Många ensamkommande flyktingbarn lider av psykisk ohälsa i form av posttraumatisk stress och har därför behov av omvårdnadsåtgärder. Studier har visat att symtom på psykisk ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn förvärras över tid om de inte får stöd vid ankomst till mottagarlandet. På grund av bristfällig forskning vad gäller omvårdnad till ensamkommande flyktingbarn var syftet att belysa hälsofrämjande strategier hos ensamkommande flyktingbarn. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där artiklar granskades och analyserades för att erhålla djupare förståelse kring relevant forskning inom det valda problemområdet. Resultatet presenterade fyra teman vilka innefattade hälsofrämjande strategier som de ensamkommande flyktingbarnen tillämpade: skapa hopp om en bättre framtid, skapa mening i sin situation, skapa förtroendefulla relationer och skapa distans och acceptans. För att kunna erhålla kontroll och hantera negativa känslor kopplade till traumatisk stress var hälsofrämjande strategier avgörande för de ensamkommande flyktingbarnen. Det finns behov av forskning kring lämpliga omvårdnadsåtgärder som kan främja hälsa hos de ensamkommande flyktingbarnen. Det finns även behov av forskning kring transkulturell omvårdnad för att sjuksköterskor ska kunna bedriva ändamålsenlig omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några utvalda organisationer arbetar med hälsofrämjande strategier på arbetsplatsen. Dessutom syftade studien till att utforma en modell, som innefattar de komponenter en hälsofrämjande strategi kan innehålla för att framgångsrikt motivera sina anställda till att nyttja sin friskvård. Studiens resultat visade att hälften av de deltagande organisationerna erbjöd anställda friskvårdsbidrag och resterande erbjöd friskvårdstimme. Organisationerna har upplevt att den tillhandahållna friskvården inte nyttjas i den grad som skulle önskas. Genom träning på arbetstid, monetära bidrag, samt uppföljning av de anställdas hälsa försöker respondenterna motivera de anställda till att nyttja friskvården. Trots detta, visade majoriteten av organisationerna på ett bortfall av andel personal som nyttjar friskvården, vilket tyder på ett behov av vägledning. Modellen visar på fyra komponenter som är fundamentala för en hälsofrämjande strategi: ett arbetsklimat som korrelerar med vald strategi, att känna meningsfullhet och inneha kompetens, samt förmågan att frambringa motivation.

Forskningsfråga: Hur arbetar företagsledningar med systematisk hälsopromotion? Syfte: Studien syftar till att identifiera och analysera olika strategier som företagsledningar använder i sitt arbete med hälsopromotion. Vidare vill vi att studien ska kunna fungera som underlag för verksamheter som har, eller vill införa, hälsoprogram på arbetsplatsen. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer har vi samlat in empiri för att analysera fyra olika företags arbeten med hälsopromotion. Slutsats: Studien har visat på att det inte finns ett “bästa sätt” att arbeta med hälsopromotion utan måste ta utgångspunkt ur verksamhetens unika filosofi och kultur. Vi har identifierat olika styrmedel som visat sig vara avgörande i arbetet med hälsopromotion. Betydande faktorer har bland annat varit företagskulturen, incitamentsystem samt om träningen är obligatorisk eller inte. Genom en unikt anpassad styrmix kan företag uppnå en hälsopromotion som genererar både  mänskliga och ekonomiska vinster på lång sikt.

