi tror att just gruppstorleken på klassen och lärarens kompetens är de viktigaste svaren på hur vi pedagoger ska kunna individuellt bemöta de extremt tidigt födda barnen med exekutiva svårigheter på ett för dom konstruktivt sätt .

The focus of this thesis is the group as a pedagogical tool. It investigates whether and how what is known of group size can help further schools in fulfilling knowledge and democracy goals and moreover how such knowledge can influence the principals’ management. The mission of school education is to provide the basis for each pupil’s individual development and in the end it is pupils’ individual performances which are graded. However, during the full twelve years of schooling they are taught in groups. This indicates that school education could benefit from greater knowledge in regards to characteristics of different group sizes and accordingly their numerical prerequisites in various pedagogical contexts.The aim of the study is to illuminate and research the relationship between group size and the teaching of teenage pupils, from a school management perspective. The question formulation of the study is: How do a few principals think concerning categorization, the basis thereof, and the importance of group size for the work of the teacher and the learning of the pupil? The study applies a social psychological perspective. To further deepen the perspective, the study has methodologically been inspired by categorical analysis. The question formulation is explored through a set of in-depth interviews with five experienced principals.There is little or no research on the dynamics of teaching groups in school environments, particularly concerning older pupils. Previous research though indicates that there is no unequivocal relation between group size and learning outcomes. There are clear connections between learning outcomes and the competence of the teacher, and relations, communication and the social climate of the classroom. These aspects are in turn influenced by the dynamics of different group sizes. Expectations of the teacher also greatly influence the learning of pupils. This relates to group size via the self image of the group which in turn effects the achievements of the individual. Teacher expectations also are influenced by value categorizations of the group. Previous research show that conscious use of different group sizes, large groups in particular, potentially could support schools in regards the democracy related goals.The interviews show that principals have a general understanding of that a teaching group can be, and further some knowledge of the dynamics of the small group, less so of the median group and none of the large group. Large groups are not regarded, and never used, as teaching groups. The study indicates that flexibility in regards to the aim of the teaching and the need of the pupils is more desirable than stability in the organization of groups when it comes to group size. This is counteracted by the school tradition. The study gives several examples of categorizations but no clear answers as to how the valuation of the categories of groups sizes are constructed. It is illustrated that questions of group dynamics seldom are part of conversations of pedagogical nature among teachers in the schools whose principals are part of the study. The principals regard themselves as the ones most competent concerning matters of group size, but do not express this as being part of the pedagogical leadership. None of the principals believe their organizations are currently making optimal use of the group.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på Pedagogers upplevelse av barngruppens storleks betydelse för barns utveckling och lärande i relation till den fysiska miljön i förskolan. För att svara på syftet användes en kvantitativ metod och för att nå ut till så många pedagoger som möjligt så gjordes en webbenkät. Länk till undersökningen lades ut i fyra olika grupper på Facebook. Dessa grupper är gjorda för pedagoger som jobbar i förskolan, 2372 pedagoger deltog i undersökningen. Bearbetning och analysering av insamlad empirisk data gjordes genom att ställa frågorna emot varandra och få fram de mest intressanta svaren som utmärkte sig. Frågorna som utmärkte sig mest redovisas i korstabeller. Ett fåtal av frågorna redovisas i cirkeldiagram och en fråga i stapeldiagram för att man tydligt ska kunna se svaren. Resultatet visar att pedagogerna upplever att barngruppen idag är för stora och mer än hälften av alla pedagoger som svarade anser att dem inte har tillräckligt många rum på sin avdelning. Ljudnivån är ofta väldigt hög och det begränsar barns utveckling och lärande. Min slutsats är att pedagogerna upplever att barnens utveckling och lärande blir begränsat på grund av barngruppen storlek.

Syftet med den här studien var att ta reda på vilken roll storleken på barngrupper i fritidshem spelar för barnens relationsskapande. Studien är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer använts som metod. Sex fritidspedagogers uppfattningar och berättelser om gruppstorlekens betydelse har utgjort underlaget för resultatet. Dessa fritidspedagoger har olika lång erfarenhet och arbetar i fritidshem på olika skolor. Arbetet knyter an både till Ulf P. Lundgrens ramfaktorteori och framförallt Roar C. Pettersens tolkning av densamma samt till Etienne Wengers tankar om socialt lärande.Den tidigare forskningen lutar på en avhandling av Catarina Andishmands som lyfter barngruppernas storlek samt forskning av Marianne Dahl som lyfter sociala relationer som huvudpunkt.Resultatet i studien visar att för stora barngrupper många gånger är en begränsande faktor i förhållande till relationsarbetet men fritidspedagogerna i studien berättar samtidigt att andra faktorer som den fysiska miljön, personaltäthet och gruppkonstellation också spelar stor roll för möjligheterna att arbeta med sociala relationer.

