<p>Ungdomsbrottsligheten ökar och en allmän uppfattning i samhället råder, att ungdomar begår brott i sällskap av kamrater. Undersökningens syfte var att söka förståelse och kunskap för upplevda bidragande faktorer inom kamratgruppen som gör att vissa unga killar begår brott. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju killar mellan 16 och 25 år, alla med erfarenhet av brottslighet. Råmaterialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visade att gruppen uppfyllde individernas identitetsskapande behov. Likaså var grupptillhörigheten en faktor där individerna sökte sig till en fristad med likasinnade personer att känna gemenskap med. Lojalitet var även ett framträdande begrepp, som bottnade i oviljan att svika kamratgruppen liksom hederskodexet att inte ”gola”. Resultatet vittnar om att upplevelsen av sitt egenvärde, bilden av vad vänskap är samt strävan efter gemenskap kan dras till det yttersta och därmed leda till brottsligt beteende, allt för att passa in – ”<em>jag gjorde ju bara som alla andra</em>”.</p>

Ungdomsbrottsligheten ökar och en allmän uppfattning i samhället råder, att ungdomar begår brott i sällskap av kamrater. Undersökningens syfte var att söka förståelse och kunskap för upplevda bidragande faktorer inom kamratgruppen som gör att vissa unga killar begår brott. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju killar mellan 16 och 25 år, alla med erfarenhet av brottslighet. Råmaterialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visade att gruppen uppfyllde individernas identitetsskapande behov. Likaså var grupptillhörigheten en faktor där individerna sökte sig till en fristad med likasinnade personer att känna gemenskap med. Lojalitet var även ett framträdande begrepp, som bottnade i oviljan att svika kamratgruppen liksom hederskodexet att inte ”gola”. Resultatet vittnar om att upplevelsen av sitt egenvärde, bilden av vad vänskap är samt strävan efter gemenskap kan dras till det yttersta och därmed leda till brottsligt beteende, allt för att passa in – ”jag gjorde ju bara som alla andra”.

AbstraktUndersökningen är en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare år, beskriver sin undervisning och sina stödåtgärder för barn i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av särskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de här frågorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna är verksamma i grundskolans tidigare år och på varje skola har vi intervjuat en klasslärare. Med klasslärarnas barngrupper som utgångspunkt medverkar även resurser och specialpedagoger, som är kopplade till de grupperna, i undersökningen. De pedagoger vi valt som verkar på samma skola samarbetar i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Med ansats i det sociokulturella perspektivet synliggörs pedagogernas beskrivningar. Samtliga pedagoger menar att alla barn är välkomna till skolan och har rätt att lära. Inom skolans ram är särskiljning en vanlig strategi i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Pedagogerna anser att många elever inte klarar av klassrumsmiljön och behöver undervisning i mindre grupper eller individuellt.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för elevers motivation till skolarbete kontra sin specialidrott. Vidare är syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet påverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhållningssätt till lärande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhållningssätt till skolan samt kamrateffekter när det gäller motivation och prestation i skolan. Detta jämförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Studien har genomförts med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har använts. Totalt har 5 elever intervjuats med syfte att ta del av elevernas tankar och perspektiv i frågan. Resultaten i denna studie visar att det finns flera faktorer som påverkar elevernas motivation och prestation till skolarbete och sin specialidrott. Eleverna lyfter fram målen, de goda relationerna till lärarna och tränarna samt kamraternas betydelse för motivation och prestation. Resultaten visar även en skillnad vad gäller elevernas inre och yttre motivation. Eleverna drivs mer av den inre motivationen när det gäller specialidrotten än vid skolarbete. Vidare kan också sägas att det finns ett tydligt samband mellan inställning, den tid man lägger ner och prestation.

