District heating is the most common source of heating in Sweden and has played a crucial part in the country’s substantial reductions of carbon dioxide emissions. This recycling technology is ideal in order to use thermal energy as efficiently as possible and makes the goals set for a sustainable future more achievable. The future potential of this technology is therefore huge. Today, a lot of the district heating systems have installed heat storages in order to improve the systems reliability and performance. These heat storages have the potential to be utilized even further in the future by acting as a balancing power for the power grid. However, there is currently no data available regarding the storage capacity available in the district heating systems. This thesis therefore seeks to quantify the installed storage capacity in Swedish district heating systems. The data gathered regarding this can then be utilized in research regarding potential future applications of heat storages, such as balancing the power grid. All collected data regarding heat storage capacity has also been analyzed in an effort to find any correlations between the relative storage capacity and the size, energy sources, customer prices and operational costs of each investigated system. This analysis has concluded that most of the district heating systems in Sweden have installed storage capacity and that it is more commonly used in larger systems. It is also concluded that most of the installed storage capacity is used to counteract daily heat load variations. The heat storages influence district heating systems by reducing their operational costs as well. / Den vanligaste formen av uppvärmning i Sverige är fjärrvärme. Sverige har minskat landets utsläpp av koldioxid kraftigt det senaste årtiondet och fjärrvärmen har bidragit stort till denna bedrift. Denna teknologi är ideal när det gäller att återvinna samt använda värme så effektivt som möjligt. Potentialen för den teknik i framtiden är därför stor. Många fjärrvärmesystem har idag värmelager i systemet för att öka dess effektivitet och pålitlighet. Dessa värmelager kan potentiellt utnyttjas ännu mer i framtiden genom att aggera som balanskraft för elnätet. Det finns dock ingen data tillgänglig gällande lagerkapaciteten som finns tillgänglig i fjärrvärmesystemen i dagsläget. Syftet med detta examensarbete är därför att kvantifiera och analysera den installerade lagerkapaciteten i Sveriges fjärrvärmesystem. Den insamlade datan kan sedan användas i studier för framtida applikationer för värmelager, så som att agera som balanskraft för elnätet. All insamlad informationen om värmelagernas kapacitet har även analyserats för att hitta samband mellan den relativa lagerkapaciteten för varje fjärrvärmesystem och dess storlek, energikällor, kundpriser samt driftkostnader. Slutsatser som har dragits från denna analys är att de flesta fjärrvämesystemen i Sverige har värmelager installerade, samt att värmelager är vanligare i större fjärrvärmesystem. De flesta värmelagren används till att balansera daliga variationer i värmelasten och värmelager sänker även driftkostnaderna för fjärrvärmesystemen.

Efficient energy use in the housing sector is crucial for achieving a sustainable society. The expansion of this sector only represents a fraction of the existing houses, hence it’s within the existing houses the potential for energy savings lie. This potential has been analyzed in order to determine if it’s possible to cut the current energy demand in half. An ongoing renovation project was used as a reference to evaluate the different measures that can increase a buildings efficiency. The measures evaluated were also compared to similar ones from other projects. The main methods examined were ventilation systems utilizing heat exchangers, energy efficient windows and glazed balconies. Based on cost efficiency and amount of energy saved, the results were then evaluated and compared to one another. This showed that the cost efficiency for the different measures varied depending on the size of the building, meaning the different measures should be prioritized in different scenarios. It was concluded that it’s theoretically possible cut the current energy demand of the housing sector in half, but very hard and costly to achieve in reality.

No description available.

Uppsatsen behandlar ämnet hållbart mode och hur det förpackas, vanliga märkningar för miljö- och arbetsvilkor, materialval både i kläder samt förpackningar. Metoderna som använts är intervjuer och analys av förpackningar. Tre stora modevarumärken med tydlig inrikting mot hållbart mode intervjuas.

