I Järna, en liten stad med stort intresse för hållbart leverne och lokal odlande, ligger en kooperativ odling som heter Under Tallarna. Under Tallarna är en plats där du inte bara kan köpa lokala råvaror, utan du kan också utbilda dig själv, komma i gång med ditt eget jordbruksprojekt och njuta av olika kulturevenemang, ofta med fokus på mat och hållbart jordbruk. Denna organisation växer och det finns önskemål om att utöka både odlingsareal och andra funktioner på plats och detta projekt syftar till att förverkliga dessa önskemål. En ny publik hybridbyggnad visar upp en av samhällets kanske viktigaste funktioner, matproduktion, samtidigt som den utvidgar det redan etablerade programmet hos Under Tallarna. Huvudbyggnaden innehåller en serie flexibla rum avsedda för aktiviteter som sträcker sig från stökiga plantskolor till civiliserade offentliga möten. Här finns också ett auditorium och ett stort växthus som innehåller en restaurang, laboratorium och klassrum. Den andra byggnaden är en ny central byggnad för allt som rör organisationen, ett nytt kontor, förråd och en carport för maskiner och andra fordon. Målet för detta projekt har alltid varit att presentera en viktig funktion för allmänheten och därmed utbilda samhället i vad det är att vara matproducent, vilka utmaningar de möter och hur metoder kan utvecklas för att säkerställa en framtid med hållbar matproduktion. / In Järna, a small town with a keen interest for sustainable living and local farming, lies a co-operative farming organization called Under Tallarna. Under Tallarna is a place where you can not only buy local produce, but you can also educate yourself, get started on your own farming project and enjoy all sorts of cultural events, often focused on sustainable farming. This organization has been growing for some time and there are wishes to expand both the farming areal and other functions on site and this project aim to realise those wishes. A new hybrid building brings the public closer to one of society’s perhaps most important service, food production, while it also expands the already established program of Under Tallarna. The main building contains a series of flexible rooms intended for activities extending from rough agricultural exercises to civilised public meetings. There is also an auditorium and a large greenhouse containing a restaurant, lab, and classroom. The second building is a new centre for everything regarding the organization itself, a new office, storage and a carport for machines and other vehicles. The goal for this project has always been to present an important function to the public and thereby educate society in what it is to be a food producer, what challenges they face and how methods can be developed to ensure a future of sustainable food production.

För att byggbranschen ska uppnå ett hållbart byggande har lärare på byggingenjörsprogram och nyutbildade byggingenjörer en viktig roll i att integrera hållbarhetskoncepten. Denna studie har via en enkät och via NEP-verktyget undersökt vilka kunskaper och attityder sistaårsstudenter och lärare på Malmö högskolas byggingenjörsprogram har kring miljöfrågor och hållbar utveckling (HU), samt hur de definierar hållbart byggande (HB).Resultatet visade att lärarna har en hög kunskapsnivå vad gäller miljöproblem och HU. Studenterna visade hög kunskap om ekologisk hållbarhet men lägre kunskap om ekonomisk- och social hållbarhet. 19 av 48 studenter definierade HB via ämnena Brundtland och HU- pelarna, oftast utan koppling till andra ämnen vilket kan anses oroväckande om fallet är att de teoretiska hållbarhetsbegreppen inte kan kopplas till den ingenjörsmässiga praktiken.Resultatet från NEP-undersökningen visade att de båda grupperna har en ekocentrisk världsbild snarare än en antropocentrisk. Några motsägelsefulla svar i NEP-verktyget indikerade dock att respondenterna instämde i att människan kommer exploatera jordens resurser i all framtid om vi bara finner nya tekniker som möjliggör det.En korrelationsanalys mellan studenternas kunskaper och attityder genomfördes via SPSS och analysen påvisade ett positivt signifikant samband (+0,308) som ger ett litet empiriskt bevis på att kunskapens plats vidare bör undersökas i utvecklandet av nya attitydteorier. / If the construction industry is to achieve sustainable building methods, teachers andconstruction engineer students have an important role in the integration of the sustainability concepts. This study aims through a survey, including the NEP-tool, to examine the knowledge and attitudes of final year students and teachers, at Malmö University construction engineering program, on environmental issues and sustainable development (SD). The respondents' definition of sustainable building (SB) was also collected.The results showed that teachers have a high level of knowledge regarding environmental problems and SD. The students showed high knowledge of the ecological sustainability, but lower knowledge of economic- and social sustainability. 19 out of 48 students defined SB, referring to subjects as Brundtland and SD-pillars, usually without connection to other subjects, which may be considered worrying if the theoretical concepts of sustainability can not be linked to the engineering practice.The result of the NEP survey found that both groups have an eco-centric worldview rather than an anthropocentric. Some contradictory responses in the NEP-tool indicated, however, that the respondents agreed that humans will be able to exploit the earth's resources in perpetuity if we just find new technologies for doing so.A correlation analysis between the students' knowledge and attitudes was conducted by SPSS and the analysis showed a positive significant correlation (+0.308) that gives some empirical evidence that knowledge should be explored in the development of new attitude theories.