Dewens, E & Olsson S.Beroende, med en känsla av stigmatisering. En systematisk litteraturstudie om upplevelsen av ett beroende. Examensarbete i Socialpsykiatri 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2020.Bakgrund: Enligt WHO lever ca. 35 miljoner människor världen över med ett drogberoende. Samhällets generella syn på individer med beroende som en homogen grupp vilka bemöts utifrån sin beroendeproblematik väcker tankar kring hur individernas subjektiva upplevelse av sitt beroende ser ut och hur upplevelsen av stigmatisering upplevs av dessa individer.Syfte: Genom en systematisk litteraturstudie belysa några av de subjektiva berättelser som finns om drogberoende utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, och om beroendet innefattar en känsla av stigmatisering eller inte och huruvida sammanhang har haft betydelse eller ej.Frågeställningar: Hur upplever en människa sitt beroende av droger?Hur påverkas människor med ett drogberoende av stigmatisering?Metod: En systematisk litteraturstudie med sökningar genomförda i databaserna Google Scholar, PsycInfo och Cinahl. Elva stycken studier med kvalitativ ansats valdes utifrån inklusionskriterier ut. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier publicerad av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.Resultat: Den systematiska litteraturstudien resulterade i fyra huvudteman, att bryta kontexten, att ha ett socialt arv, att uppleva stigma och att leva med ett beroende. Utifrån dessa huvudteman beskrivs även åtta underteman.Slutsats: Studien resulterade i en större förståelse kring hur individer upplever sitt beroende och hur påverkan av stigmatisering till följd av sitt beroende har sett ut, detta kan vara av vikt för både berörd profession och den politik som råder. / Dewens, E & Olsson, S. Addiction, with a sense of stigmatization. A systematic literature study on the experience of addiction. Degree project in Social psychiatry 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020.Background: According to the WHO approximately 35 million people in the world are living with drug addiction. The societal view on individuals with addiction is described as a homogenous group that is treated according to the problems springing from their addiction. This raises thoughts concerning the individuals subjective experiences of their addiction and the experiences of stigmatization that these individuals endure.Purpose: Through a systematic literature study shed light on some of the subjective stories on drug addiction out of a phenomenological approach, and if addiction in and of itself comes with a feeling of stigmatization or not and whether context has been of importance or not.Issues: How does an individual experience his/her addiction to drugs?How are individuals with a drug addiction affected by stigmatization?Method: A systematic literature study done through the databases Google Scholar, PsycInfo and Cinahl. Eleven studies with a qualitative approach were chosen with the help of inclusion-criteria. The studies were quality-controlled with a review template created by ”Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.” which is a governmental institution for medicinal and social evaluation.Result: The systematic literature study resulted in four themes, to break the context, to have a social heritage, to experience stigma and to live with an addiction. From these main themes, eight sub-themes are also described. Conclusion: The study resulted in a greater understanding of how individuals with addiction experiences their addiction and the stigmatization that comes with it, this can be important for both the concerned professions and the current political climate.

I början av år 2020 var ca en fjärdedel av platserna på polisutbildningen i Sverige vakanta. Förutom att det har varit svårt att fylla utbildningsplatserna med lämpliga sökande, förekommer det avhopp från utbildningen. Det finns få svenska studier som undersöker varför polisstudenter hoppar av utbildningen. Med hjälp av kvalitativ ansats var syftet att nå en ökad förståelse för hur polisutbildningen vid ett lärosäte i Sverige upplevs av polisstudenterna själva och vilka bakomliggande faktorer till avhopp inom utbildningen som kan finnas. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes via videolänk på deltagare som avslutat eller har tankar på att avsluta sina studier i förtid. Materialet analyserades genom tematisk analys och resulterade i tre huvudteman; studentrollen, polisrollen och yttre påverkan. Resultaten diskuteras utifrån att det finns polisstudenter som upplever inre konflikter under studierna. De beskriver svårigheter att hitta sin plats i rollen som student och i rollen som polis. / In the beginning of 2020, approximately a quarter of the spots at the police education in Sweden were vacant. Apart from the fact that it has been difficult to recruit suitable applicants, there is also a high number of dropouts from the education. There are few Swedish studies investigating why police students drop out. With the help of qualitative approach, this essay aims to give a greater understanding of how the police students at a university in Sweden experience the education and what the underlying factors for the numbers of dropouts within the education may be. Eight semi-structured interviews were conducted by video link with participants who have ended, or had thoughts of ending, their studies prematurely. The material was analyzed by thematic analysis and resulted in three main themes; student role, police role and external influence. The results are discussed on the basis that there are police students who experience internal conflicts during their studies. They describe difficulties in finding their place, both in the role of a student and in the role of a police officer.