År 2018 inföll ”Overshoot day”, dagen då vi förbrukat årets budget av jordens förnybara resurser, den 1 augusti (Rosengren, 2018). De resterande fem månaderna av året levde vi över jordens tillgångar. Genom att närma oss en cirkulär ekonomi kan vi förvalta jordens resurser på ett sätt som är långsiktigt hållbart och minska behovet av att använda jungfruligt material. Byggsektorn står årligen för ca en tredjedel av allt avfall i Sverige, bortsett från gruvavfallet (Naturvårdsverket, 2017). Just nu pågår en ansträngning i Europa för att minska mängden avfall, där byggbranschen utgör ett prioriterat område. Ett av Europaparlamentets mål är att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall ska ha ökat till minst 70 viktprocent år 2020 (2008/98/EG). Lindbäcks bygg är en av de ledande aktörerna gällande industriellt tillverkade flerbostadshus i trä. Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie på Lindbäcks bygg få en ökad förståelse för förutsättningarna för cirkulär ekonomi inom industriell produktion av flerbostadshus i trä. Där fokus ligger på de materialrester som uppstår i fabriksproduktionen och hur dessa hanteras. Arbetet inleddes med en litteraturstudie på området cirkulär ekonomi och cirkulär ekonomi inom byggbranschen, avfall och avfallshantering i byggbranschen. Efter emperiinsamlingen fördjupades läsningen mot alternativa lösningar för ökad cirkularitet sett till de tre största rena avfallsfraktionerna. Fallstudien har genomförts genom intervjuer med anställda från olika avdelningar inom Lindbäcks, samt med Lindbäcks avfallsentreprenör. Intervjuerna har kompletterats med data gällande de avfallsmängder som genererats från den studerade fabriken, samt med en kartläggning av överblivet materialet från fyra projekt som producerats i fabrik under vintern 2018. Kartläggningen av det överblivna materialet visar på stora skillnader i mängd mellan olika materialtyper och projekt. Mängden överblivet material varierar mellan materialunderskott och ett överskott motsvarande 27 % av det material som köpts in av den aktuella materialtypen för projektet. Endast 5 viktprocent av det avfall som genererades i Lindbäcks fabrik i Öjebyn materialåtervanns år 2018. 63 viktprocent av avfallet skickades till förbränning och 30 viktprocent deponerades. De resterande två viktprocenten utgjordes av avfall som klassats som verksamhetsavfall för sortering. För ett uppnå EU-målet med 70 % återvinning krävs alternativa lösningar för hantering av trä-, gips- och isoleringsavfall. De alternativa lösningarna för hantering av trä-, gips- och isoleringsavfall som identifierats i litteraturstudien har prioriterats ur ett cirkularitetsperspektiv med hjälp av Re:Sources (Re:Source, 2018) modell för visualisering av materials funktion och användning, materialhjulet. Inom sektorn materialåtervinning återfinns möjliga lösningar för samtliga tre studerade fraktioner. Genom att returnera gipsavfallet till leverantören, riva isoleringsavfallet till lösull och nyttja uppkommet träavfall i tillverkning av biokol, ökar materialåtervinningen från 5 % till 89 %. Detta medför att EU-målet uppnås med marginal, samtidigt som deponi som behandlingsmetod helt elimineras. Som ett hinder för ökad cirkularitet nämns kostnader och utsläpp kopplade till långa transporter. Genom att nyttja outnyttjat utrymme på redan befintliga transporter kan de långa avstånden överbryggas utan extra kostnader och miljöpåverkan. Slutsatsen kan dras att genomförandet av ett fåtal förändringar kan få stora effekter, men att fortsatta studier krävs på ämnet cirkulär ekonomi inom byggbranschen.

Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för ledarskapets betydelse för social hållbarhet i form av jämställdhet i små kunskapsföretag.   Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod och har genomförts genom tio semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare på tre små kunskapsföretag inom den företagsfrämjande sektorn.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att ledarskapet är av stor betydelse för ett framgångsrikt arbete med jämställdhet som en del av social hållbarhet. Studien identifierar en modell för hållbart ledarskap för jämställdhet och påtalar ett behov av ett mer systematiserat arbete för kvalitativ jämställdhet.   Examensarbetets bidrag: Vi har identifierat områden i det hållbara ledaskapet som vi uppfattar har stor betydelse för ledarens framgång i hållbarhets- och jämställdhetsarbete med fokus på organisation och ledarskap. Detta har bidragit till att utveckla en teoretisk modell av företagens jämställdhetsarbete. Vi menar att små kunskapsföretag kan tillämpa modellen för att leda och utveckla det kvalitativa jämställdhetsarbetet till att bli organisationsövergripande, samt ha den som grund för att skapa och behålla en inkluderande arbetsplatskultur med regelbunden och systematisk uppföljning.     Förslag till fortsatt forskning: Studien visar att det finns behov av fortsatt forskning som studerar hur modellen kan implementeras och verifieras i små kunskapsföretag. Det finns även behov av ytterligare studier av hur det kvalitativa jämställdhetsarbetet kan utvecklas till att skapa jämställt hållbara organisationer över tid. Ytterligare förslag till fler studier är att mer detaljerat definiera varje element av hållbart ledarskap som vi identifierat samt studera hur ledare bäst kan utveckla dessa element.

Att tillhandahålla parkeringsplatser för bilar i våra städer kräver mycket utrymme, och det finns ofta intresse för att använda marken för andra ändamål, i synnerhet i stationsnära lägen. Infartsparkeringar underlättar för många att använda kollektivtrafiken men det finns samtidigt en risk att parkeringen främjar anslutningsresor med bil på bekostnad av resor till fots, med cykel eller buss. Det finns behov av att öka kunskapsläget kring användarnas infartsanvändning för att utveckla planeringen av dessa. De fördelar som finns måste tas i relation med de eventuella nackdelarna så att välgrundade beslut kring infartsparkeringar kan tas.Studiens syfte är att analysera hur Trollbäckens infartsparkering i Tyresö kommun används samt att få en bättre förståelse av vem som är den typiska användaren. Studien visar att den övervägande användaren är framförallt en mamma på ca 40 år som arbetar i stan och väljer kollektivtrafiken av ekonomiska skäl, miljöhänsyn och för tidsaspekten. Parkeringsanvändaren bor inte längre bort än 3 kilometer från infartsparkeringen. De flesta ärenden som sker mellan infartsparkeringen och hemmet innefattar allt som oftast att handla mat samt att hämta barn från förskola och skola. Ett borttagande av infartsparkeringarna är för denna individ inte avgörande för valet att fortsätta utnyttja kollektivtrafiken även om fördröjningen av resekedjan skulle anses vara mycket försvårande.Rapporten kan användas som en del av ett beslutsunderlag till huruvida infartsparkeringen bör finnas kvar, byggas ut, eller tas bort. Allt detta kan då stå i relation till den alternativa markanvändningen. Rapporten bidrar till bättre förståelse för hur infartsparkeringen utnyttjas och om den uppfyller sitt syfte. Studien fyller en samhällelig och vetenskaplig funktion då den påverkar framtidens mark- och trafikplanering.

<p>Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frågeställningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskälla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrån ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lära oss av denna studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande? Varför är det viktigt att elever får kunskaper om naturen och vad ett hållbart samhälle är? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i år 6 och lärare på tre skolor. Lärarna undervisar på följande nivåer: förskola, fritidshem, år 3, och år 9. De resultat som framkommit är att lärare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik är av största vikt. Samt att kunskapsinlärningen av utomhuspedagogik underlättas i autentisk miljö.</p><p>Sökord: Utomhuspedagogik, biologisk mångfald, hållbart samhälle.</p>

No description available.

No description available.