Ett Allt är möjligt hus lokaliserat i den gamla porslinsfabrikens lokaler i Gustavsbergs hamn. Ett interaktivt Cirkus Cirkör-hus där det även ska rymmas bibliotek, konsthall och porslinsmuseum. Ett öppet landskapsformat rum skapar publika ytor och sammanbinder de olika funktioenrna i huset.

Syftet med den här uppsatsen har varit att ta reda på varför Lisa Larson har blivit så populär i Japan.  Efter att ha gjort en kort beskrivning av konstnären Lisa Larson, hennes bakgrund och konstnärskap på Gustavsberg och som fri yrkesutövare har studier gjorts vad som har inspirerat henne. Skolan HDK och museerna i Göteborg, H55, konstnärerna på Gustavsberg var alla inspiratörer till Lisa Larson. Miljön på Gustavsberg var stimulerande på 50- och 60-talen med en alltmer växande marknad. Formgivning och design var på ropet. 1955 debuterade Larson som formgivare på Gustavsberg. Japanernas intresse för skandinavisk design kan spåras tillbaka till 1950-talet. På 1990-talet accelererade intresset med begreppet Scandinavian design och även Lisa Larsons jordnära figurer. Det enkla, minimalistiska uttrycket och god kvalité förenar de båda länderna. För att tolka upphovet till Larsons framgångar i Japan på 2000-talet och belysa frågeställningen har studier gjorts om japansk kultur och religion för att se en förklaring i japanernas sätt att se på hennes design och konsthantverk.

Förslag till ombyggnad av Hushållsporslinsfabriken i Gustavsberg till ett kulturhus. I arbetet ligger tonvikten på ett "Allt-är-möjligt-hus", en upplevelsebaserad och pedagogisk verksamhet som bygger på Cirkus Cirkörs koncept.

Gurra is primarily an attempt to both engage and foster appreciation of the locale. The project looks at Gustavsbergsteatern, a theatre and cultural centre located in Gustavsberg,20 km east of Stockholm. The area is undergoing extensive redevelopment, which will include new housing, schools and a cultural centre. Meanwhile, historic buildings in thearea are being privatised and parts of the cultural heritage, that cannot be commercialised, forgotten. To solve this, the foyer and entrance have been redesigned to highlight the building’s historic and cultural importance, as well as its presence in the local community. Through conversation, material research and design, I have deepened my own understanding of the site in both time (its history) and space (present geography and functions), and Gurra attempts to translate this personal connection into an act of material consolidation to strengthen the theatre’s position as an anchor institution and place. Underpinning this intervention is a novel approach to renovation and material, which conceives physical renovation as static performance linked to the site’s cultural heritage. This will result in a new activation of the place, an expansion of its use, and the creation of a space which evolves with its users, therefore encouraging activity and change.