Malmö stad har en tendens att bygga större men färre förskolor, skriver Förskoleförvaltningen (2021) i sin lägesbedömning. Efter att vi tagit del av lägesbedömningen av Malmö stads förskolor (Förskoleförvaltningen, 2021) funderade vi på vem som gynnas av uppbyggnadenav större men färre förskolor, barnen eller staten? Hur påverkas förskollärarna som jobbar på förskolorna? Därför är vårt syfte med studien att undersöka förskollärarnas möjlighet att fullfölja sitt uppdrag i en stor kontra liten förskola i relation till barnets bästa, barnets utveckling, lärande och välbefinnande. Vi skall också undersöka syftet med uppbyggnaden av större men färre förskolor i Malmö stad. I avsnittet “Teoretisk referensram” skall en genomgång av vår valda teoretiska utgångspunktvid analysen presenteras, men också väsentliga begrepp kommer att beskrivas såsomgruppstorlek, stress och pedagogiska relationer och John Bowlbys teori om Anknytning är passande som vår teoretiska utgångspunkt. För att besvara vår frågeställning utfördes, genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med totalt nio förskollärare på stora och småförskolor för att undersöka hur förskollärare anser att deras möjligheter att utföra sina uppdrag påverkas i större kontra små förskolor. Intervjufrågorna, som formulerades för att besvara syftet med uppbyggnaden av större men färre förskolor, sändes skriftligt till en pressansvarig på Förskoleförvaltningen. Vi fick tillbaka en skriftlig sammanställning som innehöll svar från olika avdelningar inom Förskoleförvaltningen. Resultatet visar att Förskoleförvaltningen och förskollärarna på förskolorna har markant skilda aspekter hur större men färre förskolor berör barnens bästa och barnets utveckling. Majoriteten av förskollärare som har intervjuats ansåg att uppbyggnaden av större förskolor inte gynnar barnen i anknytningsprocessen.

Denna studie granskar förskolepersonals erfarenheter kring yngre barns anknytning i stora barngrupper. Studien utgår från förskolepersonalens perspektiv, mer specifikt förskollärare och barnskötare, men undersöker även de yngre barnens förutsättningar vad gäller att bygga anknytningsrelationer med personalen. Följaktligen är studiens frågeställningar: “Hur menar personal i förskolan att barngruppens storlek kan påverka yngre barns förutsättningar för anknytning till dem som personal i förskolan?", "Hur menar personal i förskolan att barngruppens storlek kan påverka deras möjligheter att knyta an till det individuella barnet?”. Studien använder sig av John Bowlbys anknytningsteori som analytiskt verktyg för att förstå den insamlade empirin. Metoden som används i studien är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer av fem förskolepersonal som är verksamma på en yngrebarnsavdelning i förskolan. Resultatet synliggör att personalen i förskolan upplever att deras samt barnens möjligheter att knyta an till varandra påverkas av en för stor barngrupp då de känner att det inte finns tid till att bygga en ömsesidig anknytning.

I denna studie undersöks anknytning relaterat till flerspråkighet då vi har upplevt att det är svårt för förskollärare att skapa en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen då kommunikationen inte fungerar. Forskning belyser att det är viktigt för barn att ha en trygg relation till pedagogerna och att en bra kommunikation dem emellan kan dämpa faktorer som gör att dessa barn inte lyckas så bra socialt och kunskapsmässigt. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare, genom fokusgruppssamtal, resonerar kring språkets och kommunikationens betydelse för att skapa en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen. Följande forskningsfrågor har utifrån syftet konkretiserats: Vilka tolkningsrepertoarer kring flerspråkiga barns trygga anknytning ger förskollärarna uttryck för? Vilka kategoriseringar av barn och vuxna framträder i förskollärarnas diskussioner och vad kännetecknar dem? Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism och som analysmetod används diskurpsykologi vars analysverktyg: tolkningsrepertoar, retorik och kategorisering har hjälpt oss att besvara forskningsfrågorna. Det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppssamtal där tolv förskollärare från tre förskolor i södra Sverige deltog. De tolkningsrepertoarer som framkommer i resultatet är att en god relation till vårdnadshavarna, barns personlighet, språkets betydelse och pedagogers förhållningssätt är viktiga för att möjliggöra en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen. De kategoriseringar som framkommer i vår studie är vi, de, dem, de barnen, dessa barn, barn med annat modersmål samt föräldrarna. Retoriken blir synlig när förskollärarna för varandras talan samt när de använder sig av extremisering och förminskning i sina uttalanden. Slutsatsen i studien är att språk och anknytning hänger samman, men när det kommer till att göra ett val, prioriterar förskollärarna språket före anknytning då de väljer att sära på de flerspråkiga barnen.