I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen. De kulturella skillnaderna i synen på jämställdhet mellan de båda länderna diskuteras också. Resultaten baseras på intervjuer med elva kvinnor som alla har erfarenheter av att migrera till USA. / In discussions about immigration the debate usually concentrates on problem related areas like refugees and conflicts between ethnic groups with large cultural differences. A neglected area in the media debate as well as the academic field is the migration between Western countries. This thesis explores the experiences of Swedish women as immigrants in the USA. It also examines which problems and difficulties Swedish immigrants may experience when returning to their home country after several years abroad. Themes like place attachment, ethnic and cultural belonging, alienation, tradition and symbolism are discussed in the thesis. The issue of different cultural views on gender is also discussed in the analysis. The results are based on interviews with eleven women with experiences of migrating to the USA.

The modern society has become increasingly digitalized and many workplaces follow the same pattern. This means that people are becoming more distant from one another as work can be done from other places than the office. Social interactions now occur more through a screen, especially in extraordinary circumstances such as Covid-19. Man is by nature a social being and the development of technology is forcing individuals to more or less adapt social relations to become more digital. The question is whether social evolution is catching up with the progress of technology. The purpose of the study is to investigate how employees experience that increased digitalization affects their social relationships at work, in general and in relation to Covid-19. The study examines employees’ experiences with the help of qualitative interviews at a large company in Stockholm. The result shows that digitalization enables interaction with colleagues, although employees cannot physically meet. However, digitalization prevents the possibility of establishing deep social relationships. These relationships are considered essential for a work-group to function. Finally, it appears that the need for social relations in the workplace becomes more evident when employees are forced to isolate themselves from each other for a longer period, which is a consequence of the pandemic. / Det moderna samhället har blivit allt mer digitaliserat och många arbetsplatser likaså. Det innebär att människor blir allt mer distanserade från varandra då arbete kan ske från andra platser än kontoret. Social interaktion sker i större utsträckning än tidigare via en skärm, speciellt under extraordinära omständigheter som Covid-19. Människan är av sin natur en social varelse och teknikens utveckling mer eller mindre tvingar individer att anpassa sina sociala relationer till att bli mer digitala. Frågan är om den sociala evolutionen hinner ikapp teknikens framfart. Syftet med studien är att undersöka hur anställda upplever att den utökade digitaliseringen påverkar deras sociala relationer på arbetsplatsen, i allmänhet och i samband med Covid-19. I studien undersöks de anställdas upplevelser på ett stort företag i Stockholm med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att digitaliseringen möjliggör interaktion med kollegor, även fast anställda inte kan mötas fysiskt. Däremot hindrar digitaliseringen möjligheten till att etablera djupa sociala relationer. Dessa relationer är essentiella för att en arbetsgrupp ska fungera. Slutligen framkommer det att behovet av sociala relationer på arbetsplatsen blir mer påtagligt när anställda tvingas isolera sig från varandra en längre tid, vilket är en konsekvens av pandemin.

Rättsmedicinalverket som sluten institution är en expertmyndighet inom rättsväsendet som finns på sex skilda platser runt hela landet som omfattar cirka 500 medarbetare. Varje år görs det cirka 500 rättspsykiatriska undersökningar i Sverige. Omvårdnadspersonal på Rättsmedicinalverket hanterar dagligen individer som kommer från häktet, som mår psykiskt dåligt och behöver stöttning. Vissa av dessa fall kan vara väldigt tunga och påverkar de anställdas välbefinnande negativt. Personalen i sin arbetsroll måste se människan bakom brottet och därför agera som lojala, tillitsfulla och objektiva, vilket kan vara både krävande och svårt. Med hänsyn till institutionens karaktär har studien använt sig av en socialpsykologisk ansats och ett kvalitativt tillvägagångssätt. Med hjälp av teoretiska utgångspunkter i Kazemis modell om socialt välbefinnande och Goffmans teori om totala institutioner har studien sökt förståelse för problemet. Syftet med studien var att undersöka det sociala välbefinnandet hos personal inom den slutna institutionen Rättsmedicinalverket. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med omvårdnadspersonal på Rättsmedicinalverket, varav 8 var män och 2 kvinnor. Resultatet visade bland annat att personalen värderade sina sociala relationer högt, både mellan kollegor och chefer, samt med de intagna. Det framhöll även att personalen använde sig av en rad copingstrategier för att hantera arbetets specifika karaktär. Vidare visade resultatet den slutna institutionens beroende av säkerhet-/infrastruktur för hanteringen av det dagliga arbetet. / The National Board of Forensic Medicine is a closed institution and an expert authority within the legal system, that includes around 500 employees located in six different locations throughout the country. Every year, about 500 forensic psychiatric examinations are conducted in Sweden. Nursing staff at the National Board of Forensic Medicine deal with individuals daily who come from custody, are mentally unwell and require support. Some of these cases can be very heavy and negative for the well-being of the employees. In their role, the staff must see the person behind the crime and therefore act with loyalty, being trustworthy, and objective, which can be both demanding and difficult. The purpose of the study was to investigate the social well-being of staff at the closed institution National Board of Forensic Medicine. Considering the nature of the institution, the study used a social-psychological approach. Using theoretical frameworks such as Kazemi´s model of social well-being and Goffman's theory of total institutions, the study sought understanding of the problem. Ten semi-structured interviews were conducted with nursing staff at National Board of Forensic Medicine, of which 8 were men and 2 were women. The result showed, among other things, that the staff valued their social relationships highly, both among colleagues and with the inmates. The result also showed that the staff used a range of coping strategies to deal with the specific nature of their work. Furthermore, the result showed that the functioning of the closed institution depended on its security and infrastructure.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att studera gruppterapeutiska upplevelser från biblioterapi. Med en socialpsykologisk ansats studeras detta genom teorier om gruppkohesion, feedback och självutlämnande. 5 semistrukturerade intervjuer med deltagare som någon gång under de senaste tio åren har deltagit i biblioterapi genomfördes. Resultat visar bland annat att slutsatser om att biblioterapi som ett gruppterapeutiskt tillvägagångsätt med ovan nämnda teorier, visar sig vara en positiv terapimetod bland de deltagande som bland annat sökt sig till terapin för psykisk ohälsa. Resultat i denna studie visar även biblioterapi som en terapeutisk metod, verkar inunder en miljö, som redan i början av terapin får deltagarna att känna en god samhörighet med andra deltagare. / The purpose of this qualitative interview study is to study group therapy experiences from bibliotherapy. With a social psychological approach, this is studied through theories of group cohesion, feedback and self-disclosure. 5 semi-structured interviews with participants who have participated in bibliotherapy at some point in the last ten years were conducted. The results show amongst many conclusions that bibliotherapy, as a group therapeutic approach with the above-mentioned theories, proves to be a positive method of therapy among the participants who, among other things, applied to the therapy for mental illness. Results in this study also show bibliotherapy as a therapeutic method, acting in an environment that already at the beginning of the therapy makes the participants feel a good connection with other participants.