Bakgrund: Det finns flera bakomliggande orsaker till att unga konsumerar alkohol. Lagar och förordningar finns till för att hindra minderåriga från att bruka alkohol. Trots detta har ett högt antal minderåriga ett riskbeteende relaterat till användningen av alkohol och dessa individer respekterar inte lagen. Skolsjuksköterskan har en betydande roll i preventionsarbetet mot minderårigas alkoholkonsumtion och använder flera strategier för att främja barn och ungas hälsa. Syfte: Att beskriva skolsjuksköterskans hälsofrämjande strategier mot minderårigas alkoholkonsumtion. Metod: En litteraturöversikt baserat på tio kvalitativa studier. Resultat: Två kategorier kunde urskiljas utifrån syftet: hälsosamtal och familjestrategier. Ur kategorin hälsosamtal urskiljs subkategorierna hälsoenkät och motiverande samtal. Dessa strategier har visat sig vara effektiva i det hälsofrämjande arbetet som skolsjuksköterskan utför. Ett bifynd presenteras i resultatet i form av hinder för de hälsofrämjande strategierna. Slutsats: De hälsofrämjande strategierna som skolsjuksköterskan använder i preventionsarbetet mot minderårigas alkoholkonsumtion är gynnsamma för att individanpassa arbetet och motivera till beteendeförändring. Många sociala hinder samt hinder i organisationen står i vägen för preventionsarbetet. Klinisk betydelse: Genom att studera skolsjuksköterskans hälsofrämjande strategier mot minderårigas alkoholkonsumtion åsyftar studien att kunna utveckla och uppmärksamma arbets-och preventionsstrategier. Detta för att skolsjuksköterskan ska kunna nå ut till de minderåriga som idag utvecklar ett riskbeteende relaterat till alkohol. / Background: There are several causes for the consumption of alcohol among young people. Laws and regulations aim to prevent minors from using alcohol. A high number of minors break the laws and have a risky lifestyle related to alcohol. The school nurse plays a significant role in this prevention and uses multiple strategies to promote children’s and young people’s health. Objective: To describe the school nurse's health promotion strategies against underage drinking. Method: A literature review based on ten qualitative articles. Results: Two categories could be identified based on the aim: health dialogue and family strategies. From the category health dialogue two subcategories where acknowledged: health survey and motivational intervening. These strategies have proven to be effective in health promotion performed by the school nurse. An incidental finding is presented in the results as barriers to health promotion strategies. Conclusion: The strategies that school nurses use as prevention to reduce alcohol drinking among minors is beneficial for individual targeting and to motivate behavioral change. Alcohol prevention from a school nurses perspective is challenging due to social and organizational obstacles. Clinical significance: By studying the school nurse health promotion strategies against underage drinking the study refers to develop and recognize work and prevention strategies. This is because the school nurse should be able to reach out to minors that today develop a risk behavior related to alcohol.

Övervikt hos barn är ett stort och ökande problem. Övervikt kan leda till hälsorisker och försämrad psykosocial livskvalitet för barnet. Studiens syfte var att belysa skolsköterskors hälsofrämjande strategier mot övervikt hos elever i grundskolan. En kvalitativ design användes och insamlade data från två fokusgruppintervjuer med totalt fem skolsköterskor analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att skolsköterskor är måna om att i det hälsofrämjande arbetet mot övervikt utgå från ett respektfullt bemötande, dels för att värna elevers och familjers självkänsla, dels för att det är en förutsättning för att nå framgång i att motverka övervikt hos eleven. En trygg relation mellan skolsköterska och elev/familj är grundläggande liksom respekt för elevens och familjens autonomi. Skolsköterskorna upplever att relationsbyggandet kan ta tid, vilket innebär en utmaning då tidsbrist är vanligt förekommande. Skolsköterskors hälsofrämjande strategier mot övervikt hos elever i grundskolan består av att identifiera och följa elever med övervikt, kunskapsförmedlande på individ- och gruppnivå samt samarbete med andra, såsom föräldrar, skolpersonal och sjukvård. Studien visar att skolsköterskor upplever svårigheter att bedöma när en elevs övervikt är så pass betydande för hälsan att den bör påtalas samt efterfrågar ett större fokus på förebyggande av övervikt hos barn generellt i samhället. / Overweight in children is a large and increasing problem. Overweight can lead to health risks and decreased psychosocial quality of life for the child. The purpose of this study was to illuminate school nurses´ health promotion strategies against overweight among pupils in elementary school. A qualitative design was used and data from two focusgroup interviews with a total of five school nurses was analyzed trough qualitative content analysis. The result shows that school nurses focus on respectful treatment, in order to protect students´ and families´ self-esteem and because it is a prerequisite to succeed in preventing overweight in students. A trustful relationship between the school nurse and the student/family is fundamental as well as respect for the student´s/family´s autonomy. Building such relationships may take time which can be challenging since lack of time is common. School nurses´ health promoting strategies against overweight consist of identifying and following pupils with overweight, educating strategies in individual and in group level and to cooperate with others such as parents, school staff and health care services. School nurses experience difficulties in deciding when a student´s overweight is of such severeness that it should be pointed out and they request a greater focus on overweight in children in general in society.