Social hållbarhet innefattar värdegrunder som är viktiga att främja för att möta de sociala utmaningar som samhället står inför. Inom stadsplanering tar arbetet med sådana frågor ofta skepnad som visioner och mål, men vägen från dessa strategiska principer till detaljplan och slutlig projektering är inte lika tydlig. Offentliga platser har en betydande roll i stadsutvecklingsfrågor gällande social hållbarhet, då de utgör rum för möten mellan människor. Den fysiska miljön kan användas för att främja inkludering, trygghet, och andra sociala värden i staden. Det finns olika teorier och perspektiv på vad som gör en offentlig plats framgångsrik, och hur den fysiska utformningen kan skapa förutsättningar för att stärka sociala värden. Bland annat bör en offentlig plats vara mångfaldig och skapa rum för engagemang och aktivitet i syfte att främja delaktighet och gemenskap. Samtidigt bör det formas förutsättningar för välbefinnande och inkludering av alla människor. Det finns teorier om gestaltningsprinciper för hur en offentlig plats kan formas för att främja dessa värden. Man talar bland annat om att skapa aktiva bottenvåningar och erbjuda en variation av aktiviteter. Även utformning av formella och informella sittplatser, samt beaktande av orientering, placering, avstånd och dimensioner kan skapa förutsättningar för olika former av sociala möten. Denna studie genomförs på uppdrag av Värmdö Kommun i syfte att ta fram en handbok för hur offentliga platser kan utformas för att främja social hållbarhet. Förutom en litteraturstudie av relevanta teorier och forskning genomförs denna uppsats med hjälp av en fallstudie. Med fokus på Gustavsberg i Värmdö Kommun har tre olika offentliga platser studerats; Gustavsbergs centrum, Stadsparken, och Gustavsbergs hamn. En platsanalys av områdena har genomförts för att studera attribut i den fysiska utformningen som främjar sociala värden i enlighet med identifierade teorier och forskning. Även en stadsrumsanalys har genomförts i syfte att studera vilka förutsättningar som skapas av stadens struktur. Utformningen av Gustavsbergs centrum karaktäriseras av främjande faktorer för att skapa engagemang och mångfaldighet, som följd av den variation av funktioner som finns. Stadsparken och dess öppna grönyta främjar välbefinnande och den framtida utvecklingen, med större variation av aktiviteter, erbjuder kvalitéer som kan tilltala fler målgrupper och skapa delaktighet och inkludering. Gustavsbergs hamn karaktäriseras av områdets kulturhistoria som bruksort, och utformningen av området präglas av den lokala identiteten. Även välbefinnande främjas genom bland annat offentlig konst, promenadstråk och sittplatser. Åtgärder för att skapa social blandning förespråkas också, genom att en variation av aktiviteter och stadsrum utformas för att tilltala fler målgrupper. / Social sustainability embraces values that are important to foster to meet the social challenges that society faces. In urban planning, working with such issues often involves creating visions and goals. However, the steps from these strategic principles to detailed and final planning are often unclear. Public places play a significant role in urban development issues regarding social sustainability, as they provide space for meetings between people. The physical environment of public places can be used to promote inclusion, safety, and other social values in the city. There are different theories and perspectives on what makes a public place successful, and how physical design can create the conditions for strengthening social values. Among other things, a public place should be diverse and create space for involvement and activity to promote participation and community. At the same time, conditions should be formed for the well-being and inclusion of all people. There are theories of design principles for how a public place can be shaped to promote these values. Among other things, there is talk of creating active ground floors and offering a variety of activities. Formal and informal seating, as well as consideration of orientation, location, distance, and dimensions can also create conditions for various forms of social meetings. This study is carried out on behalf of Värmdö Municipality to produce a handbook for how public places can be designed to promote social sustainability. In addition to a literature study of relevant theories and research, this essay is conducted as a case study. With a focus on Gustavsberg in Värmdö Municipality, three different public places have been studied; the Centrum for Gustavsberg, the City Park, and the Port of Gustavsberg. A site analysis of the areas has been conducted to study attributes in the physical design that promote social values in accordance with identified theories and research. An urban space analysis was also carried out to study the conditions created by the city's structure. The design of the Centrum of Gustavsberg is characterized by promoting factors for creating commitment and diversity, because of the variety of functions that exist. The City Park and its open green space promotes well-being, but the future development with greater variety of activities offers qualities that can appeal to more target groups and create participation and inclusion. The Port of Gustavsberg is characterized by the cultural history as an industrial area, and the design of the area is characterized by the local identity. Well-being is also promoted with the use of public art, walking paths and seating. Measures to create social mixing are also advocated, by designing a variety of activities and urban spaces to appeal to more target groups.

Ombyggnation av porslinsfabriken i Gustavsberg till Cirkus Cirkörs "Allt är möjligt hus". Bibehållning av fabrikskaraktär, med rum i rummet och användande utav lera som material i uppbyggnad av innerväggar samt golvmaterial. Gemensamma öppna ytor delas med Gustavsbergs konsthall, Porslinsmuseum samt Bibliotek. Visuell kontakt till huvudrum i programmet från befintlig porslinsbutik.

In a sequence described in the next paragraphs, I remove the poorly insulated roof of Gustavsberg Porcelain Factory and make new use of its  foundation. The monolith cement slab, once supporting heavy industrial machinery, is now the site of lakes and other movements:The top floor area is split, and a new built volume, one story higher, overtakes the southern half resting on the factory’s basement, digging into it at its western and eastern ends. Striking horizontally, the fissure exposes a long central axis, taking advantage of the factory’s horizontality to articulate vastness . The building formation allows for long views and makes possible, for instance, an unhindered 100 meter sprint across the lot. The original brick facade now defines a large outdoor plain, encircling two bodies of water, a lawn, a wooded park, and a grassy knoll. The new clean facade built along the central fissure, through repetition of the domestic module triggers the illusion of a strangely familiar row of homes. Initiating a new archetypal episode, a kidnapped residential street now rests on transient glass and water. But stripped of adornment, exposed utilitarianism, the transplanted row comes to resemble its new environment. Inside grow a series of production spaces and display sequences. The building’s acquired industrial character now becomes a setting for creative inspiration and ensuing collaborative work, a resuscitation of the spirit of the derelict factory. / För att hantera gamla byggnaden och göra om den till en ny fabrik använde jag två teman i form av filtrering och förstärkning för att tillgodogöra ett ställe som hjälper i hantering av nutidens information som har ersättit den mer manuella arbertssätt. Fokus låg på dom yngre, barn även.  Jag tog den nuvarande byggnaden och drog bort taket på grund av dens olämpliga isolering och för att den hade bygts i slumpmässigt sätt under olika tidsperioder, ett slags lapptäcke. Insidan rensades, filtreras bort, för att göra stället lättare att förstå och mer solida element som fundamentet och tegelväggarna står kvar. Fabriken får en till våning för att frigöra halva ytan för att skapa en grässmata och vattenyta inramad av gamla tegelväggarna. Enkla ytor uppställs och förstärks i deras ensamhet på dess sätt i en grund för aktivitet: sport, lek, grupp aktiviteter, osv.  Fasaden står som en rad hus, en barnslig uppfattning av hem med syfte att skapa en känsla av identifiering heller ett minne som är ren och specifik. Vad vi har är ett hem som påminner om en fabrik, ett hem som hjälper att hantera information och hjärnans associationer. Vi har flyttat iväg till saker man inte kan ta i. Det här är nya fabriken och denna gång gjordes den för högra sidan av hjärnan.  Huset framställs som fragmenterad. Fasad och trappor dras iväg från insidan för att skapa en skyddad entre där man eventuellt kommer till en hall liknande ett hotel med rum att gå in till i jämna mellanrum. En serie av situationer uppställs: bibliotek, klassrum, presentations haller, svart box teater, studios i dess enkla former. Utrymmen ges för absorption och filtrering, där med hantering och skapandes med hjälp av en grund av information. Det nya ställs fram, presenteras med essentiella delar, och blir åter igen en grund för att flytta frammot, en repetition som är både nödvändig och oemotståndlig.  Till exempel, museum i fabriken kan bli ett samling av objekt, en tematisk kombination av artiklar heller objekt, liksom bokhyllor som inte nödvändigtvisst behöver böcker för att förmedla. I dess sätt strävar fabriken att lyfta fram tankar och hjälpa med att dela dom mellan varandra.