Hållbarhet är ett komplext begrepp och är komplicerat att förmedla. Trots begreppets svåra innebörd är det något som används flitigt runt om i världen idag. Risken med att innebörden av hållbarhet inte förstås är att människor inte tar det till sig och istället ignorerar begreppets betydelse. Hållbarhet är ett viktigt begrepp som förmodligen är här för att stanna. Kommunikationen av hållbarhet är beroende av många olika faktorer då hållbarhetsbegreppet i sig själv innebär en mängd olika aspekter. För att nå ut till en så bred målgrupp som möjligt gäller det att beröra så många olika människor som möjligt. Vissa lyssnar på de faktiska och hårda elementen och andra tar till sig de mjuka och känsliga faktorerna. Vi har i den här uppsatsen velat ta reda på olika sätt att kunna skapa goda kommunikationsstrategier för hållbart byggande, och mer precist för Skanska Öresunds projekt Bassängkajen. Vi har velat visa på komplexiteten och betydelsen av hållbarhetsbegreppet i samhällets utveckling samt belysa betydelsen av att öka tyngdpunkten på den sociala aspekten. Bassängkajen är en ny kontorsbyggnad på Universitetsholmen i Malmö där den första etappen planeras stå klar under 2011. Bassängkajen är en av Skanskas mest miljövänliga byggnader och detta vill de gärna belysa för sina kunder. Vi har under arbetets gång undersökt befintligt kommunikationsmaterial som tillhandahållits av Skanska Öresund för att kunna identifiera eventuella utvecklingsmöjligheter. Tidigt insåg vi att de sociala värdena var bristande i materialet för Bassängkajen och av den anledningen har vi lagt arbetets tyngdpunkt i de sociala aspekterna. Arbetet grundar sig i fördjupade litteraturstudier och en rad olika intervjuer och samtal med berörda personer. / Sustainability is a complex concept and many times very difficult to communicate. Despite these difficulties, sustainability is a word that is widely used around the world today. A major risk with the word not being understood is that people do not adopt the word, but rather ignores the concepts true meaning, however, sustainability is an important concept and is here to stay. The communication of sustainability is dependent on many different factors and the concept of sustainability itself entails a variety of aspects. To reach out to an as wide audience as possible, the concept needs to touch as many people as possible. Some will adhere to the real and hard elements whereas some embraces the soft and emotional factors. In this paper we have set out to find ways to establish good communication strategies for sustainable construction, and more specifically for the project, Skanska Öresund, Bassängkajen. We wanted to show the complexity and importance of sustainability in society and highlight the importance of increasing the emphasis on the social aspects. Bassängkajen is a new office building on Universitetsholmen in Malmö, and the first phase is scheduled for completion in 2011. Bassängkajen is one of Skanska's most environmentally friendly buildings, which is something that Skanska wishes to highlight to its customers. During the work, we have examined existing communication material provided by Skanska Öresund to identify potential development opportunities. Early we realized that the social values were lacking in the material for Bassängkajen, which led to an increased emphasis on the social aspects on our part. The work is based on in-depth literature studies and a range of interviews and discussions with relevant persons.

