Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar att barngruppens storlek och sammansättning har betydelse för planeringen och arbetet mot läroplansmålen i förskolans verksamhet. Centralt för syftet är att undersöka hur förskollärare uppfattar att relationerna inom gruppen påverkas av gruppens storlek samt hur samspelet mellan gruppstorlek och personaltäthet uppfattas. Studien kommer att bidra till att få en inblick i hur barngruppens storlek och sammansättningar kan ha betydelse vid olika aktiviteter och förskollärarnas möjligheter att arbeta mot målen. Detta är intressant eftersom det kan ge kunskap om hur verksamheten kan planeras i relation till den befintliga barngruppen.   Frågeställningarna som studien utgår från handlar om hur förskollärarna uppfattar att barngruppens storlek har betydelse vid deras planering, för deras arbetssätt samt deras arbetsmiljö. Frågorna handlar också om hur förskollärarna uppfattar att gruppsammansättningen och storleken har betydelse för relationerna mellan barnen och mellan barn och vuxna. För att få svar på dessa frågor har individuella intervjuer med sex förskollärare på fem förskolor ägt rum.   Resultatet visar att barngruppens storlek och sammansättning har betydelse för hur förskollärarna arbetar i verksamheten. Förskollärarna delar ofta in barnen i mindre grupper för att få en fungerande verksamhet. Hur och varför indelningarna sker motiverar förskollärarna med att i en liten grupp är det mindre konflikter, det är lättare att skapa nära relationer och att se varje barn. Detta kan också ses i tidigare forskning och teorier där stora grupper leder till att sammanhållningen blir sämre och ledarskapet blir mer styrande.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur storleken på barngruppen och personaltätheten påverkar kvaliteten i förskolan. I studien ställs frågor om vilka vetenskapliga argument det finns gällande storleken på barngruppen i förhållande till kvaliteten i förskolan samt om personaltätheten spelar någon roll för kvaliteten i förskolan enligt den undersökta vetenskapliga diskussionen. Studien är en meta-analys av tidigare gjord forskning för att besvara de forskningsfrågor som ställs i arbetet. Jag kan efter avslutad studie konstatera att det är bra att barngrupperna inte är allt för stora i förskolan. Detta för att gynna både den kognitiva utvecklingen som den personliga och sociala utvecklingen. Det är framför allt yngre barn och barn i behov av särskilt stöd som gynnas av att barngrupperna inte är allt för stora. Jag kan konstatera att även personaltätheten är en viktig faktor för kvaliteten i förskolan. Men dock inte en lika viktig som barngruppens storlek.

Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lärandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svårigheter i ämnet, samt hur några pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ ansats där 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklärare, speciallärare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvårigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svårigheter beror på en rad olika faktorer som visar på framgångsrika respektive mindre framgångsrika arbetssätt som påverkar undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse där en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov. Gruppens storlek relateras också till känslan av att inte hinna med på grund av tidspress, dels hinna med alla individer samt hinna med alla moment som finns med i det centrala innehållet i matematik. De pedagogerna som har ett samarbete med andra pedagoger värdesätter detta, medan de pedagoger som inte har något samarbete, skulle önska mer av det.  Slutsatser som kan dras är att matematiksvårigheter inte enbart uppfattas bero på en faktor utan man måste ta hänsyn till olika perspektiv för att möta elever i matematiksvårigheter, vilket även forskningslitteraturen tar upp.  Dessa faktorer ligger sedan till grund för de anpassningar som görs i undervisningssituationen.

Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till språkutvecklande arbetssätt. Mina frågeställningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp påverkar barnens språkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens språkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssätt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med små respektive stora barngrupper? I studien har jag använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i både liten och stor barngrupp. Studien tar utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lär barn i samspel, lek och kommunikation med varandra. Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansåg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns språkutveckling. I resultatet framkommer det både likheter och skillnader i arbetssätt som används i stor och liten barngrupp. En likhet i arbetssätt är att pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen oavsett storlek på barnsgrupp. I en stor barngrupp var det mer vuxenstyrt och krävdes mer organisation, planering och struktur än i en mindre grupp. Fördelar med att ha många barn i gruppen var enligt pedagogerna att barnen får höra mycket språk och barnen har tillgång till många kompisar att samtala och leka med. Nackdelarna med stor barngrupp var att det kan vara svårt för pedagogerna att hinna uppmärksamma, stimulera och tillgodose alla barns behov. En stor barngrupp kan innebära mindre samtalsutrymme, färre möjligheter att integrera och samspela med en vuxen. Mindre barngrupp kan skapa fler möjligheter för pedagogen att se, höra och stödja varje enskild individ, samt mer tid att delta i dialog, samspel och barnens lek. Slutsatsen är att större barngrupper inte behöver innebära några större hinder eller sämre kvalitet alla gånger. Eftersom pedagogerna delar upp gruppen i mindre grupper tycks det bli fullt möjligt att kunna bedriva en god pedagogisk verksamhet trots barnantalet.

Syftet med studien var att undersöka hur tidsbalansen var mellan hemmet och förskolan ur ett perspektiv utifrån barnets vistelsetid på förskolan. För att undersöka detta har vi använt oss av tidigare forskning och litteratur samt genom en kvalitativ metod via elektroniska enkäter för vårdnadshavare och pedagoger både kommunala och privata verksamheter. Resultatet visar att vårdnadshavare till stor del vill korta ner sina barns vistelsetid på förskolan men att samhället sätter ”käppar i hjulet” för det med krav, både uttalade och tysta. I vårdnadshavarnas svar kan vi uppfatta att samhället undergräver föräldrarollen genom att påvisa att pedagoger är bäst på att stimulera barnet. Detta bekräftar även pedagogerna i studien som uttrycker att vårdnadshavarna ”utnyttjar systemet i stället för att umgås med sina barn”. Att samhället har så stor inverkan på familjelivet har varit genomgående i undersökningspersonernas svar. Samhället värnar om gruppens välmående och inte det enskilda barnet.