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer pedagogerna anser är möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker även varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts på grund av våra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vår verksamhetsförlagda tid. Varför är det oroligt i ett klassrum medan det inte är det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero på. Detta undersöktes genom studier av tidigare forskning i detta ämne. Tidigare studier inom ämnet nämner att faktorer som goda relationer elever emellan, trygghet samt tydliga regler är en förutsättning för ett fungerande klassrumsklimat. Vår undersökning är genomförd på två olika skolor med fem intervjuade pedagoger där vi använde oss av en kvalitativ/intervjumetod.I vår empiriska del presenteras vad som, enligt intervjupersonerna och tidigare forskning, kännetecknar ett fungerande klassrumsklimat. Vår studie påvisar att trygghet, ledarskap och tydliga regler och normer är viktigt för ett fungerande klassrumsklimat. Studien visar även att pedagogerna anser att relationer är viktiga så som att visa varandra respekt, ärlighet och konsten att kunna lyssna på varandra. Resultatet visar i stora drag på att tidigare forskning och de intervjuade pedagogerna är överens om vad som kännetecknar ett fungerande klassrumsklimat.Nyckelord: grupptillhörighet, klassrumsklimat, ledarstil, samspel och trygghet. / The purpose of this study is to find out what factors teachers believe is possible and important to work with to create a functioning classroom. The study also examines why and for whom classroom climate shall operate as educators .The survey was conducted because of our differing perceptions of classroom climate during our clinical time . Why is it anxiously in a classroom while it is not in another classroom ? Why does the cooperation and classroom environment in some classrooms , while it does not in other classrooms ? This we have discussed and thought about what it might depend on . This was investigated through the study of past research on this topic . Earlier studies in the subject mentions that factors that good relationships between students , security and clear rules is a precondition for a functioning classroom. Our investigation is carried out at two different schools with five teachers interviewed where we used a qualitative / interview method.In our empirical section presents what is , according to the interviewees and previous research , characterizes a functioning classroom. Our study demonstrates that security , leadership and clear rules and standards is essential for a functioning classroom. The study also shows that the teachers believe that relationships are important so as to show each other respect, honesty and the art of listening to each other. The result shows an outline of the previous research and the interviewed teachers agree on what constitutes a functioning classroom.Keywords: group affiliation , classroom climate , management style, interaction and security.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna som växer upp i Sverige med utländsk bakgrund formar och reflekterar över sin etniska identitet, samt eventuella identitetskriser. En etnisk identitetskris syftar till upplevelsen av inte kunna identifiera sig med någon specifik etnicitet, som en följd av att växa upp med utlandsfödda föräldrar. Tidigare forskning visar att dessa ungdomar upplever en problematik kring formandet av sin identitet, och att deras etnicitet spelar en betydande roll i den processen. Denna uppsats ämnar att bidra till att belysa detta problem, samt att bidra till att närma sig förståelsen för hur individers problem kring etnisk identitet kan få större samhälleliga konsekvenser. För att utföra denna studie har det genomförts tio stycken intervjuer med respondenter i åldern 18–30 som har utlandsfödda föräldrar. Undersökningen baseras på en analys av respondenternas intervjusvar som har kodats och tematiserats. Vidare präglas studiens metodologiska ansats av ett fenomenologiskt perspektiv, i kombination med en klassisk komparativ analysmetod.  Det teoretiska ramverket för undersökningen grundar sig i George Herbert Mead och Herberts Blumers teorier om symbolisk interaktionism, med stöd av Anthony Giddens teori om självidentitet samt Joane Nagels perspektiv etnisk identitet och kulturell grupptillhörighet. Denna studie har med hjälp av ovanstående upplägg bidragit till fältet av forskning som belyser problem kring etniska identitetskriser och social fragmentering. Resultatet har påvisat att den etniska identitetskrisen är aktuell i dagens Sverige och ger upphov till utvecklandet av en så kalla tredje identitet, som i vissa fall baseras på att erövra vad det innebär att vara svensk, medan det i andra fall handlar om att anamma ett kränkande skällsord som “blatte”.