Verksamhetsnära chefer i sjukhusvården har ett viktigt arbete där de ofta fungerar som länk mellan operativ personal och överordnade chefer. Statistiken visar stigande sjukskrivning och hög personalomsättning. Forskning visar att övertid ofta förekommer, och att organisationer ger bristande inflytande och delaktighet i beslut, för verksamhetsnära chefer. Höga krav och små resurser är vanligt i sjukvården. Trots detta upplever många chefer en god hälsa. Det är dock av vikt att belysa stressorer inom arbetet samt hälsofrämjande strategier för att öka de verksamhetsnära chefernas hälsa och hållbarhet, för att belysa inom vilka områden organisationen bör arbeta för en minskad chefsomsättning. Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan hälsa, stressorer och hälsofrämjande strategier. Metoden är en kvantitativ tvärsnittsstudie där en enkätundersökning utförts. Resultatet visar att hälsan försämras vid upplevelser av stressorer som rör organisationsstruktur, att hälsan förbättras vid användning av hälsofrämjande strategier för tid, samt att det finns ett starkt samband mellan hälsoskattning och motion. Studien saknar samband mellan stöd och hälsa. Bifynd visade att den verksamhetsnära chefens befattning kan ha en hälsopåverkan och att akademisk ledarskapsutbildning kan ha en positiv hälsoeffekt. Slutsats: Resultatet visar att en ändring i organisationsstrukturen och chefers egen tidsanvändning skulle ge förbättrad hälsa. Att tydliggöra beslutsvägar och att ge de verksamhetsnära cheferna i sjukhus-vården större delaktighet i beslut som fattas och ökad autonomi i arbetet kan föreslås som åtgärder för att stärka hälsa och hållbarhet, och därigenom minska omsättning och sjukskrivning för berörda chefer.

Syftet med studien var att skapa insikt och förståelse kring hur chefer arbetar hälsofrämjandeför att öka medarbetarnas välmående då ohälsa på arbetsplatsen har negativa konsekvenserför både organisationer och samhället (ISM, 2022a). Metoden som användes var en kvalitativstudie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Åtta intervjuergenomfördes där kriteriet för deltagande var en chefsposition. Det transkriberade materialetbearbetades med hjälp av en tematisk analys där en kombination av en induktiv samt deduktivansats skapade tre huvudkategorier: beskrivning av hälsofrämjande arbete, hälsofrämjandestrategier samt chefers förutsättningar. Slutsatsen var att chefer är nyckelpersoner iorganisationernas hälsofrämjande arbete där cheferna visade sig stå bakom vad och hurmycket hälsofrämjande arbete som genomfördes utöver det systematiska arbetsmiljöarbetet,där många chefer implementerade egna strategier för att främja medarbetarnas hälsa. Dechefer som använde tillgängliga resurser visade på ett högre eget välmående med bättreförutsättningar att driva organisationens hälsofrämjande arbete än de chefer som inteutnyttjade tillgängliga resurser. Denna studie visar även på att chefers kunskap om hälsa ochvälmående, eget intresse samt engagemang är faktorer som har en positiv påverkan påimplementering och hållbarheten av hälsofrämjande initiativ.