Skogen räknas som en förnybar resurs, men avskogning kan ändå drabba även de tidigare mest skogsbeklädda områdena. Avskogning ger upphov till stora koldioxidutsläpp och förlust av ekosystemtjänster. Med återplantering kan dock ny skog kompensera för tidigare uttag och en god skogsskötsel kan ge en resurs som gynnar både dagens och kommande generationer. Investeringskostnader i skogen kan upplevas som en stor utgift för dagens generation, då avkastningen kan komma att infalla flera generationer senare. I Sverige styrs dock skogsbruket av Skogsvårdslagen (1979:429) och i denna studie riktas uppmärksamheten framförallt på återplanteringsskyldigheten. Genom kvalitativa intervjuer med skogsförvaltare av olika storlekar och kompositioner har deras värderingar av skogen och skogsbruket lyfts fram och format 5 perspektiv. I dessa kan vi se hur de förhåller sig till dessa investeringsproblem och vad som driver dem att sköta skogen hållbart. Här kan vi bl.a. se att det finns en stark känsla av återplantering som en naturlig del i skogsbrukandet, men att andra problem mellan avkastning och hållbarhet istället kan uppstå. Avvägningar mellan detaljbevarandefrågor och hög produktion är ett exempel. / Forests are a renewable resource, but still deforestation can occur even in the most forested areas. Deforestation cause emissions of carbon dioxide and a loss of ecosystem services. With reforestation a new forest can compensate for the emissions and it shows that a sustainable forestry can favor both this generation and future generations. Investment costs in the forest may seem big for this generation when future generations will get the benefit. In Sweden this is controlled by a law of silviculture (1979:429) and in this study the focus ends up on the obligation to reforest. Through interviews with forest owners of different sizes and compositions their valuation of the forest and forestry has been enthroned through 5 perspectives. In these we can se how they relate to these investment problems and what drives them in keeping the forestry sustainable. Here we can se that forest owners experience reforestation as a natural part of forestry but that other problems between yield and sustainability can occur. Trade-offs between detailed conservation and high production is an example.

Spårfaktorn är ett begrepp som idag används inom trafikplanering men utan att det finns en enhetlig definition. Syftet med uppsatsen har varit att definiera spårfaktorn genom att göra en begreppsanalys. Detta har gjorts genom att titta på tidigare forskning samt tidigare utredningar av spårvägsprojekt. Även pågående spårvägsprojekt i Lund och Malmö har undersökts genom intervjuer med nyckelpersoner för att få ett bättre grepp om hur begreppet används idag samt för att kunna pröva begreppet. Vårt resultat har visat att ett antal faktorer utgör kärnan för begreppet spårfaktor. Spårfaktorn är det ökande resandet som inträffar när ny spårväg ersätter busstrafik. En förutsättning är att det finns en god planering och en bra strategi samt att mjuka faktorer tas i beaktning. Det leder till att förtroendet för spårvägen, och resandet, ökar. För att spårfaktorn ska vara lättare att påvisa bör resan vara minst 40 minuter. Vår begreppsprövning har pekat på att intervjupersonerna kan identifiera några av dessa faktorer men inte se en helhet kring dessa. / The rail bonus is a term used in traffic planning which has no clear definition. The purpose of this paper has been to define the rail bonus by doing a concept analysis. This has been done by looking at previous research and previous investigations of light rail projects. We have also studied current light rail projects in Lund and Malmö through interviews with key persons. The purpose of the interviews has been to get a better view on how the term is used today and to compare this with our definition. Our results have shown that a number of factors are the core of the concept of the rail bonus. The rail bonus is the growth in travel that occurs when new tramway replaces buses. One condition is that there is a good planning and a sound strategy, and that soft factors are taken into consideration. This leads to reliability for the tram, and traveling with the tram will increase. To easier prove the rail bonus the journey needs to be at least 40 minutes. Our concept testing has indicated that the interviewees identify some of these factors without seeing them in a bigger perspective.

