<p>Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några kvinnliga gymnasielärares upplevelser av sin arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt deras förväntningar på rektorers ledarskap. Dessutom inriktar sig studien på att få en bredare förståelse för hur några rektorer inom gymnasieskolan upplever kvinnliga gymnasielärares arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt rektorernas förväntningar på det egna ledarskapet. Två intervjuguider med låg grad av strukturering utarbetades, en för intervjuerna med de kvinnliga gymnasielärarna och en för rektorerna. Urvalet bestod av fem kvinnliga gymnasielärare och fyra rektorer inom gymnasieskolan. Sammantaget visade resultatet att de kvinnliga gymnasielärarnas upplevelse av sin arbetssituation var varierande. Några upplevde höga krav och andra upplevde låga krav. Flera av gymnasielärarna upplevde en hög egenkontroll medan andra upplevde en lägre egenkontroll. En del av de kvinnliga gymnasielärarna upplevde att arbetstiden var tillräcklig medan andra upplevde en tidsbrist. Rektorerna upplevde deras roll att stötta lärare som betydelsefull. De kvinnliga gymnasielärarna upplevelse av rektorernas stöd, framkom i studien som varierande. Dock upplevde de ett gott stöd från kollegor. Samtliga intervjupersoner framhöll betydelsen av ordnade ramar och tydlighet i ledarskapet. De kvinnliga gymnasielärarna ansåg dessutom att lyhördhet var en viktig egenskap hos rektorerna. Samtliga av rektorerna i föreliggande studie framhöll att lärares arbetskrav, på deras respektive skolor, inte var för höga. Upplevelsen av höga krav och tidsbrist, bedömde de, kom av otillräckliga strategier och för höga ambitioner. Vidare framhöll också rektorerna att det fanns goda möjligheter för lärare att uppleva hög egenkontroll i arbetet. Diskussionen berörde kvinnliga gymnasielärares arbetssituation ur ett samhällsperspektiv, organisationsperspektiv och ett individperspektiv.</p>

<p>Skolan är förmodligen den mest granskade och diskuterade arbetsplatsen i världen. Få personer står oberörda, de flesta har en personlig erfarenhet av skolvärlden och därmed också bestämda uppfattningar om vad skolan är och hur den egentligen borde vara. Alldeles för få forskare som verkar inom skolfrågor har lärarerfarenhet. Lärarutbildningen avslutas idag med att lärarstudenter skriver ett avslutande examensarbete. Detta examensarbete som skall ha en tydlig yrkesanknytning kan ses som ett första led mot vidare forskning. Så varför har inte fler lärare inspirerats till att forska vidare inom skolvärlden? Vad har egentligen lärare själva för uppfattning av examensarbetet – deras första möjlighet till att själva gå vidare och forska inom skolvärlden? Syftet med denna studie är att undersöka hur nio nyblivna lärare upplever betydelsen av sitt examensarbete. Vilken betydelse har examensarbetet, enligt de nyblivna lärarna, när det gäller den personliga yrkesrollen och yrkesutvecklingen, lärarkårens status och anseende samt privatpersonens egen utveckling?</p><p>Arbetet har designats som en fallstudie. En semistrukturerad intervjuform har använts för att undersöka nio nyblivna lärares erfarenheter av examensarbetets betydelse. Studiens huvudmateriel utgörs av de intervjuer som utförts med de nio lärarna, medan utvärderingar gjorda av studenter vid sista terminen i lärarutbildningen utgör kompletterande material.</p><p>Resultatet visar att de nyblivna lärarna delar upp examensarbetets betydelse i en praktisk och en teoretisk nytta, en dikotomi som inte är avsiktlig enligt lärarutbildningens styrdokument. De ser enbart resultatet av den praktiska nyttan. Majoriteten av de nyblivna lärarna ser tillbaka på tiden då de skrev sitt examensarbete som en negativ upplevelse. Flertalet av dessa har även en negativ attityd till forskning inom framför allt pedagogik och didaktik. Examensarbetet har inte haft någon betydelse för någon av de tillfrågade när det gäller anställning. Ingen av dem har någonsin tillfrågats om sitt examensarbete vid anställningsintervjuer. Trots den negativa upplevelsen av examensarbetet säger dock flertalet intervjupersoner ha fått ett ökat självförtroende samt att de vuxit som personer av att ha skrivit examensarbetet.</p>