Syftet med studien har varit att undersöka och analysera studenters upplevelser och utmaningar i samband med användningen av digitala medier i distansundervisning med fokus på social studiemiljö och grupptillhörighet.Syftet är att bidra till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar studenters upplevelse av prestation i en virtuell gruppmiljö. Studien har besvarat följande frågeställningar: På vilket sätt kan studenter på ett svenskt universitet med hjälp av digitala verktyg upprätthålla en social studiemiljö? På vilket sätt kan digitala verktyg hjälpa till med känslan av grupptillhörighet för studenter? För att ha kunnat besvara studiens frågeställningar har tio semistrukturerade intervjuer gjorts med studenter på ett svenskt universitet, vars frågor tagits fram med hjälp av teorierna om Social Presence Theory samt Computer Supported Cooperative Work. Utifrån det insamlade empiriska materialet framgår det att digitala verktyg kan hjälpa till att främja den sociala studiemiljön. Dock är det viktigt att studenterna ska kunna kommunicera på ett enkelt och effektivt sätt. Att använda kameran vid videomöten kan främja känslan av grupptillhörighet och öka engagemanget. För att känna en gemenskap och främja en sammanhållning i gruppen är det viktigt att studenterna känner sig inkluderade, och då kan gemensamma chattar vara till hjälp. För att främja en social studiemiljö på distans är det viktigt att både studenter, lärare och universitet tar ansvar. Trots att tolkningarna och åsikterna av upplevelserna skiljer sig åt för studenterna, kan digitala verktyg främja den sociala studiemiljön och grupptillhörigheten vid distansgrupparbeten för många studenter.

The purpose of this paper is to investigate and gain an understanding of the second-generation immigrant's ethnic identity. To carry out our survey, we used the qualitative approach, more specifically interrogations. In total, 6 people were interviewed between the ages of 18–29 years. All participants were born and raised in Sweden with one or both of the parents born abroad. The theoretical basis of the essay is socialbehaviorism and social constructivism. Previous research, also our results show that the mother tongue, parents, residential area and social circle are recurring aspects that are important for the design of the ethnic identity. Our result, unlike previous research, shows that the appearance is also an important factor for the design of the ethnic identity. Our conclusion is that there is an ambivalence and rootlessness among the respondents, which is due to the lack of being part of a larger whole. / Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och få en förståelse för andra generationens invandrares etniska identitet. För att genomföra vår undersökning använde vi oss av den kvalitativa ansatsen, närmare bestämt interjuver. Sammanlagd intervjuades 6 personer i åldrarna 18–29 år. Samtliga deltagare var födda och uppväxta i Sverige med en eller både föräldrarna födda utomlands. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är socialbehaviorismen och socialkonstruktionivsmen. Tidigare forskning och även vårt resultat visar att modersmålet, föräldrarna, bostadsområde och umgängeskrets är återkommande aspekter som har betydelse för konstruerandet av den etniska identiteten. Vårt resultat till skillnad från tidigare forskning visar att även utseendet är en viktig faktor för skapandet av den etniska identiteten. Vår slutsats är att det finns en ambivalens och rotlöshet hos respondenterna som beror på avsaknaden av att vara en del av en större helhet.

The aim of the study was to explore internet use among individuals that were children at the beginning of the 2000s. We wanted to understand what being one of the first children on the internet meant to them, what type of platforms they used, how they used them and in relation to whom. These research questions were formulated: - What initiated children in the early 2000s to start using the internet and how did they interpret their own internet use? - What did children in the early 2000s do on the internet and how were internet platforms used? - How could children’s internet use in the early 2000s be understood in relation to a sense of belonging and group affiliation? To collect the material, we conducted four focus group discussions with Swedish and German adults, we then transcribed and analyzed the collected data with the help of a thematic analysis. We identified three main themes and seven subthemes. Our results indicated that the first child-generation on the internet enjoyed playing games and interacting with friends. The most popular platform among the participants was the chat forum MSN. The results also showed an increase in internet use due to its development in terms of better internet connection and the internet gaining a more acceptable place within the homes of the general public as well as within education. We also found that socioeconomic status had an impact on the children’s interpretations of the internet. Further our study showed that the use and the development of the internet had an important impact on the children, both in terms of maintaining relationships but also in terms of learning and bettering life prospects. Internet platforms were fun to use alone, as well as in the company of others. They were thus places where children could connect with other children with similar interests as themselves and gain a sense of belonging.