This thesis compares conventional agriculture and Ecological Recycling Agriculture (ERA) in terms of their environmental and socio-economic effects. Environmental effects include greenhouse gas emissions and energy use, but this analysis focuses on nutrient losses. Socio-economic effects include production, costs and benefits at macro, firm and household level. Comparisons were made at regional (Baltic Sea), national (Swedish) and local (community/municipality) level. At regional level, the main challenge is to make agriculture more environmentally friendly and reduce nutrient losses, while maintaining food production. At national level, the challenges are to shift the product mix towards more vegetables and less meat and to address the geographical division between animal and crop production. At local level, the challenge is to achieve sustainable environmental, economic and social rural development. At regional level, the empirical findings were scaled up to create three scenarios. In one scenario, agriculture in Poland and the Baltic States was transformed to resemble the Swedish average structure and resource use, which gave increased nitrogen and phosphorus surplus and substantially increased food production. Two other scenarios in which agriculture in the entire Baltic Sea area converted to ERA gave reductions in nitrogen surplus and eliminated the phosphorus surplus, while food production decreased or remained stable, depending on the strategy chosen. At national level, the environmental effects of different production methods, transport and different food baskets were compared. A household survey was performed to construct an alternative food basket, which was high in vegetables, low in meat and high in locally produced organic food compared with the average Swedish food profile. It was also 24% more expensive. Food basket content was found to be as important as production method in reducing environmental effects. Local production and processing was less important. At local level, an importer and wholesaler of organic fruit and vegetables and a group of environmentally concerned consumers were studied. The business was found to be resilient, i.e. well-suited to adapt to turbulence, and with a history of being innovative. / I den här avhandlingen jämförs konventionellt jordbruk med ekologiskt kretsloppsjordbruk. Jämförelsen görs med avseende på miljöeffekter och socio-ekonomisk påverkan. Av miljöeffekterna är fokus på läckage av växtnäring men utsläpp av växthusgaser samt energianvändning studeras också. Till de socio-ekonomiska effekterna räknas effekter på produktionsvolym samt kostnader och nyttor på såväl samhälls- som företags- och hushållsnivå. Jämförelsen görs på regional (Östersjöområdet), nationell (Sverige) och lokal (Järna/Södertälje kommun) nivå. På regional nivå är den stora utmaningen att omvandla jordbruksproduktionen i miljövänlig riktning och att minska närsaltsbelastningen samtidigt som produktionen hålls uppe. På nationell nivå är en utmaning att ändra produktionssammansättningen mot mer vegetabilier och mindre kött samt att minska den geografiska uppdelningen av djurhållning och spannmål. På lokal nivå är utmaningen att uppnå en hållbar landsbygdsutveckling ur miljömässigt såväl som ekonomiskt och socialt perspektiv. Resultat: på regional nivå beräknas miljöpåverkan och påverkan på livsmedelsproduktion i tre olika scenarier. Enligt ett scenario omvandlar Polen och de baltiska staterna sina jordbrukssektorer efter samma struktur och resursanvändning som ett genomsnittligt svenskt jordbruk. Det resulterar i att överskottet av kväve och fosfor i jordbruket ökar med 58% respektive 18% samtidigt som livsmedelsproduktionen ökar betydligt. Två andra scenarier där jordbruket i hela Östersjöregionen ställer om till ekologiskt kretsloppsjordbruk resulterar i reduktion av kväveöverskottet från jordbruket med 47-61% samt att fosforöverskottet elimineras. I de här scenarierna skulle livsmedelsproduktionen minska eller vara i princip oförändrad beroende på vilken strategi som väljs. På nationell nivå jämförs miljöpåverkan av olika produktionsmetoder, av transporter samt av olika matkassar. En hushållsstudie genomfördes i en grupp miljömedvetna konsumenter för att konstruera en alternativ matkasse. Matkassen innehöll en stor andel grönsaker, en liten andel kött och mycket lokalt och ekologiskt producerad mat jämfört med en genomsnittlig svensk matkasse. Den var även 24% dyrare i inköp. Det visade sig att miljöbelastningen påverkades väl så mycket av matkassens innehåll som av produktionsmetod. Lokal produktion och förädling var inte lika betydelsefullt. På lokal nivå studerades en grossist och importör av ekologiska frukter och grönsaker samt en grupp av miljöengagerade konsumenter (hushållsstudien ovan). Semistrukturerade intervjuer användes för att studera företaget, som visade sig vara resilient, det vill säga väl förberett för att klara turbulens på marknaden. Företaget karaktäriserades