<p>This paper is named “<em>The status of the programme is low” – Gymnasium teacher’s thoughts and attitudes towards students in the vocational- and the educational programmes. </em>The purpose is, as the title reveals, to examine the attitude of four teachers in the Swedish gymnasium towards the vocational and the educational programmes and the students that attend either one of them. This purpose is accompanied by research which says that the educational programmes’ status is higher than one of the vocational programmes. The main questions asked are which differences that exist between the teacher’s descriptions of the vocational programmes in comparison to the educational programmes, as well as in which ways the teachers are upholding possible attitudes towards the various students.</p><p>The method that this paper is made with is a qualitative analysis of the interviews with the four different teachers from four different programmes in one gymnasium. The transcription of the interviews is the subject of analysis. As theory, both the theories of Edward W. Said and Michel Foucault are used in this study. Said´s book <em>Orientalism</em> focuses on the difference between the “we” and “the other”. Foucault talks in his theory of the <em>discourse</em> and of <em>power,</em> about how the persons and/or things with the power in a certain discourse are the ones that also have access to define that which is considered as knowledge.</p><p>The conclusion is, among other things, that the teacher’s attitudes towards the students in the different programmes correlate with the existing discourse in Swedish schools which says that the educational programme’s status is higher than that of the vocational programmes. The teacher’s enthusiasm to express that there is a hierarchy between the different programmes also corresponds to previously done research about students. This research says that students in low status programmes are more willing to talk about and acknowledge the hierarchy, while the students in high status programs, tend to undermine or deny that the hierarchy even exists.</p>

Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet. Det förkom även negativa attityder gentemot att studera medan det var eftersträvansvärt att få bra betyg. För att stärka den egna gruppgemenskapen förekom även en polarisering gentemot andra grupper. Diskussionen berörde följande aspekter: Hegemonisk maskulinitet och hierarkier, krav och förväntningar på killar och avvikande beteende, aversionen mot att studera, differentieringen gentemot andra och lärarnas arbete med maskulinitet och åtgärder mot negativa uttryck

Skolan är förmodligen den mest granskade och diskuterade arbetsplatsen i världen. Få personer står oberörda, de flesta har en personlig erfarenhet av skolvärlden och därmed också bestämda uppfattningar om vad skolan är och hur den egentligen borde vara. Alldeles för få forskare som verkar inom skolfrågor har lärarerfarenhet. Lärarutbildningen avslutas idag med att lärarstudenter skriver ett avslutande examensarbete. Detta examensarbete som skall ha en tydlig yrkesanknytning kan ses som ett första led mot vidare forskning. Så varför har inte fler lärare inspirerats till att forska vidare inom skolvärlden? Vad har egentligen lärare själva för uppfattning av examensarbetet – deras första möjlighet till att själva gå vidare och forska inom skolvärlden? Syftet med denna studie är att undersöka hur nio nyblivna lärare upplever betydelsen av sitt examensarbete. Vilken betydelse har examensarbetet, enligt de nyblivna lärarna, när det gäller den personliga yrkesrollen och yrkesutvecklingen, lärarkårens status och anseende samt privatpersonens egen utveckling? Arbetet har designats som en fallstudie. En semistrukturerad intervjuform har använts för att undersöka nio nyblivna lärares erfarenheter av examensarbetets betydelse. Studiens huvudmateriel utgörs av de intervjuer som utförts med de nio lärarna, medan utvärderingar gjorda av studenter vid sista terminen i lärarutbildningen utgör kompletterande material. Resultatet visar att de nyblivna lärarna delar upp examensarbetets betydelse i en praktisk och en teoretisk nytta, en dikotomi som inte är avsiktlig enligt lärarutbildningens styrdokument. De ser enbart resultatet av den praktiska nyttan. Majoriteten av de nyblivna lärarna ser tillbaka på tiden då de skrev sitt examensarbete som en negativ upplevelse. Flertalet av dessa har även en negativ attityd till forskning inom framför allt pedagogik och didaktik. Examensarbetet har inte haft någon betydelse för någon av de tillfrågade när det gäller anställning. Ingen av dem har någonsin tillfrågats om sitt examensarbete vid anställningsintervjuer. Trots den negativa upplevelsen av examensarbetet säger dock flertalet intervjupersoner ha fått ett ökat självförtroende samt att de vuxit som personer av att ha skrivit examensarbetet.

Den här uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om hur lärare och skolbibliotekarier från fyra gymnasieskolor tolkar begreppet  ’samarbete’ samt hur de erfar samarbete med den andra yrkesgruppen. Sex gymnasielärare och fem skolbibliotekarier berättar om sitt arbete, sin syn på samarbete och om sina erfarenheter av att samarbeta med den andra yrkesgruppen. Studiens resultat visar bland annat på att det finns stora skillnader i deras respektive yrkeskulturer vilket lätt leder till kulturkrockar. Exempelvis har lärarna och bibliotekarierna en gemensam idealbild av samarbete. Analysen visar dock att bibliotekarierna sällan når upp till denna idealbild vilket däremot lärarna oftare gör. Tolkningen av empirin visar även att det kan vara svårt för skolbibliotekarierna att utifrån sin ställning som yrkesminoritet på skolan delta i samarbeten på lika villkor som lärarna. De organisatoriska förutsättningarna för samarbete mellan de två yrkesgrupperna skiljer sig åt, exempelvis har lärarna avsatt arbetstid för olika typer av samarbete medan skolbibliotekarierna saknar detta.

