<p>Syftet med denna undersökning är att få mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i år 7-9. Jag jämför hur lärare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhållande till gruppstorleken. Anpassar lärarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnå läroplanens mål. Metoden för undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklärare vid fyra olika grundskolor, varav två undervisar i helklass och två i halvklass samt en enkätunder­sök­ning med ett urval elever på de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade på enkäten.</p><p>Resultatet av min studie visar att tillgång till och utformning av lokaler, stöd från skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utsträckning som klass­torleken påverkar hur lärarna upplever sin arbetsmiljö. Eleverna är generellt mycket positiva i sina upp­levelser av arbetsmiljön på musik­lektionerna och de flesta anser att de spelar ofta. Eleverna i hel­klass är något mer positiva i sina svar, men det är också en större andel av dessa elever som deltar i någon form av musik­undervisning utanför skolan vilket sannolikt påverkar ut­fallet. Elever i helklass upplever oftare högre ljudvolym på lektionerna och lärarna för dessa klasser har också fler tydliga regler för att förebygga höga ljudnivåer. Ändrade kursmål och den ökade risken för hörselproblem hos musiklärare indikerar att mindre undervisningsgrupper i musik borde vara att föredra inte minst för att förbygga stress hos lärarna.</p> / <p>The purpose of this study is to gain more knowledge about the affect of group size in the teaching of music in compulsory school, grades 7-9. I want to compare how teachers and stud­ents acknowledge their work environment during the lessons in relations to group size. I also want to know if the teachers adjust their tutoring in spite of group size, and in what sense they acknowledge the possibilities to carry out the curriculum.The method for this study is a qualitative interview with four teachers in music at four separate compulsory schools, in which two tutors teach larger groups, and two teach smaller groups. There was also a questionnaire for selected students at the schools, of which 188 answered the questions.</p><p>The results of my study show that the access and design of classrooms, support from the principal and the total amount of students the teacher is tutoring, are of at least the same im­portance as group size in comparison to how the teachers experience their work environment. The students are generally very positive to their work environment, and they state that they often play during lessons. The students in the larger classes are somewhat more positive, but there is also a bigger part of them that are joining music teaching in some form outside of school, which probably affects the result. Students in larger classes more often experience louder volumes during the music lessons, and the teachers of these classes also have clear rules to keep the volume at a lower level. Changes in the curriculum and the increased risk for music teachers acquiring problems with hearing, indicate that smaller classes should be preferred during music lessons, while also helping to prevent teachers to suffer from stress</p>

Syftet med denna undersökning är att få mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i år 7-9. Jag jämför hur lärare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhållande till gruppstorleken. Anpassar lärarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnå läroplanens mål. Metoden för undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklärare vid fyra olika grundskolor, varav två undervisar i helklass och två i halvklass samt en enkätunder­sök­ning med ett urval elever på de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade på enkäten. Resultatet av min studie visar att tillgång till och utformning av lokaler, stöd från skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utsträckning som klass­torleken påverkar hur lärarna upplever sin arbetsmiljö. Eleverna är generellt mycket positiva i sina upp­levelser av arbetsmiljön på musik­lektionerna och de flesta anser att de spelar ofta. Eleverna i hel­klass är något mer positiva i sina svar, men det är också en större andel av dessa elever som deltar i någon form av musik­undervisning utanför skolan vilket sannolikt påverkar ut­fallet. Elever i helklass upplever oftare högre ljudvolym på lektionerna och lärarna för dessa klasser har också fler tydliga regler för att förebygga höga ljudnivåer. Ändrade kursmål och den ökade risken för hörselproblem hos musiklärare indikerar att mindre undervisningsgrupper i musik borde vara att föredra inte minst för att förbygga stress hos lärarna. / The purpose of this study is to gain more knowledge about the affect of group size in the teaching of music in compulsory school, grades 7-9. I want to compare how teachers and stud­ents acknowledge their work environment during the lessons in relations to group size. I also want to know if the teachers adjust their tutoring in spite of group size, and in what sense they acknowledge the possibilities to carry out the curriculum.The method for this study is a qualitative interview with four teachers in music at four separate compulsory schools, in which two tutors teach larger groups, and two teach smaller groups. There was also a questionnaire for selected students at the schools, of which 188 answered the questions. The results of my study show that the access and design of classrooms, support from the principal and the total amount of students the teacher is tutoring, are of at least the same im­portance as group size in comparison to how the teachers experience their work environment. The students are generally very positive to their work environment, and they state that they often play during lessons. The students in the larger classes are somewhat more positive, but there is also a bigger part of them that are joining music teaching in some form outside of school, which probably affects the result. Students in larger classes more often experience louder volumes during the music lessons, and the teachers of these classes also have clear rules to keep the volume at a lower level. Changes in the curriculum and the increased risk for music teachers acquiring problems with hearing, indicate that smaller classes should be preferred during music lessons, while also helping to prevent teachers to suffer from stress