The purpose of my study is to contribute to increased knowledge about how the size of the group affects teachers' work in a South African preschool, as well as how teachers describe that group size affects the child's individual learning and development. The study is based on interviews conducted with teachers who are working in a preschool in South Africa. The methodology used in the study is a qualitative interview method that has been performed on five teachers. The study results shows that teachers organize the day in a certain way to handle the size of the group and that the group size affects the child's individual learning and development. One conclusion that can be drawn from the study is that the teachers do not have the opportunity to meet the needs of each individual in a large group of children. This in turn affects children's learning and development. Teachers argue that the children who suffer most are the so called slow learners. It is a term used in South Africa to refer to children with learning difficulties.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barngruppens storlek relaterat till möjligheter och hinder för interaktion mellan barn och förskollärare samt hur förskollärarna beskriver att barngruppens storlek kan vara relaterat till verksamhetens kvalitet. För att besvara syftet har vi gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat visar att interaktionen blir olika beroende på barngruppens storlek. Likaså framkommer det att verksamhetens kvalitet påverkas då barnantalet blir för högt i relation till antalet vuxna. En slutsats är att förskollärarnas eget förhållningssätt spelar stor roll om de väljer att se möjligheter eller hinder för interaktion i olika gruppstorlekar, men också hur de väljer att planera och organisera dagen, vilket även blir påverkande faktorer för verksamhetens kvalitet. / The aim of this study is to find out about preschool teachers’ view on children’s group size related to opportunities and obstacles for interaction between children and preschool teachers’, and how preschool teachers’ describe the size of the group may be related to quality of the preschool. To answer the aim of the study we have done qualitative semi-structed interviews with four preschool teachers’. The result of the study points out how the interaction can be different depending on the size of the group. Also, it appears that the quality is affected when the quantity of children is too high in the relation to the number of adults. The conclusion of this study is that the preschool teachers’ attitude plays a big part of how they choose to see opportunities or obstacles for interaction in various group sizes, and also how they choose to plan and organize the day. Which also becomes an affecting factor for the quality of the preschool.

<p><p>Denna uppsats avser att undersöka lärares betydelse i grupparbete som en arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Området har avgränsats till att undersökas utifrån tre olika punkter: organisatoriska villkor, gruppuppgifter samt lärarens roll och ledning. I bakgrunden presenteras vad det kan finnas för motiv som ligger bakom valet av grupparbete som arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Det redogörs för grupparbetets historia i den svenska skolan de senaste årtiondena liksom hur grupparbete går att förstå utifrån utvecklingspsykologen Vygotskij samt nu gällande läroplan. Därefter redogörs det för Steiners teori om grupprocess och produktivitet och slutligen ett antal centrala begrepp. Den metod som använts i undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där fyra lärare, verksamma inom grundskolans tidigare år, intervjuats. Deras svar har analyserats i teman, baserade på ovanstående tre punkter. Undersökningens resultat visar på att grupparbete går att se som en god arbetsmetod i grundskolans tidigare år, men att det bygger på att en mängd olika faktorer bör samspela, samt att lärarens roll och ledning är betydelsefull för att det ska fungera.</p></p>

Detta examensarbete har som syfte att undersöka huruvida elevers färdighetsutveckling i matematik, aktiva deltagande och koncentrationsförmåga påverkas av olika gruppstorlekar då undervisningen är förlagd utomhus. Vi har försökt besvara detta med hjälp av forskningsdesignen undervisningsförsök, där vi har använt diagnoser, observationer och strukturerade intervjuer med elever. Resultaten av undersökning visar att gruppstorleken är av betydelse för eleverna i vår undersökning. Vi har undersökt starkare och svagare elever och resultatet visar på att dessa två grupper gynnas olika beroende på gruppstorlek. Vidare påvisar vårt resultat att elevernas egna upplevelser av att arbeta i olika gruppstorlekar skiljer sig mellan elevkategorierna. Sammanfattande visar intervjuerna att de svagare eleverna upplever att de gynnas av att arbeta i grupper om två, men att de starkare eleverna drar fördelar av att arbeta i grupper om fem.

Denna uppsats avser att undersöka lärares betydelse i grupparbete som en arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Området har avgränsats till att undersökas utifrån tre olika punkter: organisatoriska villkor, gruppuppgifter samt lärarens roll och ledning. I bakgrunden presenteras vad det kan finnas för motiv som ligger bakom valet av grupparbete som arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Det redogörs för grupparbetets historia i den svenska skolan de senaste årtiondena liksom hur grupparbete går att förstå utifrån utvecklingspsykologen Vygotskij samt nu gällande läroplan. Därefter redogörs det för Steiners teori om grupprocess och produktivitet och slutligen ett antal centrala begrepp. Den metod som använts i undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där fyra lärare, verksamma inom grundskolans tidigare år, intervjuats. Deras svar har analyserats i teman, baserade på ovanstående tre punkter. Undersökningens resultat visar på att grupparbete går att se som en god arbetsmetod i grundskolans tidigare år, men att det bygger på att en mängd olika faktorer bör samspela, samt att lärarens roll och ledning är betydelsefull för att det ska fungera.