Syftet med vår uppsats var att undersöka lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning på två gymnasieskolor och ta del av det litterära utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgångspunkterna är Molloys didaktiska frågor, den ämnesdidaktiska triangeln och tidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkäter och fyra lärarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning och utbud. Vår övergripande slutsats blev att den skönlitterära läsningen på de två gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen.

This paper is named “The status of the programme is low” – Gymnasium teacher’s thoughts and attitudes towards students in the vocational- and the educational programmes. The purpose is, as the title reveals, to examine the attitude of four teachers in the Swedish gymnasium towards the vocational and the educational programmes and the students that attend either one of them. This purpose is accompanied by research which says that the educational programmes’ status is higher than one of the vocational programmes. The main questions asked are which differences that exist between the teacher’s descriptions of the vocational programmes in comparison to the educational programmes, as well as in which ways the teachers are upholding possible attitudes towards the various students. The method that this paper is made with is a qualitative analysis of the interviews with the four different teachers from four different programmes in one gymnasium. The transcription of the interviews is the subject of analysis. As theory, both the theories of Edward W. Said and Michel Foucault are used in this study. Said´s book Orientalism focuses on the difference between the “we” and “the other”. Foucault talks in his theory of the discourse and of power, about how the persons and/or things with the power in a certain discourse are the ones that also have access to define that which is considered as knowledge. The conclusion is, among other things, that the teacher’s attitudes towards the students in the different programmes correlate with the existing discourse in Swedish schools which says that the educational programme’s status is higher than that of the vocational programmes. The teacher’s enthusiasm to express that there is a hierarchy between the different programmes also corresponds to previously done research about students. This research says that students in low status programmes are more willing to talk about and acknowledge the hierarchy, while the students in high status programs, tend to undermine or deny that the hierarchy even exists.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några kvinnliga gymnasielärares upplevelser av sin arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt deras förväntningar på rektorers ledarskap. Dessutom inriktar sig studien på att få en bredare förståelse för hur några rektorer inom gymnasieskolan upplever kvinnliga gymnasielärares arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt rektorernas förväntningar på det egna ledarskapet. Två intervjuguider med låg grad av strukturering utarbetades, en för intervjuerna med de kvinnliga gymnasielärarna och en för rektorerna. Urvalet bestod av fem kvinnliga gymnasielärare och fyra rektorer inom gymnasieskolan. Sammantaget visade resultatet att de kvinnliga gymnasielärarnas upplevelse av sin arbetssituation var varierande. Några upplevde höga krav och andra upplevde låga krav. Flera av gymnasielärarna upplevde en hög egenkontroll medan andra upplevde en lägre egenkontroll. En del av de kvinnliga gymnasielärarna upplevde att arbetstiden var tillräcklig medan andra upplevde en tidsbrist. Rektorerna upplevde deras roll att stötta lärare som betydelsefull. De kvinnliga gymnasielärarna upplevelse av rektorernas stöd, framkom i studien som varierande. Dock upplevde de ett gott stöd från kollegor. Samtliga intervjupersoner framhöll betydelsen av ordnade ramar och tydlighet i ledarskapet. De kvinnliga gymnasielärarna ansåg dessutom att lyhördhet var en viktig egenskap hos rektorerna. Samtliga av rektorerna i föreliggande studie framhöll att lärares arbetskrav, på deras respektive skolor, inte var för höga. Upplevelsen av höga krav och tidsbrist, bedömde de, kom av otillräckliga strategier och för höga ambitioner. Vidare framhöll också rektorerna att det fanns goda möjligheter för lärare att uppleva hög egenkontroll i arbetet. Diskussionen berörde kvinnliga gymnasielärares arbetssituation ur ett samhällsperspektiv, organisationsperspektiv och ett individperspektiv.

Att språkdelen är en viktig del i svenskundervisning råder inga tvivel om, dock är känslorna inför inlärningen av dessa kunskaper varierande.  I denna studie läggs fokuset på gymnasielärare och deras attityder till grammatikmomentet i svenskundervisningen. Lärarna fick i en webbenkät svara på frågor om vad deras tankar och känslor inför grammatikmomentet är, samt hur de valt att lägga upp undervisningen i grammatik. Resultatet analyserades sedan utifrån gruppen som en helhet, samt utifrån en indelning i tre lärargrupper som baserades på hur länge lärarna hade undervisat i svenska på gymnasienivå. Resultatet visade att lärarna var eniga om att det är viktigt att ha praktiska och teoretiska kunskaper i grammatik, men när det sedan gällde frågan om vad de tycker om momentet så visade sig de yngre lärarna ha en något negativare inställning till momentet. När det gällde hur lärarna undervisar i grammatik fanns det många olika varianter, men vanligast var traditionella grammatikövningar där man plockar ut t.ex. ordklasser och satser, samt olika former av textanalys. Gällande examinationsformer dominerade vanliga prov, men det framgick också att en del lärare ansåg att inga prov behövdes, utan att de inlärda kunskaperna visade sig i elevernas skrivna texter. / <p>2018-06-19</p>