Böckerna som har valts att analyseras är Falafelflickorna (Christina, Wahldén, 2018) och Hata Gustavsberg (Agnes Lindström, 2017) utifrån genusperspektivet. Uppsatsens syfte är att undersöka om det sker normbrott i de valda barnböckerna. Teorin tar upp allmän fakta om genusperspektiv samt presenterar Nikolajevas (2017, s. 193) tabell. Metoden utgår från en kvalitativ och kvantitativ metod under uppsatsens gång. Resultatet visar på att barnlitteraturen i båda böckerna är normbrytande. En tabell med ”manliga” och ”kvinnliga” egenskaper används vid studien, där resultatet visar på att det finns fler ”manliga” än ”kvinnliga” egenskaper i böckerna (Nikolajeva, 2017, s. 193).

Ett bostadsområde i Gustavsberg med utgångspunkt ur tre aspekter; historia, hållbarhet och gemenskap, som svarar mot frågeställningen: Hur kan livsmedelsproduktion vara den styrande delen i bostadsplanering och hur kan det bidra till tillhörighet och gemenskap?Projektet har stark anknytning till Gustavsbergs historia och arkitektur, vilket speglas i bostadsområdet utformning stil och skala. Målet har varit att skapa ett bostadsområde som ger möjlighet för självförsörjning samt egeninflytande från de boende. Området är placerat kring ett gemensamt jordbruksområde som förvaltas av de boende utifrån deras egna preferenser och behov. Området och bostäderna är planerade utifrån olika social aspekter och några av permakulturens principer. Bostadsområdet kan närmast beskrivas som en Ekoby. / Housing area in Gustavsberg (Värmdö), based on three aspekts, sustainability, history and community, and respond to the thesis question; How can agriculture/ food production be the governing aspekt in planing of housing, to create conditions for the feeling of belonging and community? The project are connected to the history and architecture of Gustavsberg, witch is reflected in the design, scale and type of the area.  The goal has been to create a housing area witch enable self-sufficiency and influence for the residents. The houses are placed around a common farming area, to be developed and and managed by the residents, based on their own preferences and needs. The area are planed based on social aspects of community living and princips of permaculture. The area can closest be described as an eco-village.

This master thesis explores the image of Japan in the artistic creations during Japonism in Sweden. Japan and Sweden first started trading in 1868 and knowledge about Japan in Sweden were limited at best. With the emergence of the Western art movement known as Japonism, ranging from 1858 to 1914, fascination for the unknown country grew in Europe. As the art movement Japonism became the first era of interest of Japan in Sweden, the portrayal and subsequent image of the country that emerged during this time is of interest to examine, as to better understand how Japan was imagined by Sweden. Herein, this study aims to analyse the portrayal of Japan in artworks from Swedish artists during Japonism in order to examine what components and ideas composed the image of Japan conveyed during Japonism. A collection of visual artworks depicting Japanese elements, based on Japonism associated artists and creators, have been collected using digital archives and databases to assess what is depicted and how by the creators. Japanese elements, such as objects, clothes, people and landscapes were subsequently analysed using a visual analysis based on researcher Jules David Prown’s three-step method of analysing historical objects. Using the concept of the image, as defined by scholar Torsten Burgman, as the basis of the analysis the depictions of Japanese elements are examined and categorised into several larger and smaller components. The examination is conducted within a framework of ethnocentrism and orientalism to contextualise the image of Japan with the thought structures in 19th century Sweden, as the creators portrayed Japan from both a Swedish and Western Eurocentric colonial perspective. As the source material is artistic depictions, an additional aesthetic framework was applied to contextualise the image of Japan with its artistic medium. Four major image components were found in the material: Japan presented as a commodity; Japanese things as something feminine; Japan as something faraway and exotic, contrasting the West; and Japan as a reference or commentary on the ongoing Japonism movement. The image of Japan found in these depictions of Swedish Japonism was a Eurocentric and ethnocentric understanding of the country. Japan and Japanese things, were imagined as something exotic and beautiful, and usually conveyed as exotic commercial flair for Western women.