av ekonomisk stabilitet och en tradition av att vara innovativt. Ett exempel är Ekolådan, den första helt ekologisk hemleveransen av frukt och grönsaker i Stockholmsområdet. I den studerade regionen (Södertälje kommun) är efterfrågan på ekologiska livsmedel – från såväl hushåll och företag och andra organisationer som kommunen själv – hög jämfört med övriga Sverige. EU:s utvidgning innebär en möjlighet till förändrad förvaltning av Östersjön och jordbrukssektorn. En omställning i stor skala till ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle leda till miljöförbättringar. En hållbar förvaltning av Östersjön, något som överenskommits inom ramen för HELCOM, kan inte uppnås samtidigt som jordbruksproduktionen maximeras i länderna runt Östersjön. Jordbruket orsakar betydande externa kostnader. Betalningsviljan för en förbättrad Östersjömiljö är stor vilket motiverar investeringar i ett miljövänligare, hållbart jordbruk. Medlemmarna i HELCOM, däribland Sveriges regering, har såväl ekonomiska som miljömässiga incitament att utnyttja möjligheten som Polens och de baltiska staternas EU-medlemskap innebär. / <p>QC 20160523</p>

A large amount of pharmaceuticals are discarded by the public every year and a lot are flushed down the drain or disposed of in household garbage. This leads to negative effects on the environment, animals and humans. The negative effects on the environment are also the result of the pharmaceutical substances that are flushed out in manufacturing. The purpose of the study is to investigate how product designers can improve the handling of pharmaceutcals at an individual level in order to reduce the amount of disarded pharmaceuticals in the long run. The aim is also to investigate how product designers can create a more sustainable consumer society. The study focuses on pharmaceutical consumers’ relation to pharmaceuticals and what their behavior regarding purchasing, use and disposal looks like. The main target group is people with pharmaceutical prescription and the secondary target group are people who buys pharmaceuticals occasionally. By using theories about sustainable behaviour and methods in Design for Sustainable Behaviour, the aim is to understand why the individual’s pharmaceutical consumption is like this and how to make a positive change in the behaviour.    The methods used are user studies and workshop, tehese are followed by function analysis, idea generation and concept development to develop a design proposal.  It became clear during the course of the study that the problem is based on ignorance of the effects of pharmaceuticals and that it is important to shed light on what resources are required to research and produce prharmaceuticals. The final design proposal is an information station that informs pharmaceutical consumers about how their actions affect human health and the environment, to make them think about their use of pharmaceuticals. The design proposal also gives pharmaceutical consumers the opportunity to choose their actions by providing them with information that makes it easier to make more sustainable decisions. / En stor mängd läkemedel kasseras varje år av allmänheten, mycket spolas även ut i avlopp eller slängs i hushållssoporna vilket leder till negativa effekter på miljö, djur och människor. De negativa effekterna på miljön är även resultatet av de läkemedelssubstanser som spolas ut i samband med tillverkning. Studiens syfte är att undersöka hur man som produktdesigner kan förbättra hanteringen av läkemedel på individnivå för att på sikt minska mängden kasserade läkemedel. Syftet är även att undersöka hur produktdesigners kan arbeta för att skapa ett mer hållbart konsumtionssamhälle. Studien fokuserar på läkemedelskonsumenters förhållande till läkemedel samt hur deras beteende kring inköp, användning och kassering ser ut. Den huvudsakliga målgruppen är personer med receptbelagda läkemedel och den sekundära målgruppen är personer som köper läkemedel ibland.   Med hjälp av teorier kring hållbart beteende och metoder inom Design för Hållbara Beteenden är målet att förstå varför individens läkemedelskonsumtion ser ut som den gör samt hur man kan arbeta för att skapa en positiv beteendeförändring.  Metoderna som används är användarstudie och workshop, dessa följs upp med funktionsanalys, idégenerering och konceptutveckling för att få fram ett designförslag.  Det framkom under studiens gång att problematiken grundar sig i okunskap kring läkemedels effekter samt att det är viktigt att belysa vilka resurser som krävs för att forska fram och producera läkemedel. Det slutliga designförslaget är en informationsstation som upplyser läkemedelskonsumenter om hur deras handlingar påverkar humanhälsan och miljön för att få dem att tänka efter kring sin läkemedelsanvändning. Med designförslaget ges läkemedelskonsumenter även möjligheten att välja sina handlingar genom att förse dem med information som gör det enklare att ta mer hållbara beslut.

