I dagens samhälle väljer många företag inom klädbranschen att presentera en hållbarhetsredovisning, angående företagets arbete för hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisningen kan beskrivas som en viktig del av den strategi som används i syfte att profilera organisationen som socialt ansvarstagande. Däremot blir informationen som redovisas mer och mer omfattande för varje år, samtidigt som en färsk granskningsrapport visar att klädbranschens hållbarhetsarbete inte motsvarar den önskvärda utvecklingen. Den senaste tidens omfattande redovisningen kan därför diskuteras, om det är en form av fasadbygge, eller om redovisningen ändå kan uppfattas som legitim och trovärdig? Syftet med denna studie är att undersöka den interna kommunikationens betydelse för hållbarhetsredovisningens trovärdighet. Tre klädkedjor som verkar på den svenska marknaden har därmed undersökts och studien grundar sig på ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt, där subjektiva tolkningar är tillåtna. Studiens resultat visar att den interna kommunikationen har betydelse för hur hållbarhetsarbetet förmedlas till företagens intressenter och därmed kan medarbetarnas egen uppfattning av identiteten inverka på redovisningens trovärdighet. Genom denna undersökning finner vi även att hållbarhetsredovisningen framförallt är ledningens sak, varför hållbarhetsarbetet kan behöva förmedlas genom fler kommunikationskanaler för att inte bara framstå som en fin fasad. Ett främjande av den interna kommunikationen bör därmed utvecklas så att medarbetarna kan ge tyngd åt informationen som presenteras i redovisningen. På så vis kan den interna kommunikationen skapa betydelse för hållbarhetsredovisningens trovärdighet.

The full cost of climate change is not accounted for in today’s financial reporting. Today’s sustainability reporting mainly consists of disclosures which do not affect any financial statement. If externalities were accounted for it would help stakeholders become aware of companies’ true sustainability. The purpose of this thesis is to identify and describe ways for companies to account for their climate impact, in general and by incorporating externalities into the financial statements. A qualitative method is used in the form of a descriptive case study with a Swedish perspective. The study is based on interviews with accountants and company representatives who work actively with sustainability reporting issues. The main finding of the study is that the best way to account for negative externalities is to use full cost accounting. However, it is difficult to use in practice since monetising externalities is difficult. The currently most used frameworks (the GRI guidelines and the GHG Protocol) account for externalities to some extent, but have no connection to financial reporting. An evolving framework within integrated reporting has the potential to increase the connection between the current disclosures in sustainability reports and financial reporting. So far the best solution to account for externalities is to separately account for taxes, fees and cap-and-trade since externalities are internalised in these costs. The effects of accounting for negative externalities will differ depending on the degree of climate impact the company has. It will also depend on how far down the value-chain emissions are accounted for. It will nevertheless be an incentive to reduce climate impact and act as a management tool. / Den fulla kostnaden av klimatförändringar redovisas inte i dagens finansiella redovisning. Dagens hållbarhetsredovisning består mestadels av upplysningar som inte påverkar några finansiella rapporter. Om externaliteter redovisades skulle det hjälpa intressenter att bli medvetna om företags verkliga hållbarhet. Syftet med uppsatsen är att identifiera och beskriva sätt för företag att redovisa sin klimatpåverkan. Både generellt och i de finansiella rapporterna. En kvalitativ metod används i form av en beskrivande fallstudie med svenskt perspektiv. Studien är baserad på intervjuer med redovisningskonsulter och företagsrepresentanter som arbetar aktivt med frågor som rör hållbarhetsredovisning. Den viktigaste slutsatsen av studien är att det bästa sättet att redovisa negativa externaliteter är att använda full cost accounting. Dock är det svårt att använda i praktiken eftersom det är svårt att monetärisera externaliteter. De för närvarande mest använda ramverken (GRIs riktlinjer och GHG Protocol) inkluderar till viss del externaliteter, men har ingen koppling till finansiella rapporter. Ett ramverk inom integrerad rapportering är under utveckling och det kan potentiellt öka kopplingen mellan upplysningarna i hållbarhetsredovisningar och finansiell rapportering. Den hittills bästa lösningen för att redovisa externaliteter är att separat redovisa miljöskatter, avgifter och handel med utsläppsrätter eftersom externaliteter internaliseras i dessa kostnader. Effekterna av att redovisa negativa externaliteter kommer att bero på företagets grad av klimatpåverkan. Det kommer också att bero på hur långt ner i värdekedjan utsläpp redovisas. Det kommer oavsett att bli ett incitament för att minska klimatpåverkan och fungera som ett verktyg för förvaltning och styrning av företaget.

Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism. Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna. I framtiden menar vi att de sociala kontrakten kommer att likna varandra mer och att hållbarhetsredovisningen således blir mer homogen världen över.

Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden. Ett viktigt begrepp som används är CSR som står för Corporate Social Responsibillity och behandlar företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar. Många fondbolag erbjuder etiska fonder och måste därmed erhålla information för att säkerställa att deras fonder följer etiska riktlinjer. Företagens hållbarhetsredovisning kan vara en del av bedömningsunderlaget, dock finns det en risk att företagen försöker förfina bilden av sig själva. För att en utveckling ska åstadkommas krävs det dialoger om företagens hållbarhetsarbete och ägarna bör även ställa krav och påverka företagen för att driva på utvecklingen. Syfte: Syftet är att förklara hur institutionella ägare bedömer företagens hålbarhetsarbete för att säkerställa att deras fonder följer etiska värderingar, samt att jämföra och beskriva relationen mellan hållbarhet och finansiella faktorer. Undersökningen ska även förklara hur de institutionella ägarna använder sig av hållbarhetsredovisningen. Vi vill även identifiera vilka krav som ägarna ställer på företagen, samt hur ägarna påverkar företagen inom hållbarhetsområdet. Studien ska gestalta hur företagen kan utvecklas inom hållbarhet med utgångspunkt från ägarna. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till hur de största fondbolagen i Sverige bedömer företagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Valet av institutionella ägare berodde på att allt fler erbjuder etiska fonder till sina kunder eller har etiska riktlinjer. Metod: I vår forskningsansats har vi valt att använda oss av en induktiv ansats då den bäst beskriver hur vi har arbetet under studiens gång. I vår forskningsstrategi utgick vi från den kvalitativa strategin eftersom att våra forskningsfrågor är kvalitativt inriktade och vi betonar respondentens uppfattningar och tolkningar, samt vill även framhäva deras synpunkter kring ämnet. Slutsats: Fondbolagen bedömer företagen genom att använda sig av både positiva och negativa analyser, där etiska kriterier används tillsammans med finansiella. Vi har även observerat att de finansiella kriterierna är dominanta när det gäller fondbolagens analysering av företagen som de väljer att investera i. De utgår från dessa kriterier först, för att sedan komplettera med etiska kriterier. Forskningen gav oss en insyn om att hållbarhetsredovisningen används vid bedömningen av företagens hållbarhetsarbete, dock inte av alla fondbolagen vi talat med, men det anses vara en viktig informationskälla för en del. Tillförlitligheten och kvaliteten varierar men även anses erfarenhet vara det bästa verktyget för trovärdighetsbedömningen. Respondenterna vill inte ställa för höga krav, men ger gärna förslag på hur företagen ska agera. Vi har observerat ett aktivt ägande hos fondbolagen i form av dialoger, samt annan kommunikation mellan fondbolag och företag, allt för att driva på företagens utveckling. Slutligen har vi under forskningens gång observerat olika brister som vi omarbetar till råd för företagen som upprättar hållbarhetsredovisning, eller ska utveckla en sådan.