I den här essän har jag utgått från ett dilemma från verkligheten. Som jag uppfattar som svårt. Det handlar om barn i gråzonen med extra behov av stöd. De här barnen ser jag som en pedagogisk utmaning och de utmanar min kompetens dagligen. Jag kommer även se på de pedagogiska svårigheterna det är att på ett bra sätt inkludera dem i verksamheten. Hur bemöter vi barn som är introverta eller de som har ett utåtagerande beteende i förskolan? Jag har vänt blicken mot mig själv och analyserar mitt förhållningssätt och hur jag bemöter barn med utmanande beteende. Jag har reflekterat över mina känslor av att inte räcka till och tillkortakommanden när det kommer till barn som utmanar. Jag har i den här essän försökt belysa det komplexa i situationen där olika faktorer som, kompetens, tid, reflektion, gruppstorlek och synsätt på barnen kan påverka dem negativt i framtiden. Jag har även försökt att analysera hur jag kan arbeta i framtiden för att inkludera de här barnen på ett bra sätt. / In this essay, I have assumed a dilemma that I find difficult based on my own reality. Its about children in the grey zone with the need for additional support. I see these children as an educational challenge and they challenge my skills on a daily basis. I will also look at the educational difficulties of including them in the preschool in a good way. How do we respond to children who are introverted or those who have an outward hyperactive behavior in preschool? I have taken an introspective approach and analyzed how I treat children with challenging behavior. I have reflected on my feelings of not being sufficient and my shortcomings when it comes to children who challenge. In this essay I have tried to highlight the complexity of the situation where various factors such as, competence, time, reflection, group size and approach to children for which may affect them negatively in the future. But I have also tried to analyze how I can think and act in the future to include these children in the best way.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplever barngruppens storlek i förhållande till möjligheterna att lyckas skapa goda relationer till barnen och tillgodose alla barns olika behov. Jag har använt mig av ett relationellt pedagogiskt perspektiv, inkluderat Nel Noddings omsorgsetik, för att analysera i vilka sammanhang som pedagogerna ger uttryck för att skapa goda relationer till barnen. Jag har även utgått från Max Van Manens begrepp pedagogisk takt för att få syn på i vilka sammanhang som pedagogerna ger uttryck för att lyckas svara på alla barns olika behov. Den pedagogiska takten har lästs av genom att tolka hur bra pedagogerna säger sig ha lyckats skapa ett relationellt och omsorgsfullt möte. Forskningsansatsen är kvalitativ och metoden har varit semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. I analyserna av empirin framträder en problematik i anknytning till större barngrupper när det kommer till att som pedagog vara uppmärksam och kunna tillgodose alla barns behov. I pedagogernas redogörelse framgår det även att många förespråkar mindre barngrupper för att det ska vara möjligt att uppmärksamma alla barn och att detta är en förutsättning för att pedagogerna ska lyckas skapa goda relationer till alla barn. Resultatet visar vidare på att pedagogerna har någon form av medvetenhet över hur den pedagogiska takten kan ta form, detta visas dels genom hur de väljer att planera sin verksamhet för att skapa bättre förutsättningar för att möta varje enskild individ.

The aim of this study is to illustrate the experiences of school age educare teachers when it comes to group sizes in Swedish school age educare. The quality of the Swedish school age educare has decreased and one of many factors seem to be essential to this development – big groups.  There are not many studies in this field, only a few related to preschool and compulsory school as in class sizes. That is why it is of interest to study this area. The research questions bring up the teachers’ possibilities and restraints in relation to the size of the groups of children in school age educare.  The empirical data consists of both a qualitative survey and qualitative interviews. The data has been processed by using hermeneutic perspectives and categorized and divided into themes. To analyze and discuss the results I’ve approached theories about the ecological systems theory by Bronfenbrenner and Dahllöf’s frame factor theory.  The conclusion is that in school age educare managing large groups, the staff experience difficulties to create relations to the children and because of the lack of space they need to structure the time, spaces, and activities. Hence, a bigger group and narrow spaces can have negative effects on the social relations and the spare time of the children which are two important aspects within Swedish school age educare. The teachers believe that a smaller group of children is preferable as well as appropriate locals and enough space to be able to fulfill the curriculum and to increase the quality.