Livsmedelskonsumtionen står för cirka 30% av den totala mängden koldioxid människan står för. Genom att konsumera mindre animaliska proteiner och mer proteiner från växtriket är det möjligt att minska klimatpåverkan med mer än 25%.  Det finns idag ett relativt stort intresse för hållbara livsmedel, men det finns inte tillräckligt starka köpmotiv hos konsumenterna.  Denna studie har undersökt faktorerna som idag kan försvåra för konsumenter att handla, laga och konsumera hållbart. Projek-tet tar utgångspunk i hållbar utveckling och design för hållbart beteende. Genom användning av användarcentrerade metoder som design probe och observation har problemområdena kunnat undersökas på nära håll och identifierat möjliga designöppningar. Design probe har gett en detaljerad förståelse hur det kan se ut för konsumenter när de vill handla hållbart. Observationen re- sulterade i en beskrivning av konsumenterna som delas upp i tre personas.  Efter materialinsamling togs en funktionsanalys fram för att inleda designprocessen. Designprocessens val gjordes baserat på insamlat material och åsikter från deltagare. Studien resulterade i design- förslaget “Vad bjuds på det denna veckan?”. Ett modulärt hyllsys- tem som låter livsmedelsbutiker placera livsmedel på samma plats för en eller flera hållbara måltider. Designförslaget eliminerar många av de problem som uppstår i dagens livsmedelsbutiker när konsumenter ska hitta alla livsmedel de behöver för en hållbar måltid.  Projektets kunskapsbidrag föreslår att nudging inom design kan användas som ett verktyg för att förändra en konsumtionstrend och röra sig mot en mer åtråvärt beteende för projektets utvalda målgrupp. / Food consumption accounts for about 30% of the total amount of carbon dioxide humans account for. By consuming less animal proteins and more proteins from the plant kingdom, it is possible to reduce the climate impact by more than 25%.  There is a relatively large interest in sustainable foods today, but there are not strong enough buying motives among consumers.  This study has examined the factors that can make it difficult for consumers to shop, cook and consume sustainably. The projectis based on sustainable development and design for sustaina-ble behavior. Through the use of user-centered methods such as design probe and observation, the problem areas have been ableto be investigated closely and identified possible design openings. Design probe has provided a detailed understanding of what it can look like for consumers when they want to shop sustainably. The observation resulted in a description of the consumers which is divided into three personas.  After material collection, a functional analysis was produced to begin the design process. The design process’s choice was made based on material collected and opinions from participants. The study resulted in the design proposal “Vad bjuds på det denna veckan?”. A modular shelving system that allows grocery stores to place food in the same place for one or more sustainable meals. The design proposal eliminates many of the problems that arise in today’s grocery stores when consumers have to find all the foods they need for a sustainable meal.  The project’s knowledge contribution suggests that nudging in design can be used as a tool to change a consumption trend and move towards a more desirable behavior for the project’s selected target group.