Companies today face more and more demands from society and stakeholders. It is no longer about just satisfying shareholders, sales and making a profit. Consumers are becoming more aware of products effects and the consequences it has on humans, our environment and the generation ahead of us. NGO:s and society request that companies take responsibility and actions toward a more sustainable business. Many investors analyze companies’ sustainability regarding social and environmental issues when it comes to choosing a company to invest in. Sustainability has been an issue that companies today need to consider in their strategies, and several companies today develop a sustainability report on the side of their annual report. The intent with this report is to show stakeholders that they handle non financial issues such as environmental issues, social rights and business ethics but also what they do and do not do regarding the surrounding environment. How and to what extent they do this is the company’s choice. Since non government owned companies in Sweden do not need to develop a report, it is a free option. Even so, sustainability reporting is a common strategy and complement for companies today. The aim for this study is to study the possible effect that central stakeholders hold on companies’ sustainability reports. We also study what companies and stakeholders think about sustainability development and what the expression stands for. This study was undertaken through a literature-study with relevant theories and an empirical study on five non government owned companies that have a sustainability report available on the internet. We have also interviewed four stakeholders, whom according to the companies we interviewed are the most central. By this we receive stakeholder’s perspectives and opinions. Our study showed that stakeholders have an impact on the overall sustainability-work but not much impact on the sustainability report. Stakeholders that claimed they had effect on the report were the shareholders and NGO: s. Among other findings was that both stakeholders and companies supported the dialogue and relationship between each other as the main strategy for enhancing sustainability. However the dialogue and relationship did not seem as relevant in the actual creation of a sustainability report. To what extent the report is used by stakeholders and its actual purpose is therefore an aspect we are analyzing. Implications of this study show that stakeholders have little impact on sustainability reports and it is stakeholders with most power that have an impact; however, companies agree that stakeholders have impact on the overall sustainability development. Demands from stakeholders are then discussed through dialogues and cooperation. Limitations of this study could be that we focused on stakeholders that companies found most central, maybe we missed some perspectives from other stakeholders. We used telephone and email interviews and that could be a limitation. We could have missed some face to face expressions and opinions that are hard to catch over telephone and e-mail. The main value of this paper is that we interview both companies and central stakeholders and the possible impact they have on sustainability reports. By this we get a wide range of perspectives from both parts, which we have not found in article and theories before.

This study examines differences between private and state-owned companies' sustainability reports for the year 2010. Three state-owned companies and three private companies in three different industries have been examined. An effort has been put to explaining if differences are related to the owner or to the industry. The basis for this is that the state owned companies are required to present a sustainability report according to shareholder demands, while the private owned aren’t obligated to present their sustainability efforts. The study has a qualitative basis, and empirical data have been collected by the authors. This data have later been used to examine publicly published sustainability reports and have partly been narrated in the text. To be able to do a comparison, three state owned and three private owned companies were selected by that they are in three similar industries, and operate in three similar economic areas. The collected data was analyzed by theories of legitimacy. Theories of isomorphism as DiMaggio and Powell discuss, companies tends to become more equal, and theories of brand management of Nikolaeva and Bicho, which describes that companies who voluntarily choose to present sustainability reports do it as a form of marketing standpoint were used in this study.The authors came to the conclusion that differences between public and private companies exist, but they also exist in between industries. Some differences could be explained by theories concerning legitimacy and isomorphism. / Denna studie undersöker skillnader i privata och statligt ägda bolags hållbarhetsredovisningar för år 2010. Detta genom att granska tre statliga bolag och tre privata bolag i tre olika branscher för att förklara de skillnader som finns är ägarrelaterade eller branschrelaterade. Grunden till detta är att de statliga bolagen är skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning enligt ägarkrav medan de privata inte har några skyldigheter att presentera deras hållbarhetsarbete. Studien har en kvalitativ utgångspunkt då empirin har insamlats genom att författarna har granskat offentligt publicerade hållbarhetsredovisningar och återberättat i text. För att kunna genomföra en jämförelse valdes tre statliga och tre privata bolag genom matchning det vill säga att de befinner sig i tre liknande branscher och bedriver tre liknande verksamheter. Den data som samlats in har analyserats genom teorier om legitimitet. Detta i form av teorier om isomorfi enligt DiMaggio och Powell som diskuterar att bolag tenderar att bli mer lika samt teorier om varumärkesvård av Nikolaeva och Bicho, som beskriver att bolag som frivilligt väljer att presentera hållbarhetsredovisningar gör det ur en marknadsföringssynpunkt. Det har framkommit att skillnader mellan statliga och privata bolag finns men även skillnader över branscherna. Vissa skillnader kan förklaras genom teorier om legitimitet och isomorfi.