SammanfattningVår undersökning handlar vad de anställda inom en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats sersom viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen. I linje med vad tidigare forskning inomområdet kommit fram till visar vårt resultat att de anställda på den mansdominerade och kvinnodomineradearbetsplatsen värderar skilda faktorer som viktiga vid lönesättningsprocessen.Bakgrund:Lönen är ett ämne som belysts från flera olika forskningsområden. Mycket av detta kan bero på att den såhårt kan kopplas till dagens arbetsliv. Begreppet lönearbete ligger här helt i linje med forskningen påområdet och påtalar det mer kapitalistiska förhållningssättet att separera produktionen från hushållet. Settfrån dagens perspektiv är det av betydelse att få en förståelse för hur de enskilda arbetstagarna ser på dekontinuerliga lönesamtalen och hur deras förutsättningar till förändringar i löneanspråk och slutgiltig lön tarform. Tidigare forskning visar bland annat att alla människor är olika och att personliga egenskaper som kön,kompetens, utbildningsnivå, ålder, attityder, uppfattningar etcetera är viktiga påverkansfaktorer för vadindividen kommer att värdera som belöning. Personers materiella, sociala och/eller privatekonomiskaförhållanden utgör också en variabel i inställningen till lönen som instrumentell eller symbolisk. Individersolika situationer och egna motivation till arbetet kan alltså rimligen antas påverka deras inställning till, ochtillfredsställelse till sin lön.Syfte:Syftet med denna undersökning var att undersöka vad de anställda inom en kvinno- respektivemansdominerad arbetsplats ser som viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen, samtundersöka eventuella skillnader gällande faktorerna arbetsplatserna emellan. Utöver detta undersöktes ävensynen på tillfredsställelse, jämställdhet samt påverkansmöjlighet inom lönesättningsprocessen och även omdet fanns några skillnader gällande dessa aspekter mellan arbetsplatserna.Metod:Kvantitativ metod i form av enkätundersökning. För att sammanställa våra resultat användes ANOVA ochMann-Whitney U test.Resultat:Det som framkom av resultatet gällande vad som borde anses viktigt för de anställda när lönerna bestämsskilde sig markant åt mellan de båda arbetsplatserna i och med hur de rankade de olika faktorerna. Deanställda på den kvinnodominerade arbetsplatsen värderade vid lönesättningen faktorer som formellutbildning, anställningstid samt sättet att bemöta brukare/klienter som allra viktigast vid lönesättningen. Påden mansdominerade arbetsplatsen i vår undersökning värdesätter de anställda mer hårda faktorer somansvar och befogenheter samt resultatet av arbetet, vilket skulle kunna tyda på en mer instrumentellinställning till arbetet och på så vis även till de faktorer som bör påverka lönesättningen. När det gäller synenpå tillfredsställelse, möjlighet till påverkan och uppfattningen av jämställdheten inom lönesättningsprocessengav vårt resultat enbart signifikanta skillnader mellan de båda arbetsplatserna när det gällde jämställdhet.Dock uppmättes här ett högre F-värde om man delade upp grupperna efter kön. Vi kunde även se signifikansmellan månadslön och tillfredställelse samt mellan månadslön och påverkansmöjlighet ilönesättningsprocessen. Även vilket årtionde man var född gav signifikans gällande upplevelsen avtillfredställelse.

Syftet med min studie är att beskriva och förstå ungdomars perspektiv på skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa skolket då man anser att den svenska skolan är i kris på grund av skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan skolk kopplas till riskbeteenden som droganvändning och brottslighet. Utgångspunkten i denna studie är att skolan är mer än en plats där läroplaner bedrivs, det är också en plats för ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur ungdomar ser på skolk och om skolan som social interaktionsarena har någon betydelse för deras beteenden. Studiens resultat visar att skolan som social värld har stort inflytande på hur ungdomarna beter sig och hur de formar sin sociala identitet. Den psykosociala miljön i skolan påverkar ungdomarna, både positivt och negativt, vilket kan vara orsak till att ungdomen skolkar. Studiens resultat visar på att skolk inte har några entydiga orsaker och uppfattas inte av ungdomarna som ett stort problem, även om skolk kan bidra till negativa konsekvenser. Ungdomarna i studien är också medvetna om deras beteenden och vilka konsekvenser som kan uppstå. Enligt den här studien kan det inte sägas att riskbeteenden som droganvändning och brottslighet har kausala samband med ungdomar som skolkar.