Uppsala County has ambitious environmental aims for the planned residential area inÖstra Sala backe. In this thesis different energy sources have been evaluated todetermine which system that would be most favorable given currently availableinformation about the project. Planned energy usage has been divided into tap waterheating, space heating and power. Three base case scenarios were made with districtheating, small scale bio fuel and heat pump. Solar power and solar heating were thensimulated and the production from the two could individually be deducted from theenergy need in the base cases, constituting 9 different scenarios. Net energy demandwas then multiplied by factors for primary energy use and carbon dioxide equivalents,and life cycle costs were calculated. The results showed that different energy sourceswere favorable regarding different aspects. In terms of carbon emissions the scenariowith combined bio fuel and solar power had the lowest. District heating and solarpower was the most favorable solution regarding primary energy. The bestinvestment was heat pump together with solar power modules. One of the mainconclusions was that solar power improved the results for each of the three basicheat supplier systems. Solar heating was also a good option, just not at the samemagnitude. The calculations made in this project are made with assumptions on someaspects. If the premises, laws or energy properties were to change before the projectis completed, the actual outcome may differ from the results presented in this report. / Uppsala kommun har ambitiösa mål i uppförandet av en hållbar stadsdel i Östra Sala backe. Dekommande 10-15 åren ska totalt fyra etapper genomföras och resultera i 2 000 nya bostäder. Åttabyggherrar har valts ut för att bygga bostäder, förskola och äldreboende i en omfattning om 55 000 m2i Etapp 1. I detta arbete har områdets energisystem modellerats där bedömningsparametrarnakoldioxidekvivalenter, primärenergianvändning och ekonomi har analyserats.Planerad energianvändning har delats upp på behov för tappvarmvatten, uppvärmning och el för entypisk dag i månaderna mars, juni, september och december. Dessa valdes för att begränsaomfattningen av beräkningar och samtidigt få med Uppsalaklimatets säsongsvariationer. För atttillgodose behoven har olika energitekniker analyserats med hänsyn till deras miljöprestanda ochmedförda kostnader.De energikällor som studerades var fjärrvärme, värmepump, biobränsle, solceller, solfångare ochsmåskalig vindkraft. Fjärrvärme, värmepump och biobränsle i pelletsform utgjorde basen till trereferensscenarier för värmeförsörjning. Energiutbyte från solceller och solfångare simulerades iprogramvarorna PVsyst respektive ScenoCalc för att erhålla produktion av el och värme medtimupplösning för de fyra dagarna. Till varje referensscenario lades solceller och solfångare till en åtgången, vilket totalt gav nio olika scenarier som låg till grund för resultatet. Vindförhållandena inomUppsala stadsgränser visade sig vara otillräckliga för att småskalig vindkraft skulle vara aktuellt, varpåden tekniken uteslöts från vidare beräkningar i ett tidigt skede.Värme- och elbehov räknades även de fram på timbasis för de fyra dagarna varpå produktion frånsolenergi kunde användas för att beräkna nettobehov för bostäderna. De olika energislagens kostnaderoch miljöprestandafaktorer multiplicerades med antal kWh och värden kunde fås för totalprimärenergianvändning, koldioxidutsläpp och livscykelkostnad.De flesta byggherrarna har angivit att fjärrvärme är deras förstahandsval som värmesystem. Resultatetindikerar på att detta inte nödvändigtvis är det bästa alternativet inom de tre bedömningskategorierna.Tillsammans med solceller är just fjärrvärme mest fördelaktigt gällande primärenergianvändning.Inom kategorin koldioxidekvivalenter ger biobränsle med solceller lägst utsläpp. Mestkostnadseffektivt visade sig värmepump kombinerat med solceller vara. Energisystem för en hållbarstadsdel bör, enligt resultatet i denna rapport, väljas utifrån vilken eller vilka parameter man anserviktigast. En av slutsatserna är att solceller är lönsamt ur alla perspektiv och rekommenderas oavsettvärmesystem.Beräkningar i detta arbete är delvis beroende av olika antaganden. Ändras förutsättningarna frånbyggherrarnas sida, lagar eller egenskaper hos de olika energislagen kan det verkliga utfallet kommaatt skilja sig från resultatet i denna rapport.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag – Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen – valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler. Undersökningen visar på både likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbättra processer kring uppföljning för att försäkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lärdomar kan dras från de utfall arbetet medför.