Sammanfattning Examensarbete, turismekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE40E, HT 2011 Författare: Christopher Dahl och Benita Johansson Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister Bredmar Titel: Dags att hållbarhetsredovisa - Polyplank AB, en fallstudie   Bakgrund: Studier har påvisat att vi överkonsumerar jordens resurser i en allt snabbare takt. En ökad medvetenhet kring dagens miljöproblem har bidragit till att företag i större utsträckning aktivt arbetar för en hållbar utveckling samt för att ta ansvar i samhället. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) behandlar företags samhällsansvar utifrån tre perspektiv; miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Arbetet inom dessa områden presenteras av många stora företag idag i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) är den organisation som bistår med riktlinjer för upprättning av den här typen av redovisningar.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad GRI:s riktlinjer och rådande begrepp säger om hållbarhetsredovisning samt att utifrån vårt fallföretag Polyplank AB:s förutsättningar rekommendera lämpligt innehåll i en eventuell hållbarhetsredovisning.   Metod: Vårt fallobjekt, Polyplank AB, är ett företag som verkar inom tillverkningsbranschen och utmärks genom deras miljövänliga produkter. Det empiriska materialet till denna studie har erhållits genom intervjuer med nyckelpersoner inom företaget samt genom observation av företagets verksamhet.   Analys och diskussion: Resultatet av denna studie visar de faktorer som ligger bakom vår rekommendation för vilka indikatorer som Polyplank AB bör rapportera i en eventuell hållbarhetsredovisning. Exempelvis har intressenternas synpunkter och önskemål en stor del i vilken information som bör tas med i en redovisning, men det förekommer även andra krav som bör beaktas.   Slutsats: Avslutningsvis rekommenderas Polyplank AB tillämpa GRI:s redovisningsnivå C, vilket vi menar att företaget har goda förutsättningar för att göra. Vi tror att upprättandet av en hållbarhetsredovisning skulle kunna leda till positiva konsekvenser för företaget, utan att vara för resurskrävande.   Nyckelord: Hållbar utveckling, Hållbarhetsredovisning, Corporate Social Responsibility (CSR), Global Reporting Initiative (GRI), Polyplank AB.

<p>Inledning: De senaste åren har det blivit allt viktigare för företagen att ta mer ansvar och att vara mer genomsynliga för alla intressenter. För att vara mer transparent kan företagen upprätta en speciell hållbarhetsredovisning som består av tre delar; miljö, socialt ansvar samt finansiell rapportering. De flesta av de stora och mest välkända företagen i Sverige har påbörjat någon form av hållbarhetsarbete. Det vanligaste ramverket med riktlinjer är i idag GRI (Global Reporting Initiative).</p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om hållbarhetsredovisningar upprättade av företag som är anslutna till GRI är av bättre kvalitet än andra hållbarhetsredovisningar som är upprättade av företag som inte är anslutna till GRI, samt hur väl riktlinjerna följs av de anslutna företagen.</p><p>Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som används är sekundärdata i form av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar. Analysen sker med hjälp av beskrivande statistik, konfidensintervall samt Spearman’s rho.</p><p>Resultat: Studien kom fram till att de företag som är anslutna till GRI generellt sett upprättar hållbarhetsredovisningar av bättre kvalitet än de företag som inte är anslutna till GRI. Det varierar dock kraftigt i vilken utsträckning de anslutna företagen följer GRI:s riktlinjer. Några av de anslutna företagen redovisar mycket bra men flera av de anslutna företagen redovisar väldigt dåligt. Studien av företagens hållbarhetsredovisningar delades in i tre olika delar. Det visade sig då att de GRI anslutna företagen inte redovisar bättre på alla delar, utan de ekonomiska rapporterna redovisades bättre av de företag som inte är anslutna till GRI. Det sociala och miljömässiga ansvaret redovisades bättre av de GRI anslutna företagen. Undersökningen visade också att det finns ett samband mellan dels företagens storlek och hållbarhetsredovisningens kvalitet och dels även antal sidor som hållbarhetsredovisningen omfattar gentemot hållbarhetsredovisningens kvalitet.</p>

Sedan Brundtlandsrapporten presenterades 1987 har begreppet hållbar utveckling tagit stora steg. Det ökade intresset ledde i början av 1990-talet till miljöredovisningen och i mitten av 1990-talet till social redovisning. Under tidigt 2000-tal fokuserades det istället på Triple Bottom Line för att även inkludera den ekonomiska aspekten. Ansvarsfrågan har sedan dess växt och förväntningarna på att företagen skall ta ansvar för en hållbar utveckling har ökat. Trycket har ökat på företag att hållbarhetsredovisa. Sveriges regering beslutade 2007 att samtliga statliga bolag skall hållbarhetsredovisa enligt GRI. Även ett EU-direktiv är på väg. Detta tvingar privatägda börsnoterade bolag med fler än 500 anställda att hållbarhetsredovisa för räkenskapsåret som inleds efter den 31 december 2016. Fram till dess och än idag är dock hållbarhetsredovisningen en frivillig handling för privatägda bolag.Det finns inget krav på privata bolag att hållbarhetsredovisa och inget tvingande ramverk. Studiens syfte är därför att undersöka varför privatägda bolag hållbarhetsredovisar och hur GRI upplevs som hjälpmedel ur företagsperspektiv. Studien blickar även mot hållbarhetsredovisningens framtid.För att nå studiens syfte använder vi oss av en kvalitativ metod för att skapa oss en djupare förståelse för området. Uppsatsens syfte kommer uppfyllas genom intervjuer med representanter från fem svenska privatägda bolag och med hjälp av de utvalda företagens hållbarhetsredovisningar. Studiens teoretiska referensram består av intressent-, legitimitets- och signalteorin.Slutsatsen vi finner är att företagen redovisar för att på ett transparent sätt visa hur de arbetar och tar ansvar för en hållbar utveckling. Studien visar att företagen redovisar för sina intressenter och att en efterfrågan finns på dessa frågor, vilket gör att intressentteorin inte kan uteslutas. Samtidigt anser vi att det ur företagssynpunkt är ett sätt att visa att de arbetar i linje med samhällets normer och värderingar, vilket kopplas till legitimitetsteorin. Vidare finner vi att det kan minska informationsasymmetrin mellan företag och intressent. Studien visar att vi inte kan bortse från någon av de utpekade teorierna. Däremot visar studien att intressent- och legitimitetsteorin på ett mer omfattande sätt än signalteorin kan förklara varför företagen hållbarhetsredovisar. / Since the Brundtland Commission was presented in 1987, the concept of sustainable development has taken large steps. The increased interest resulted in the early 1990s to the environmental reporting and in the mid-1990s to the social reporting. During the early 2000s the focus switched to the Triple Bottom Line to include the economic aspect as well. The issue of responsibility has grown and the expectations that companies should take responsibility for sustainable development have increased. Pressure has increased on companies to report sustainability. The Swedish government decided in 2007 that all state-owned companies have to use sustainability reporting according to GRI. An EU-directive is on the way. This also includes the privately owned listed companies with more than 500 employees to report sustainability for the fiscal year that begins after December 31, 2016. Until then, and even today, the sustainability report is a voluntary act of privately owned companies.There is no requirement for private companies to report sustainability and no mandatory framework. This study aims to investigate why privately owned companies establish sustainability reporting and how GRI is perceived as guidance from the business perspective. The study also looks towards the future of sustainability reporting.To reach the study’s purpose, we use a qualitative approach to create a deeper understanding of the area. The essays purpose will be fulfilled by interviews with five Swedish private companies and with the help of the selected companies’ sustainability reports. The study’s theoretical framework consists of stakeholder theory, legitimacy theory and signal theory.The conclusion that we find is that companies’ report these issues is to transparently show how they work and take responsibility for a sustainable development. The study shows that the companies reports to their stakeholders and there is a demand to report these questions, which tells us that we can’t ignore the stakeholder theory. At the same time through the companies perspective it’s a way to show that they act in line with the society’s norms and values, which connects to the legitimacy theory. Furthermore we find that it can reduce the information asymmetry between company and stakeholder. The results shows that we can´t exclude any of the examined theories to explain why companies report sustainability. However the study shows that the stakeholder-, and legitimacy theory, in a more extensive way than the signaling theory. can explain why companies report sustainability.Note that the study is written in Swedish

Tidigare forskning diskuterar utvecklingen av hållbarhetsredovisningar och hur intressenter på olika sätt engageras i utvecklingen samt innehållet i redovisningen. Det diskuteras även kring betydelsen av intressenters påverkan. Freemans (1984) definition av intressentbegreppet ligger till grund för tidigare forsknings utveckling inom ämnet. Intressentbegreppet är brett och olika forskare har olika definitioner, detta har lett till att begreppet problematiserats.Syftet med studien är att lyfta fram hur hållbarhetsredovisningar förändrats över tid och hur företag engagerar sina intressenter i redovisningarna. Resultatet ska bidra till ökad kunskap om företags sätt att engagera sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar. För att besvara syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en innehållsanalys där vi analyserat information från hållbarhetsredovisningar och hemsidor samt en ordanalys.Studien omfattar tre olika företags hållbarhetsredovisningar från 2008 och 2013 och information från deras hemsidor som behandlar intressenter och deras hållbarhetsarbete. Den innefattar även GRIs riktlinjer som ligger till grund till företagens hållbarhetsredovisningar. Resultatet visar att två av företagen som ingår i studien har utvecklat sin kommunikation med sina intressenter under de analyserade åren, detta blir tydligt genom antalet gånger deras olika intressentgrupper framkommer i ordanalysen i 2008 respektive 2013 års redovisningar. Företagen har identifierat sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar på olika sätt och även förklarat hur de engagerar dem i sitt hållbarhetsarbete. / Former research discusses the development of sustainability reporting and the way stakeholders are being engaged in the development and the content of the reports. The importance of stakeholders influence is also discussed. Freeman´s (1984) definition of the stakeholder concept sets the foundation for former research within the subject. The stakeholder concept is broad and different researchers define the concept differently, which results in a problematization of the concept.The purpose of this study is to enhance the development of sustainability reporting over time and how companies engage their stakeholders in the reports. The result will contribute to higher knowledge about the company’s ways to engage their stakeholders in their sustainability reports. To answer our purpose and research questions we´ve used a content analysis where we analyzed information from sustainability reports, websites and carried out a word analysis.The study includes three different companies’ sustainability reports from 2008 and 2013 and information from their websites which includes stakeholders and their sustainability work. The study also includes GRI´s guidelines which sets the foundation for the company’s sustainability reports. The result shows that two of the companies that are included in the study have developed their communication with their stakeholders during the years that were analyzed. This becomes clear by the amount of times their different stakeholder groups are mentioned through a word analysis in the reports from 2008 and 2013. The companies have identified their stakeholders in their sustainability reports in different ways and also described how they engage them in their sustainability work.